Inventeringen görs för att skapa sig en förståelse för vilka resurser som finns tillgängliga, vilka kostnader och intäkter som är förknippade med dessa samt vilka avtal som är bundna till resursen. Glöm inte den dolda investerings- och avskrivningskostnaden.
Se den bifogade mobilitetsenkäten som kan ge en förståelse för vilken data ni behöver ha koll på

Har bolaget ägardirektiv, miljö- och klimatstrategi, mobilitetsstrategi, digitaliseringsstrategi samt olika policys så som parkeringspolicy eller jämställdhetspolicy? Hur appliceras dessa på mobilitetsområdet? Säkerställ att de inte är skillnad på hur dessa appliceras på befintligt respektive nytt bestånd?

Det lagkrav som finns ålagda kommunerna att tillhandahålla parkeringar/mobilitet skickas i stor grad vidare till exploatörer genom kommunala styrdokument. Mycket arbete och resurser läggs på att ta fram detaljstyrande styrdokument för att externa exploatörer skall förstå vad kommuner och kommunala bolag vill ha. Inriktningen är också i för stor grad på vad som skall tillföras av nya resurser och att stora investeringar är vad som krävs för bra mobilitet.

• Titta på styrdokumenten med inställningen, vilka faktiska krav finns och vilken frihet finns att utforma mobiliteten med utgångspunkt i befintliga resurser? Se till att det inte görs skillnad på existerande resurser och tillkommande
• Diskutera styrdokumenten med kommunen utifrån inställningen att kommunala bolag och kommunen kan ta ett gemensamt ansvar för att klara efterfrågan på mobilitet för nuvarande och kommande behov.

Att digitalisera existerande resurser är nyckeln till en fungerande mobilitet som kan förändras utefter den efterfrågan och de behov som finns. Precis som alla andra resurser i fastigheten ska resursernas grunddata finnas tillgängliga i fastighetssystemet för att andra system och aktörer ska kunna nyttja vår data.

• Fastighetens parkering

Varje enskild parkering ska in i fastighetssystemet som en yta och till den ytan finns det olika resurser i form av laddinfrastruktur, motorvärmaruttag och belysning samt egenskaper såsom asfalt, tak eller lås. Vilken data du minst behöver definieras i fastAPI dokumentationen.

Se www.fastapi.se arbetspaket 4

• Dela fastighetens övriga fasta mobilitetsresurser

På samma sätt som parkering ska övriga mobilitetsresurser inventeras och digitaliseras som en bokningsbar resurs. Det kan vara cykelförråd med cykelplatser, leveransboxar, gemensamhetslokal eller platser för co-working. Gemensamt är att det är en fysisk resurs som är delbar mellan hyresgäster, bostadsbolaget och/eller externa parter.

Dela som norm – Planera för att dela alla resurser

• Dela bolagets rörliga mobilitetsresurser

Bostadsbolagets rörliga resurser används ofta på arbetstid för att utföra vissa arbetsmoment men dessa resurser kan ha egenskaper som kan efterfrågas av hyresgäster eller externa parter. Ett exempel är bolagets bilar som med fördel kan delas i en bilpool för hyresgästerna på kvällar och helger.

Exempel på rörliga mobilitetsresurser kan vara tjänstebilar, arbetsfordon, släpvagn, skåpbil, maskiner och verktyg.

• Ett gränssnitt för delning/bokning/betalning

Förutom att grunddata behöver sparas så behöver resurser kunna bokas i realtid om de ska kunna nyttjas effektivt och även delas med andra. I samband med bokning, som blir ett slags korttidskontrakt, så behöver man också lösa betalningen. Här finns det möjlighet att med fastapi lägga till en rad på hyresavin.

• Erbjud att hyresgäster kan dela

På samma sätt som bostadsbolaget kan ha resurser som kan efterfrågas av hyresgästerna kan även hyresgästerna ha resurser som kan efterfrågas av andra hyresgäster, bolaget eller andra externa aktörer. Hyresgästerna behöver bara ett ”gränssnitt” för att dela sina resurser. Grunden är densamma som alla delningstjänster, nämligen en boknings- och betalningstjänst kopplad till någon access/nyckel. Kan bolaget vara den som tillhandahåller detta gränssnitt för delning?

Kartlägg initialt hur många bilar och cyklar hyresgästerna har

• Separera parkerings- och mobilitetsresurser från boendet

Om man ser mobilitetsresurserna som ett eget gemensamt kollektiv, en egen ekonomi. Hur ser det ut då? Har parkeringarna börjat generera ett “överskott” eller börjat återbetala sina skulder? Hur redovisar vi kostnader och intäkter för parkering och mobilitet i bokföringen? Kan vi nyttja överskott till styrning mot en mobilitet som är mer rättvis, som nyttjas mer effektivt och som uppnår våra klimatmål?

• Mät nyttjandegrad på resurserna

Vi vill nyttja våra resurser och investeringar så effektivt som möjligt för att dels få en bra ekonomi men som även minimera det ekologiska avtrycket från produktion. Framför allt vill vi veta om produkten eller tjänsten är efterfrågad och uppfyller ett behov. Genom att mäta nyttjandegrad kan vi dessutom få reda på om vi har prissatt resursen rätt och därmed maximerat vår lönsamhet.

Nyttjandegrad på t.ex. parkering är inte detsamma som att mäta om alla parkeringar är uthyrda. Det viktiga är om parkeringen används eller inte och hur ofta den står outnyttjad. Det kan t.ex. göras genom sensormätning per plats eller in- och utfartsmätning på en parkeringszon. Man kan också mäta t.ex. bokningsläge om man bokar sin parkering via en app.

• Gör en resvaneundersökning

Grunden för behovet av mobilitetslösningar finner du ofta när du undersöker hur dina hyresgäster reser idag. Vart de rör sig och hur ofta och på vilket sätt. Tillgängligheten till olika alternativa färdsätt är ofta en indikator på nyttjandegrad. Genom att kartlägga dagens rörelsemönster med behoven så får du bra vägledning vad som bör prioriteras men också vad som efterfrågas.

• Krav att återinvestera i parkering

När är det dags att renovera eller återinvestera i befintliga parkeringar? Att göra en inventering för att planera hur man skall klara eller undvika kommande återinvesteringar är en av allmännyttans största utmaningar och samtidigt möjligheter de kommande åren. Detta gäller särskilt de äldre miljonprogramsgaragen.

• Räkna på alternativkostnaden
  Fokus bör vara på är hur vi skall klara mobiliteten utan de här garagen och möjligheterna att bygga bostäder eller andra nyttor i dess ställe. Genom en effektivisering av nyttjandet av befintliga resurser kan mark frigöras till andra nyttor som dessutom kan vara mer lönsamma.

”Från allmännyttans mobilitetsprojekt har vi exempel på hur Strömstadsbyggen gick från 100% beläggning i ett område där ett garage skulle rivas till att de frigjorde så många parkeringar att de både klarade av att riva existerande garage och bygga nya bostäder utan behov av ett nytt garage.”

• Nyproduktion med p-norm

P- tal är det verktyg som definierar hur många parkeringar som krävs av kommunen vid nyproduktion. Inför nybyggnation behöver vi göra en inventering av bilinnehav med behov och nyttjande idag. Tilldelningen och tillgången av parkeringar och mobilitet bör vara lika för befintliga och kommande hyresgäster.

Var ska det byggas och hur förhåller sig dessa byggnader till befintlig byggnation, parkeringar och mobilitetserbjudande. Hur kan nya investeringar bidra till det befintliga beståndet? Hur kan det befintliga avlasta investeringar i det nya?

Planera hela mobilitetsområden med kommunens plankontor

• Laddinfrastruktur

Vi står inför en stor omställning av fordonsflottan och våra parkeringsplatser kommer att bli platser för att ladda fordon de närmsta åren. Framför allt gäller det långsamladdning under natt som är bostäders uppdrag. Denna omställning måste vi förbereda för att klara både ekonomiskt och organisatoriskt. Varje bolag behöver en strategi för hur omställningen ska hanteras.

Inventera effektbehoven i hela beståndet och planera för var zonparkering med elbilskluster ska byggas. Börja med att hantera parkeringsavtalen i det område som står näst på tur för en mobilitetszon.

Ta kontakt med nätägaren och planera utbyggnad av effektbehov tillsammans.

Etablera laddkluster där ca 25% av parkeringarna i en zonparkering har långsam laddinfrastruktur och komplettera med en eller ett par semisnabba laddare för bilpoolslösningar. Nyckeln för att hålla nere investeringskostnaderna är att dela på parkering med laddmöjligheter vilket gör att vi ska gå bort ifrån dedikerade parkeringsplatser.

• Leveranssamhället – den omvända mobiliteten

Den uteblivna resan för att hämta saker blir en allt tydligare del av vårt mobilitetssystem och den ”omvända mobiliteten” är en viktig strategisk fråga för allmännyttan. Allmännyttan har en tillgång med många boenden på samma plats under längre tider på dygnet. Dessutom äger allmännyttan ofta marken för logistiklösningar och alltid portarna och accessen till våra fastigheter. Med en förberedelse för samarbeten kan vi skapa kostnadsneutralitet för bra tjänster eller kanske nya intäktsben. Ett första steg är att säkerställa tillgången till leveransboxar.

• Hur många hushåll har tillgång till bilburen mobilitet?

Genom att beställa data om bilinnehav från fordonsregistret kan ni matcha hushållen och dess behov. Det kan ge en bra fingervisning om orättvisorna i den mobilitet som bolaget erbjuder.

• Hur många hemmaparkeringar ska ha laddinfrastruktur 2030?

För att klara Parisavtalet står vi inför stora investeringar, mer om hur ditt bolag bör förbereda sig ekonomiskt kan ni prova er fram genom backcastingmodellen.

http://mobilitetskalkylatorn.sverigesallmannytta.se

• Subventionerar hyrorna parkering även i nyproduktion?

I nyproduktion klarar vi väldigt sällan kostnaderna för parkering utan at lägga dem på hyran och om man lägger dem på enskilda fastigheter blir hyrorna ojämnt höga och orättvisa. Ett sätt att jämna ut skillnaderna är ett separat Parkerings- och mobilitetskollektiv.

Planera för mobilitetsfondsområden

• Införa digitaliserad tillståndsparkering (zonparkering)

Det är tydligt att vi måste börja se parkeringar mer som en delad resurs än som den enskilda hyresgästens egen. Beläggningen är låg och vi har exempel där hälften av hushållen använder två parkeringar vardera. För att få till en delning där man kan se beläggning och styra med bra affärsmodeller behövs en digital infrastruktur

• Dela data kring parkering och mobilitet

För att optimera beläggningen på parkering behöver ni tillgängliggöra alla parkeringar på en marknad. På så sätt kan ni fylla era parkeringar och lättare få kostnadstäckning. Det kommer bli extra viktigt i takt med att elektrifieringen av fordonsflottan kommer på plats.

• Vi måste dela på fordon för mobilitet

Med en styrning mot en knapphet av parkeringar lägger vi också grunden för en ökad delning av fordon. Fordon står idag still över 90% av tiden och det är vårt största ekonomiska och ekologiska slöseri inom privatbilismen. Bolagen bör börja dela egna fordon.

• Se mobilitet som ett eget affärsområde

Tillsätt en ansvarig som får ett helhetsansvar över existerande och kommande mobilitetserbjudande och alla dess resurser i både nytt och befintligt bestånd. Se det som en helt egen ekonomi med lönsamhetskrav men även hållbarhetskrav.

• Hur separerar vi parkering från boendeekonomi?

För att få en bild av hur mobiliteten ser ut bör vi ställa upp den som en egen ekonomi och om vi också skapar ett separat mobilitetskollektiv kan vi jämna ut kostnader och förstärka nyttor. Mobilitet kan inte läggas ovanpå hyrorna om vi ska lyckas erbjuda attraktiva boenden till rimliga priser.

• Tilldela parkering per hushåll?

För att behandla nuvarande och kommande hyresgäster mer lika bör vi sätta en tilldelning av parkeringar även för existerade hyresgäster såsom vi gör med parkeringsnormer för nyproduktion. Hushållen bör känna en trygghet i att ha tillgång till en parkering per hushåll i zonparkering utan möjlighet till andrahandsuthyrning. Det skulle sätta p-talet till max 0,4 i Allmännyttan istället för som idag 0,76

• Ska vi bygga bostäder på parkering?

Kan vi frigöra yta för nyproduktion genom att planera för mobilitet? Vi bör se särskilt garage men också alla parkeringar utifrån alternativanvändning. Kartlägg var ni skulle vilja bygga bostäder och planera efter vad som krävs. Jobba aktivt för att frigöra kapacitet.

Ska vi bara upplåta plats för andra?

• Här behövs en avvägning mellan det som känns enkelt och billigt i stunden och nyttor över tid. Vi har exempel från bredbands och kabel-tv utbyggnaden där vi inom allmännyttan har släppt på makten och förlorat styrning och potentiella intäkter. Samtidigt har vi undvikit mycket eget arbete. För parkeringar ser vi hur vi har svårt att styra och skapa alternativ får vår egen infrastruktur när vi har lagt ut driften. Varje bolag bör lägga upp en långsiktig önskan där man viktar kontroll, nyttor och potentiella intäkter mot snabb utbyggnad av kunniga aktörer.

• Ska vi möjliggöra mobilitet

Vi kommer inom allmännyttan även fortsatt att vara experter på bostaden och andra tjänster finns det kunnigare människor och bolag på. Vi kommer mest troligt oavsett vilka val vi gör behöva samarbeta med andra och därför behövs den digitala strukturen och förmågan att dela data och resurser.

• Ska vi erbjuda mobilitet?

Vi har varit underställa krav om att tillhandahålla parkeringar under lång tid och nu verkar ett skifte ske om att det i stället skall bli krav på mobilitet i en bredare kontext. Det är dock inte självklart att vi ska skall stå för mobilitetserbjudandet och om man vänder på kontexten idag så klarar sig mer än hälften av våra hyresgäster sig utan något mobilitetserbjudande från oss och investeringar är då något att fundera över.

Fördelen med att vi tar ett huvudansvar i att erbjuda mobiliteten är ökad styrning mot våra ekologiska och sociala mål men också våra ekonomiska mål och vårt uppdrag om att tillhandahålla prisvärda bostäder. Om vi tar ett ordentligt grepp om mobiliteten kan vi påverka bostadspriserna.

• Vad är minsta kritiska massa?

Hur många poolbilar, lådcyklar, leveransboxar måste ingå i mobilitetserbjudandet för att uppnå en kritisk massa som upplevs som trygg och tillgänglig?

Vad är en mobilitet som kan ersätta den egenägda bilen. Om 50% av hushållen ska ha bra tillgång till mobilitet behövs ett minimital om 5 elbilar i pool per 100 lägenheter tillsammans med ett paket av kompletterande mobilitetstjänster som cyklar, elcyklar, lådcyklar, leveransboxar och leveranstjänster, co-working etc.

• Samarbeta i ett större sammanhang?
  Samarbeta kring mobiliteten mellan kommun och kommunala bolag är en nödvändighet i många fall. En fastighetsägare har svårt att lösa hela mobilitetspusslet i ett kvarter eller stadsdel. Låt externa aktörer köpa in sig i eller bidra med vad som saknas i mobilitetssystemet för att hantera mobilitetsbehov.

Välj mobilitetsfondering framför infrastrukturinvesteringar. Istället för att investera i infrastruktur kan vi använda pengar för att över tid ändra betenden och effektivisera styrningen och nyttjandet av befintlig infrastruktur. Det är ett sätt att framtidssäkra oss och undvika kommande återinvesteringar.

• Hur mycket laddinfrastruktur ska vi tillhandahålla?
  Antalet laddpunkter avgörs av ett flertal komponenter. Dels om bolagen erbjuder långsamladdning eller snabbladdning, dels vilka andra erbjudanden som bostadsbolagen erbjuder kopplat till mobilitet.

Vi ser att bostadsbolagets uppgift är att primärt tillhandahålla långsamladdning vid hemmet. Då de boende parkerar länge nattetid ger det möjlighet att ladda billigare när effektlasten i samhället är lågt. Detta gör att behovet av effekthöjande åtgärder minskar. Att flera bilar är inkopplade samtidigt öppnar upp för delande av effektresurser med s.k. V2G teknik.

Snittbilen reser ca 3,3 mil per dag vilket gör att behovet att ladda för en elbil med ett batteri på ca 25 mil är ca en gång per vecka. Sedan vill många ha marginal och trygghet så nyttjandet av laddinfrastruktur bör ligga på 2-3ggr/vecka.  Detta ger att andelen laddinfrastruktur per parkeringsplats vid hemmet bör ligga på mellan 28 och 42% i ett optimerat system. Under en uppbyggnads- och etableringsfas behövs fler laddpunkter än det finns elbilar för att de boende ska känna trygghet i att gå över till laddbar bil.

• Erbjuda mobilitet
  Ska vi ansvara för mobilitet i egen organisation eller handla upp en extern aktör?

Fastighetsägares grundläggande modell är att upplåta/hyra ut yta med grundläggande laddinfrastruktur för andras mobilitet. Att låta andra investera i parkering och laddinfrastruktur för ensamrätt är att frångå vår grundläggande affär.

• Individuell kostnadstäckning

Den slutkonsument som nyttjar tjänsten betalar 100% av kostnaden vid användning. Investering i infrastruktur och fordon inkluderas i det rörliga priset. Detta skapar en högre tröskeleffekt för bred anslutning under omställningen.

• Subventionerad mobilitet

Investeringar i infrastrukturen och fordonen betalas av kollektivet medan de rörliga kostnaderna betalas av användarna. Del / hela mobilitetskostnaden kan subventioneras av andra intäkter inom parkeringskollektivet eller hyreskollektivet.

• Mobilitetsfondsområde (delad i ett större sammanhang)
  Fastighetsägare i en stadsdel avsätter resurser för gemensam mobilitet vilket gör att ingen fastighetsägare behöver ta hela risken eller investeringen för ett optimerat system. Här kan fastighetsägare även dela in bolagets fordon som mobilitetsresurs och få bättre avkastning på investering.

1. Utse en Ansvarig med kunskap, förståelse och förmåga att förändra

Mobilitetserbjudandet bör ses som en helhet där det strategiska ansvaret börjar i styrningen av befintliga resurser men även innefattar framtida behov och utveckling. Med ett samlat strategiskt ansvar finns bra möjligheter att styra och samarbeta för nya intäkter, bättre kostnadskontroll och för att bli del av lösningen på mobilitetsutmaningar även utanför det egna bolaget.

2. Förankra strategin i ledning och styrelse
   1. Alla i företaget behöver känna till och vara delaktiga
   2. Vad innebär strategin i vardagen?
   3. Hur påverkar det vardagliga roller och årliga mål?

3. Sätt upp mål och delmål
   1. Specifika, Mätbara, Accepterade, Relevanta, Tidsatta
   2. Hur många % har tillgång till mobilitet?
   3. Hur många % hemmaparkering ska ha laddinfrastruktur när?

1. Nyckeltal (vad – varför – hur)
   1. Ekologiska nyckeltal
      1. Kartlägg hyresgästernas utsläpp och mobilitet
         1. Antal egenägda fossilbilar + elbilar bland hyresgästerna
         2. Bränsletyp + Antal mil på de bilar som finns
         3. Antal elbilspoolbilar / boende
         4. Antal mil per hushåll med elbilspool
      2. Tillgång till laddinfra
         1. Per hushåll
         2. Per bil
      3. Ekonomiska nyckeltal
         1. Användandegrad av resurser
            1. Parkering
            2. Egna fordon
            3. Bilpool
            4. Kompletterande mobilitetstjänster
         2. Intäkter / Utgifter?
            1. Parkering
            2. Egna fordon
            3. Bilpool
            4. Kompletterande mobilitetstjänster
2. Mobilitetskostnad / boende?
   1. Se till hela hushållets alla mobilitetskostnader
3. Sociala nyckeltal
   1. Andel hyresgäster som har tillgång mobilitet
   2. Andel som nyttjar någon mobilitet
4. Nyttjandegrad av andra mobilitetstjänster
   • Vilka användarprofiler nyttjar inte mobilitetstjänster

5. Mobilitet som ett eget affärsområde

Arbeta aktivt för att påverka kommande kostnader för återinvesteringar och vägval. Att se framtida behov av mobilitetsinvesteringar som kostnader som går att påverka genom att investera i det nuvarande mobilitetserbjudandet, frigör investeringskapital.

1. Egen helhetsbudget med lönsamhetskrav
2. För både nyproduktion och befintligt bestånd

• Börja med parkeringsavtalen
  1. Säg upp alla dedikerade parkeringsavtal
  2. Erbjud zonparkering på bästa plats
  3. Införa parkeringsskiva med tidsbegränsad parkering
  4. Ge möjlighet till ett (1) parkeringstillstånd per hushåll
  5. Erbjud laddinfrastruktur och pooltjänster vid zonparkeringen
  6. Digital incheckning via sensorer eller kamera för mätning vid infart/utfart
  7. Införa en parkeringsapp för besökare där parkering bokas / påbörjas / avslutas
  8. Inför differentierad prissättning (exempel på index)
     1. Tillstånd för zonparkering (index 100)
     2. Ytterligare tillstånd för zonparkering (i mån av plats, index 200)
• Dedikerad parkering (index 300)
• Besöksparkering (index 400)

7. Utforma målbilden för mobilitetserbjudandet per hushåll
   Vad ska bostadsbolaget erbjuda och vad ska andra företag erbjuda som tjänst? Hur kan hyresgästerna bidra till delningstjänsterna med egna resurser? Ta hjälp av nyckeltal och kostnadsestimat i allmännyttans mobilitetskalkylator. Glöm inte att mobilitetsresurser förändras över tid i förhållande till behoven.
   1. Parkering (ex. garanti på 1 parkering per hushåll)
      1. Vill man ha fler så är det i mån av plats
      2. Nyttjar du inte parkering kan du inte andrahandsuthyra
   2. Laddinfrastruktur (ex. 20-50% per parkering)
   3. Elbilspool (ex. 5% per hushåll)
   4. Skåpbil / 7 sitsbil (ex 1% per hushåll)
   5. Släpvagn (1% per hushåll)
   6. Cykelpool (10%)
   7. Lastcykel (5%)
   8. Elspark (10%)
   9. Leveransbox (5%)
   10. Leveranstjänster (x%)
   11. Co-working (x%)