Det är ett förslag från december 2021 från EU-kommissionen som förhandlats mellan medlemsstaterna fram till den här så kallade allmänna inriktningen. Nu följer fortsatta förhandlingar inför beslut av ändringar i direktivet, vilket sker i triloger – förhandlingar mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och EU-kommissionen. Målet är att nå enighet och fatta beslut om ändringar i direktivet.

Viktiga delar innefattar bland annat att nya byggnader som ägs av offentliga aktörer ska vara nollutsläppsbyggnader från och med 2028 och att samma krav gäller för samtliga nya byggnader från och med 2030.

Krav på nollutsläpp 2050

Krav på befintliga bostäder kommer att införas med målet om att samtliga byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2050, med två kontrollstationer:

• År 2033 ska hela bostadsbeståndet i genomsnitt minst uppnå energiklass D.
• År 2040 ska hela bostadsbeståndet uppnå ett värde som beräknats för att uppnå målet om nollutsläppsbyggnader senast år 2050.

Optimering för solenergi

Utöver ovanstående ska alla nya bostadshus efter 2029 optimeras för solenergi (inget krav om installation i dagsläget) och krav som underlättar för hållbar mobilitet, vilket i praktiken inriktar sig på cykelparkeringsplatser och förberedelser för laddinfrastruktur.

Det är sannolikt att arbetet kommer att slutföras under det svenska ordförandeskapet 2023. Därefter följer nationell tolkning och implementering, som sannolikt kommer att ske under två år.

En längre engelsk sammanfattning går att läsa här.
Den allmänna inriktningen går att läsa i sin helhet här.
Sveriges Allmännyttas tidigare remissyttrande finns här.