Nya EPBD snart i mål?

Analys
2024-01-30
Sveriges Allmännytta

Strax innan jul nåddes en politisk överenskommelse om Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) och ITRE röstade igenom förslaget den 15 januari. Här kan du läsa hur det ser ut nu och vad som händer härnäst.

En lång väg

I december 2021 presenterade kommissionen ett förslag till revidering av EPBD, som senast reviderades 2018. Förslaget har sedan stötts och blötts och det nåddes en politisk överenskommelse 7 december 2023. Därefter har Europaparlamentets ITRE-utskott (Industry, Research and Energy) godkänt förslaget.

EPBD har nu kommit en bra bit på vägen men några steg kvarstår fortfarande. Direktivet ska nu godkännas av både parlamentet och ministerrådet. När omröstning sker i parlamentet är inte officiellt utlyst, men sker sannolikt under mars.

Därefter kommer direktivet att publiceras i den officiella tidningen där alla direktiv publiceras och därefter kan Sverige påbörja sin implementering.

Direktivet innehåller totalt 35 artiklar, där de viktigaste delarna i direktivet sammanfattas nedan, med fokus på bostäder.

Som vanligt gäller merparten av de nya kraven under förutsättning att det är tekniskt, ekonomiskt och funktionellt möjligt att genomföra. Därför kan en hel del ske i samband med den nationella implementeringen.

Artikel 2 – Definitioner

Flera nya definitioner införs där två viktiga är:

Nollutsläppsbyggnad som definieras som en byggnad med mycket hög energiprestanda som inte producerar koldioxidutsläpp på plats från fossila bränslen. Den höga energiprestandan skall bestämmas utifrån ett kostnadsoptimalt perspektiv men måste vara minst 10 procent under det krav som finns avseende nära-nollenergibyggnad idag.
Medlemsstaterna kan välja att definiera olika nivåer för befintliga och nya byggnader.

Offentlig aktör definieras på samma sätt som i energieffektiviseringsdirektivet (EED) där vi tidigare berättat att en ny definition införts som innebär att merparten av Sveriges Allmännyttas medlemmar inte definieras som offentlig aktör.

Artikel 7 – Nya byggnader

Medlemsstaterna skall säkerställa att alla nya byggnader är nollutsläppsbyggnader:

Från och med 1 januari 2028 för offentliga aktörer
Från och med 1 januari 2030 för alla nya byggnader

Medlemsstaterna skall säkerställa att klimatpåverkan (Global Warming Potential – GWP) beräknas:

Från och med 1 januari 2028 för byggnader över 1000 m2, golvarea
Från och med 1 januari 2030 för alla nya byggnader

Artikel 9 – Minimikrav för energiprestanda

Medlemsstaterna skall införa minimikrav för det befintliga byggnadsbeståndet med målet om att det befintliga byggnadsbeståndet skall omvandlas till nollutsläppsbyggnader år 2050. Vägen dit ser olika ut för lokaler och bostäder.

För bostäder anges att medlemsstaterna ska säkerställa att den genomsnittliga primärenergianvändningen i kWh/(m2, år) för hela det bostadsbeståndet:

minskar med minst 16 procent till 2030
minskar med minst 20–22 procent till 2035
från och med 2040, och var femte år därefter i linje med omvandlingen av bostadsbeståndet till ett nollutsläppsbestånd

Medlemsstaterna ska säkerställa att minst 55 procent av minskningen av den genomsnittliga primärenergianvändningen uppnås genom renovering av sämst presterande bostadsbyggnader.

Om den genomsnittliga användningen av fossila bränslen i bostadsbyggnader är lägre än 15 procent, får medlemsstaterna justera nivåerna i punkterna ovan. Det långsiktiga målet till 2050 justeras inte.

Artikel 9a – Solenergi för byggnader

Medlemsstaterna ska säkerställa att alla nya byggnader utformas för att optimera deras potential för solenergiproduktion baserat på förutsättningarna på platsen. Medlemsstaterna ska dessutom säkerställa att solenergiinstallationer när det är tekniskt, ekonomiskt samt funktionellt genomförbart, för bland annat.:

Nya offentliga byggnader och lokaler med golvarea över 250 m2, från och med 31 december 2026
Nya bostäder från och med 31 december 2029
Befintliga offentliga byggnader med golvarea över 250 m2, från och med 31 december 2030

Artikel 11 – Byggnadernas tekniska system

Medlemsstaterna ska fastställa krav på byggnaders tekniska system och främja energilagring. Vidare ska medlemsstaterna, där det är tekniskt, ekonomiskt samt funktionellt genomförbart, för nya bostäder och vid omfattande renovering av bostäder säkerställa utrustning för kontinuerlig övervakning av elanvändning och möjlighet för att reagera på externa signaler och anpassa energianvändningen.

Artikel 12 – Infrastruktur för hållbar mobilitet

För nya bostadsbyggnader med mer än tre parkeringsplatser och bostadsbyggnader som genomgår större renoveringar med mer än tre parkeringsplatser ska medlemsstaterna säkerställa:

Kabeldragning för minst 50 procent av parkeringsplatserna och kanalisering för de återstående parkeringsplatserna för att möjliggöra installation av laddningspunkter för elbilar och elcyklar
Installation av åtminstone en laddningspunkt och två cykelparkeringar för nya bostadsbyggnader, för varje bostadshusenhet

Kommande energirenoveringskrav

Kommande energirenoveringskrav oroar såklart många hyresvärdar och det finns fortfarande stora frågetecken. Sveriges Allmännytta gjorde under hösten en analys utifrån de då kända förutsättningarna (länk nedan) och kommer att släppa en uppdaterad rapport och hålla ett riksdagsseminarium 14 februari. Mer information kommer!