Fredrik Kopsch skriver att det är svårt för många att få tag i en bostad men att problemen kan lösas genom att kommunernas makt begränsas, marknadshyror införs och allmännyttan styrs om till social housing (SvD Debatt 19/10).

Visst är det många som har svårt att få tag i en bostad, men vi menar det är helt andra åtgärder som behövs för att komma till rätta med problemet.

Att skapa en separat bostadsmarknad för låginkomsttagare genom att styra om allmännyttan till social housing skulle endast förvärra den segregation som politiken – oavsett parti – vill motverka. Allmännyttan har alltid varit öppen för alla, därmed har vi kunnat undvika ett system med subventionerade socialbostäder som reserveras för låginkomsttagare.

Social housing skulle bli mycket dyrt för samhället och risken är stor att bolagen/ägarna frestas att spara genom lägre kvalitet och sämre underhåll. Det värsta som kan hända är att enskilda människor och familjer blir utpekade som fattiga, inkomsttak kan ge inlåsningseffekter. Det är inte en önskvärd utveckling på den svenska bostadsmarknaden.

Fredrik Kopsch menar att marknadshyror i hela hyresbeståndet skulle gynna samhällets svaga, unga och nyanlända. I själva verket är det tvärtom. Marknadshyror skulle främst gynna dem med högre inkomster eftersom de har möjlighet att betala mer i hyra. Om betalningsförmåga får trumfa kötid när lägenheter blir lediga så blir ändå några utan, och det är de med lägst inkomst. Marknadshyror löser alltså inte problemet.

I ett välfärdssamhälle måste målsättningen vara att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder. Saknas det bostäder så måste det byggas mer. Boverkets senaste bedömning visar att det behöver tillkomma 63 000 bostäder per år fram till 2030, för att svara mot ökningen av antalet hushåll och ta igen det underskott som finns. Men nu har kraftigt ökade byggpriser och stigande räntor parat med en avsevärd försvagning av hushållens köpkraft lett till att många planerade byggen stoppats. Enligt Boverket kan byggandet falla ner mot 35 000 påbörjade bostäder 2023 och 2024.

Vad kan då göras för att upprätthålla byggandet så att så många som möjligt ska kunna få tag i en bostad?

Den enklaste, snabbaste och minst kostsamma lösningen är att utveckla den generella bostadspolitiken och framför allt skapa balanserade ekonomiska villkor mellan upplåtelseformerna. Och att fokusera både på utbudssidan och efterfrågesidan.

Utbudet kan förbättras genom att bostadshyra beläggs med låg moms. Då kan den ingående högre momsen dras av vilket gör investeringskalkylen avsevärt bättre. Andra åtgärder är att minska ränteavdragsbegränsningarna för bostadsföretag, stimulera industriellt byggande, införa ett typgodkännande och ändra lagen om offentlig upphandling så att allmännyttan inte behöver tillämpa den kostnadsdrivande lagen.

Efterfrågan kan stärkas genom att bostadsbidraget anpassas till dagens boendekostnader samtidigt som målgruppen breddas. En statlig hyresgaranti kan göra det möjligt för fler att komma in på hyresmarknaden.

Det är sådana åtgärder som regeringen behöver ta initiativ till under mandatperioden.

Hyrorna bör även fortsättningsvis bestämmas genom kollektiva förhandlingar. Det är nödvändigt för att vi ska få till en hyressättning som speglar hyresgästernas värdering av bostadens kvalitet, standard och läge.

En förutsättning för att systemet ska fungera är att det råder balans mellan parterna och att man är överens om vad som ska ligga till grund för förhandlingarna. Sveriges Allmännytta, Fastighetsägarna Sverige och Hyresgästföreningen kom i våras överens om en gemensam rekommendation för detta. Utgångspunkten är att hyresvärden ska klara sina åtaganden med bibehållen kvalitet, underhållsnivå och avkastning över tid, samt att hyresgästen får en rimligt hållbar, stabil och förutsebar hyresutveckling. På så sätt skapas en bra balans mellan parterna som gör hyresrätten både intressant att investera i och attraktiv att bo i.

Anders Nordstrand
vd, Sveriges Allmännytta
Jörgen Mark-Nielsen
samhällspolitisk chef, Sveriges Allmännytta