– Resultatet är ett första steg att få branschen att räkna på byggnaders hela livscykel på samma sätt. Det underlättar jämförelser mellan olika aktörer och är också en förutsättning för att kunna sätta in rätt klimatförbättrande åtgärder, säger Åsa Thrysin, projektledare på IVL Svenska miljöinstitutet.

Målet har varit att ta fram en oberoende och verktygsneutral beräkningsmetodik, som är i linje med klimatkraven i EU-taxonomin för nya byggnader*. Det ska göra att byggentreprenörer och fastighetsägare i Sverige kan analysera och utvärdera sina åtgärder mot både nationella krav och EU:s krav.

– Från EU finns det krav på att man ska klimatberäkna nya byggnaders hela livscykel, medan det i Sverige bara ställs krav på själva byggskedet genom klimatdeklarationslagen. Därmed finns det inga nationella riktlinjer för hur man ska beräkna användnings- och slutskedet och det är det som vi har tagit fram i det här projektet, säger Åsa Thrysin, som berättar mer om projektet på Klimat- och energikicken (se nedan).

Aspekter som riskerar att försummas

De nya anvisningarna omfattar allt från koldioxidlagring i betong, underhåll och drift till rivning av byggnaderna.

– Genom att räkna på hela livscykeln inkluderas en rad viktiga klimataspekter som annars riskerar att försummas, exempelvis cirkulära aspekter eller energiprestanda under driften. Förhoppningsvis leder det till ökad harmoniering och att det blir enklare att arbeta med klimatfrågor konkret i byggprojekt, säger Åsa Togerö, expert inom hållbart byggande på IVL.

Testat i verkliga byggprojekt

De olika metoderna, livscykelberäkningarna och scenariorna har testats i konkreta byggprojekt. Resultaten ligger till grund för rekommendationerna i de nya beräkningsanvisningarna, som presenteras tillsammans med en bakgrundsrapport (se länkar nedan).

* Taxonomin är ett EU-verktyg för att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar och driva på omställningen till miljömässigt hållbara verksamheter.