Utfrågningen av den nominerade energi- och bostadskommissionären Dan Jørgensen från Danmark varade i över tre timmar på tisdagen. Parlamentarikerna från de båda utskotten ITRE (utskottet för industrifrågor, forskning och energi) och EMPL (utskottet för sysselsättning och sociala frågor) ställde då en lång rad frågor, främst om energi, men också om bostäder.

På bostadsområdet har Dan Jørgensen i huvudsak fått tre uppdrag av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen:

  • Ta fram en europeisk plan för bostäder till överkomlig kostnad.
  • Skapa en europeisk plattform för investeringar i hållbara och överkomliga bostäder.
  • Se över statsstödsreglerna för att möjliggöra offentligt bostadsstöd, framför allt till överkomliga energieffektiva bostäder och till ”social housing”.

Europeisk plan för bostäder

När parlamentarikerna frågade om den europeiska planen för bostäder till överkomlig kostnad svarade Dan Jørgensen att den kommer att tas fram i dialog med parlamentet och relevanta aktörer, och att det arbetet kommer att handla om värderingar, investeringar, regler och kunskap. Planen ska innehålla en strategi för bostadsbyggande och tekniskt stöd till städer och medlemsstater, men i övrigt var Dan Jørgensen inte så konkret när det gäller planens innehåll.

– Innehållet i den europeiska bostadsplanen kommer att få stor betydelse, säger Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta.

– Det är bra att Dan Jørgensen vill ta fram planen i en bred dialog och undvika att det blir en skrivbordsprodukt från Bryssel. Han påminde samtidigt om att medlemsstaternas bostadspolitik skiljer sig åt och att det blir en diger uppgift att hitta rätt balans mellan överstatlighet och nationell bostadspolitik.

Europeisk plattform för investeringar

Den europeiska plattformen för investeringar i hållbara och överkomliga bostäder kommer att skapas tillsammans med Europiska investeringsbanken (EIB). Flera parlamentariker frågade vilket ekonomiskt stöd som kan förväntas från EU. Dan Jørgensen pekade på möjligheten till finansiering genom EU:s sammanhållningsfond, men utlovade inte något konkret. Han framhöll dock att huvuddelen av investeringarna måste finansieras av privata och offentliga aktörer; det som kan komma från EU är endast en mindre del.

– I våras fick Skellefteå kommun ett lån från EIB på 800 miljoner kronor för att stödja byggandet av nästan 750 nya, energieffektiva och ekonomiskt överkomliga bostäder. Kanske är det sådant stöd vi kommer att få ser mer av? Det ska bli intressant att se hur den nya plattformen ska fungera för att stimulera både privata och offentliga investeringar, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Översyn av statsstödsreglerna

Många frågor handlade om EU:s statsstödsregler, som syftar till att förhindra snedvridning av konkurrensen och därför förbjuder offentligt stöd som endast gynnar vissa företag eller viss produktion.

Även om socialbostäder redan idag är undantagna från det förbudet var det flera parlamentariker som hoppades att översynen ska leda till en uppmjukning av regelverket, så att fler bostäder med överkomliga hyror kan byggas inom en snar framtid. Dan Jørgensen lovade att börja arbeta med frågan redan ”dag ett”, men kunde inte utlova någon tidpunkt då arbetet ska vara klart.

Samtidigt beskrev Dan Jørgensen frågan som komplex. Han var noga med att påpeka att det behövs regler för när statsstöd ska vara tillåtet, och att sådant stöd inte får förstöra marknaden genom att snedvrida konkurrensen. Men han trodde att det går att hitta en väl avvägd lösning på detta.

– Den här frågan är mycket intressant för oss i Sverige. Vi vill värna det svenska systemet med en integrerad hyresbostadsmarknad, en allmännytta för alla och utan socialbostäder. Men undantag från statsstödsreglerna kan vara bra om de möjliggör till exempel förmånliga kreditgarantier, renoveringsstöd eller energisparåtgärder, säger Jörgen Mark-Nielsen.

– Men ett undantag enbart för allmännyttan skulle endast kunna motiveras om bostadsbolagen övergår till att hyra ut bostäder med subventionerade hyror som endast är tillgängliga för låginkomsttagare. Det skulle göra allmännyttan till en svensk form av social housing och öka på den socioekonomiska segregationen rejält.

”Det skulle göra allmännyttan till en svensk form av social housing och öka på den socioekonomiska segregationen rejält.”

Därför måste eventuella framtida statsstöd kunna erhållas av alla hyresvärdar på lika villkor, betonar Jörgen Mark-Nielsen.

– Att utvidga undantagen från statsstödsreglerna är en sak, men sedan måste det också finnas någon som finansierar det statsstöd som då blir tillåtet.

Energieffektivisering och renovering

Dan Jørgensen framhöll att nästan 40 procent av EU:s utsläpp av växthusgaser kommer från energianvändning i byggnader, och att energieffektivisering och renovering är centrala områden i hans strategi som ny kommissionär.

Han betonade behovet av att renovera bostäder för att minska energiförbrukningen, med hjälp av EU-finansiering och investeringar – och att mycket mer resurser kommer att krävas för att göra hållbara renoveringar tillgängliga för vanliga hushåll.

Stöd till energigemenskaper

För att stärka energisäkerheten och minska energikostnaderna menade Dan Jørgensen att lokala energigemenskaper, där medborgare och företag själva kan producera och dela energi lokalt, är intressanta och kan vara en del av lösningen för grön energi till låg kostnad.

Han poängterade att direktöverföring av energi från producenter till kunder, särskilt till energikrävande industrier som grön vätgas, är något som EU måste bli bättre på att implementera.

– Det är naturligtvis positivt att Dan Jörgensen ser energigemenskaper som en del av lösningen. Här är vi helt överens, säger Björn Berggren.

Väntas tillträda i december

Efter utfrågningen har Dan Jørgensen godkänts som kommissionär för energi- och bostadsfrågor av de båda parlamentsutskotten. Nästa steg är att den så kallade talmanskonferensen, som består av parlamentets talman och de politiska gruppledarna, gör en slutlig bedömning av kommissionärskandidaterna. Därefter måste hela den nya kommissionen godkännas av Europaparlamentet, vilket planeras ske vid sammanträdet i Strasbourg den 25–28 november.

Slutligen utnämns kommissionärerna av stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet, och det måste ske med kvalificerad majoritet.

Går allt detta enligt plan så tillträder den nya kommissionen, med Dan Jørgensen som bostads- och energikommissionär, den 1 december.

Många frågor om kärnkraft

Många av EU-parlamentarikernas frågor under utfrågningen handlade om kärnkraft, sannolikt på grund av att Dan Jørgensen tidigare i den danska politiken varit kritisk till kärnkraft. Ett flertal parlamentariker ansåg att kärnkraft, inklusive både små så kallade modulära reaktorer (SMR) och större kärnkraftsanläggningar, anses nödvändigt för att möjliggöra omställningen till ren energi och ingår i EU-kommissionens övergripande plan för att minska koldioxidutsläppen. Dan Jørgensen betonade att kärnkraft kommer att vara en viktig del av EU:s strategi för att nå klimatmålen, men han underströk samtidigt att EU ska respektera varje medlemslands rätt att välja sin egen energimix.

Flera EU-parlamentariker ställde frågor till Dan Jørgensen om hur långt kommissionen är villig att gå för att stödja kärnkraftsteknik, både för SMR och större reaktorer. Dan Jørgensen svarade att kärnkraften kommer att ha en roll i omställningen, men varnade samtidigt för riskerna med att bli alltför beroende av kärnkraftsindustrin och de internationella leveranskedjorna för kärnbränsle och teknik – särskilt om dessa är kopplade till Ryssland. Han menade att EU måste undvika att skapa nya sårbarheter genom att vara för beroende av externa leverantörer inom kärnkraftssektorn.

– När det gällde energi så var det mycket diskussioner om kärnkraft. Jag uppfattade Dan Jørgensen som tydlig om att han inte kan lova ekonomiskt stöd för kärnkraften. Detta skiljer sig från svensk nuvarande politik, säger Björn Berggren.

– Förslaget från utredningen om svensk kärnkraftsfinansiering innebär att Sverige skulle ge indirekt ekonomiskt stöd till kärnkraften, genom att stödja kärnkraften med förmånliga lån, garanterat energipris för energin som produceras och en risk- och vinstdelning som ska garantera avkastning för investering i kärnkraft.