Historiska frågor i EU-politiken i vår

Kriget i Ukraina och franska ordförandeskapet i EU

Kriget i Ukraina och dess följder dominerar EU-politiken sedan det bröt ut den 24:e februari i år. Ryssland invaderade delar av Ukraina redan 2014, men effekterna av kriget blir denna gång mycket allvarligare och kommer få konsekvenser för EU-samarbetet som vi ännu inte kan överblicka fullt ut. Enigheten kring sanktionerna och samsynen på att vi i Europa måste göra oss mer oberoende av rysk gas och olja är ett par exempel, liksom det ökade fokuset på en gemensam säkerhets- och utrikespolitik.

Frankrike har tagit över ordförandeskapet från Slovenien och leder EU:s arbete under våren samtidigt som de själva ska ha president- och parlamentsval i april och juni. Mycket tyder på att Emmanuel Macron kommer att bli omvald då oppositionen är splittrad. Det innebär också att Frankrike arbetar intensivt som ordförandeland fram till 10 april då kanske valet tar en del resurser. I sommar tar sedan Tjeckien över EU:s ordförandeskap i sex månader, för att i januari nästa år lämna över till Sverige som förhoppningsvis då har lyckats få ihop en regering efter valet i höst.

EU har reviderat momsdirektivet – möjlighet för Sverige och Sveriges Allmännytta

Slovenien lyckades precis i slutet av sitt ordförandeskap innan jul att få till en smått historisk överenskommelse mellan länderna om att uppdatera EU:s momsdirektiv och tillåta större flexibilitet för länderna. Det är av stort intresse för Sverige eftersom det innebär att, om Sverige vill, så skulle vi kunna införa låg moms på bostadshyra. Det har inte det tidigare momsdirektivet tillåtit. Om Sverige tillåter låg moms på bostadshyra skulle Sveriges Allmännyttas medlemmar få möjlighet att dra av momsen när de bygger och renoverar bostäder och därmed få bättre ekonomiska förutsättningar att kunna bidra med fler och billigare hyresrätter. Sveriges Allmännytta fortsätter bevaka och ta tillvara medlemmarnas intressen i arbetet framåt.

Bostadsministrarna inom EU träffas för första gången på nio år

Frankrike har redan under sin ordförandeperiod lyckats samla bostadsministrarna till ett första europeiskt möte sedan 2013 för att diskutera bostadssituationen i Europa. Det ägde rum i Nice den 8:e mars och Sveriges Allmännyttas europeiska paraplyorganisation, Housing Europe, var den enda icke-institutionella EU-organisation som fick prata på mötet och föra fram våra synpunkter. Dessa samlades i en tiopunktsplan och innehåller bland annat uppmaning till långtidsinvesteringar i sociala, kooperativa och allmännyttiga bostäder, en rättvis och rimlig energiomvandling samt inkluderande och attraktiva bostadskvarter. Här kan du läsa de tio punkterna.

Bostadspolitiken är fortsatt en nationell kompetens men ministrarna kunde ändå enas om att satsa på att bygga och investera i hållbara och prisrimliga bostäder. Man beslutade också att fortsätta träffas mer regelbundet och att de nationella så kallade ”bostadspolitiska kontaktpunkterna” ska träffas på årlig basis.

Förslag kring energieffektivisering och energiprestanda i byggnader ger liten nytta och stora kostnader

På lagstiftningsområdet fortsätter arbetet med revideringen av de för Sveriges Allmännyttas medlemmar viktiga direktiven om energiprestanda i byggnader och energieffektivisering. Som rapporterats tidigare så har förslagen lagts fram av Europeiska kommissionen och förhandlas nu av medlemsstaterna och Europaparlamentet. Sveriges Allmännytta arbetar på flera fronter för att några av de mindre lyckade förslagen inte ska gå igenom och för att länderna ska få flexibilitet för att kunna anpassa efter nationella förutsättningar.

Det gäller kanske framför allt förslaget om att alla offentligt ägda bostäder ska tvingas renovera minst 3 procent av golvytan årligen för att effektivisera energianvändningen. Något som, skulle det gå igenom, skulle kunna innebära investeringskostnader i miljardklassen för Sveriges Allmännyttas medlemmar med kommunala ägare som lyder under lagen om offentlig upphandling.

Ett annat bekymmer i direktivförslaget om energiprestanda i byggnader är idén om så kallade MEPS, Minimi-Energi-Prestanda Standarder, som, om de införs, skulle kräva enorma bidrag för att kunna införas på föreslagna nivåer. Trots kostnaden skulle det ge liten effekt och därmed låg konstadsnytta.

Sveriges Allmännytta försöker påverka förslagen tillsammans med andra i Europa, bland annat via gemensamma nätverk och i direktkontakter med ansvariga personer i Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och Sveriges regering.