Reglerna om ränteavdrag har i Sverige implementerats hårt, särskilt i jämförelse med andra EU-länder, framhåller Ann Ireholm.

– Reglerna är dessutom komplexa och svåra att tillämpa, vilket innebär stora administrationskostnader för företagen.

Sveriges Allmännytta har uppvaktat utredningen under dess arbete och då speciellt lyft behovet av att beloppsgränsen i den så kallade förenklingsregeln höjs (läs mer nedan).

– Vi är mycket positiva till att utredningen nu lämnat ett förslag om höjt takbelopp för förenklingsregeln. Fler företag skulle i så fall använda regeln, vilket kan minska deras administrativa och ekonomiska börda, säger Ann Ireholm.

– Men det vore bra om regeringen kan se till att förslaget får effekt redan från den 1 januari 2025. Utredningens översyn av ränteavdragsreglerna har blivit försenad på grund av tilläggsuppdrag, och på grund av de senare årens kraftiga ränteökningar har de skadliga effekterna av reglerna blivit större.

Begränsningar efter EU-direktiv

Under 2019 infördes bestämmelser som begränsar företags möjligheter att göra ränteavdrag. Reglerna infördes genom en implementering av ett EU-direktiv mot skatteundandraganden.

Direktivet är ett så kallat minimidirektiv, vilket ger medlemsländerna möjlighet att införa mer strikta regler än vad direktivet ger uttryck för.

– Sverige har valt att införa onödigt hårda regler jämfört med de krav som ställs av EU. Till exempel ger direktivet utrymme för en beloppsgräns om tre miljoner euro (cirka 34,5 miljoner kronor) för att tillämpa förenklingsregeln. Sverige har valt att lägga sig på 5 miljoner kronor, säger Ann Ireholm.

Utredningens förslag

Två år efter ikraftträdandet av den svenska implementeringen startades en översyn av reglerna. Den statliga utredningen presenterade nyligen sitt betänkande, Förbättrade ränteavdragsregler för företag (se länk nedan).

Utredningen föreslår flera större förändringar, bland annat att:

  • beloppsgränsen för förenklingsregeln höjs från 5 miljoner kronor till 25 miljoner kronor.
  • kvarstående negativa räntenetton får sparas utan någon tidsbegränsning. Idag får det negativa räntenettot sparas i högst sex år.
  • det införs ett nytt system för utjämning av räntenetto mellan företag i en koncern. Företag med koncernbidragsrätt föreslås utgöra en enhet som gemensamt beräknar avdragsunderlag och räntenetto. Idag görs beräkningen per företag.

Möjligt undantag för bostadsbyggande

Med stöd av EU-direktivet kan ränteutgifter undantas helt från reglerna om det handlar om storskaliga infrastrukturtillgångar. Enligt utredningen bör bland annat bostäder anses utgöra sådana tillgångar, om verksamheten bedrivs på uppdrag av det allmänna och i det allmännas intresse. All byggnation och utveckling av fastigheter uppfyller inte dessa krav, men enligt utredningen skulle det möjligen finnas projekt som kan omfattas.

– Ett sådant undantag bör införas, till exempel för byggande av bostäder på orter med bostadsbrist. Det skulle kunna frigöra ekonomiskt utrymme till investeringar, säger Ann Ireholm.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

Förslagen kommer nu att analyseras av Sveriges Allmännytta och synpunkter lämnas därefter i ett remissyttrande.

Så fungerar regelverket idag
  • Ränteavdragsreglerna begränsar avdragsrätten för negativa räntenetton. Med negativt räntenetto avses skillnaden mellan ränteinkomster och ränteutgifter, där utgifterna överstiger ränteinkomsterna. Om ett företag inte har kunnat göra avdrag för hela sitt negativa räntenetto får det kvarstående räntenettot sparas och dras av kommande beskattningsår om det då finns utrymme för avdrag. Kvarstående räntenetto får sparas i högst sex år.
  • Det finns två alternativa regler för begränsning av ränteavdrag: den så kallade EBITDA-regeln och förenklingsregeln:
    – Enligt EBITDA-regeln får ett negativt räntenetto dras av med 30 procent av ett avdragsunderlag som består av skattemässigt resultat före räntor, skatt, nedskrivningar och avskrivningar.
    – Förenklingsregeln innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 miljoner kronor utan prövning av om beloppet ryms inom avdragsunderlaget. För företag i en intressegemenskap gäller beloppsgränsen för företagens sammanlagda räntenetto.