Behovet av nya bostäder fram till och med 2033 beräknas enligt Boverkets nya prognos till cirka 523 000, med en relativt jämn fördelning över tioårsperioden. Det betyder att det i genomsnitt behöver tillkomma 52 300 nya bostäder per år – en markant minskning jämfört med tidigare prognoser.

Sänkningen beror enligt Boverket till stor del på ett högt antal färdigställda bostäder de senaste åren, men också att SCB som en följd av minskad invandring och lägre barnafödande har reviderat sin befolkningsprognos.

– Det är betydelsefullt att Boverket nu kommer med en justering av byggbehovet utifrån den stora sänkningen av förväntad befolkningsutveckling. Flera kommuner och regioner i dag har negativa flyttnetton och ett relativt stort överskott på bostäder, säger Sofia Hansdotter.

Trots detta anser Boverket att det är oroväckande att bostadsbyggandet stagnerat den senaste tiden, samtidigt som befolkningen fortsätter öka.

”Befolkningen kommer sannolikt öka snabbare än bostadsbyggandet. De kraftigt minskande byggstarterna signalerar att vi de närmaste åren troligtvis kommer hamna i en situation där bostadsbyggandet i bästa fall når samma nivåer som den tillkommande befolkningen”, skriver Boverket.

Underskott på 20 000 bostäder nästa år

Enligt Boverkets senaste byggprognos kommer knappt 40 000 bostäder färdigställas i år. För 2025 är prognosen att endast cirka 33 000 bostäder färdigställs – vilket då blir 19 300 färre än vad Boverket anser behövs.

”Vi har börjat se tecken på en vändning av påbörjandet av nya bostäder där bostadsbyggandet förhoppningsvis når botten 2024, för att sedan vända uppåt igen. Det låga påbörjandet av bostäder under de senaste åren kommer dock bli kännbara i form av färre färdigställda bostäder under 2025 och 2026”, konstaterar Boverket.

Sofia Hansdotter lyfter Boverkets eget påpekande om att byggbehovsberäkningen baseras på ett rent demografiskt behov – ”och det som byggs gör det på marknadsvillkor”.

– Utmaningen i det är att det troligtvis inte kommer att byggas bostäder i takt med behovet. Då kommer sannolikt bristen på prisvänliga bostäder att förstärkas, säger hon.

Boverket är inne på ett liknande spår.

”En stor utmaning är att få fram bostäder som är ekonomiskt överkomliga så att de behövda bostäderna också kan efterfrågas av de hushåll som i dag ofta har stora problem med att alls komma in och etablera sig på bostadsmarknaden, så som den unga generationen”, skriver Boverket i sin kommentar, och tillägger:

”Om inte marknaden kan erbjuda bostäder till priser som dessa hushåll klarar av att betala, kan det behövas andra incitament för att få till dessa bostäder.”

Koncentrerad till få regioner

Det beräknade byggbehovet är koncentrerat till relativt få regioner. De tio regioner som har högst beräknat byggbehov står för sammanlagt drygt 90 procent av det totala byggbehovet.

Störst är behovet på västkusten, i Skåne och i Stockholmsregionen, enligt Boverket.

– Men här behöver man komma ihåg att vi märker att det blir allt fler vakanser, säger Sofia Hansdotter.

– Sveriges Allmännyttas medlemsföretag har under året rapporterat att det finns cirka 9 500 tomma lägenheter över hela landet. Och vakanserna förekommer inte bara i mindre städer och landsbygd utan även i regionstäderna, understryker hon.

Mer detaljerad prognos behövs

Sofia Hansdotter anser att Boverkets behovsprognoser skulle behöva göras mer detaljerade och gå ned på en mer lokal nivå än vad som uppnås när riket delas in i 60 statistikregioner.

– Vi ser ju att behov och efterfrågan kan variera väldigt mycket även inom dessa regioner, och till och med inom en stad eller ort.

Ytterligare en utmaning är hur förändringen i demografi – med allt fler äldre och allt färre unga – kommer att påverka bostadsbehovet.

– Det skulle också behövas en större kvantitativ analys av tillkommande bostäder genom förändring av de befintliga beståndet i beräkningen av byggbehoven framöver, säger Sofia Hansdotter.

Regioner med störst byggbehov 2024–2033 jämfört med perioden 2021–2030

Tabellen visar de tio regioner som har högst beräknat byggbehov samt en jämförelse med det beräknade byggbehovet för tre år sedan.

Topplistan är densamma som 2021, men alla har lägre beräknat byggbehov än för tre år sedan. Den enda förändringen som har skett är att Örebro nu har högre beräknat totalt byggbehov än Halmstad, annars behåller alla sin plats på listan. Stockholmsregionen står för drygt 45 procent av rikets beräknade byggbehov.

Boverkets regionala indelning bygger på så kallade funktionella analysregioner (FA-regioner). Detta är områden som består av en eller flera kommuner baserade på arbetspendling, alltså områden inom vilka människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför tidsödande resor. Riket delas in i 60 FA-regioner.

Ingen hänsyn till investeringar i Norrland

Boverket menar att marknaden hittills lyckats lösa bostadsbyggandets geografiska fördelning väl, eftersom den absoluta majoriteten av bostäderna de senaste åren har producerats där det regionala behovet finns.

Verket framhåller också att det även kan finnas ett byggbehov utanför beräkningen som kommer från att de underlag som används avviker från verkligt utfall.

”Den befolkningsframskrivning som används tar till exempel inte hänsyn till de stora investeringar som görs i norra Norrland, och på andra platser i landet, vilka kan medföra en annan befolkningsutveckling än den som ligger till grund för beräkningen,” skriver Boverket i en kommentar.