Den 1 april överlämnade Lantmäteriet rapporten Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärder, till regeringen. Där föreslås en modell för hur en generell stämpelskatteplikt vid förvärv av fast egendom genom fastighetsbildningsåtgärder kan utformas.

Bakgrunden är att regeringen ser att fastighetsbildningsåtgärder som inte genomförs för att åstadkomma en ändamålsenlig fastighetsindelning, utan för att kringgå stämpelskatteplikten, leder till ett betydande skattebortfall. Dessutom utnyttjas Lantmäteriets resurser i onödan. I december 2020 fick Lantmäteriet därför i uppdrag av regeringen att utreda hur detta kan motverkas.

Enligt Lantmäteriet får staten idag in 8,2 miljarder kronor i stämpelskatt från lagfarter. Förslaget ger uppskattningsvis ytterligare mellan 300 miljoner och en miljard i skatteintäkter till statskassan.

– Missbruk av skatteregler ska naturligtvis motverkas, men det här förslaget ökar kostnadstrycket på bostadsföretagen. Antalet färdigställda flerbostadshus har enligt SCB minskat sedan 2019, då behövs förslag som minskar kostnadstrycket, inte ökar det, säger Håkan Larsson, chefsekonom på Sveriges Allmännytta.

Sänk stämpelskatten för bostadsföretag

I höstas lanserade Sveriges Allmännytta tillsammans med Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen rapporten ”Fem skatteförslag för en flexibel och hållbar bostadsmarknad”, där stämpelskatten lyfts som en av de saker som behöver reformeras.

– Men, i stället för den breddning av stämpelskatten som föreslås, menar vi att den borde sänkas. Bostadsföretag måste idag betala 4,25 procent av köpeskillingen i stämpelskatt, medan bostadsrättsföreningar och privatpersoner betalar 1,5 procent. Det är en skevhet i skattesystemet som borde rättas till, så att även bostadsföretagen betalar 1,5 procent, säger Håkan Larsson.

Enligt statistik från SCB så ökar byggkostnaderna för flerbostadshus i snabb takt, på årsbasis just nu med 8,2 procent.

– Det är en mycket hög siffra ur ett historiskt perspektiv. En breddning av stämpelskatten till att även omfatta fastighetsbildning skulle innebära ytterligare kostnadsökningar för en redan pressad bygg- och fastighetssektor, avslutar Håkan Larsson.