En första pusselbit i energirenoveringsanalysen faller på plats

I maj fick Boverket i uppdrag att se över det svenska energiklassningssystemet, vilket påverkar byggnaders energideklaration och i förlängningen även kommande krav om energirenovering. Läs nyheten här.

Det nya förslaget förväntas gå ut på remiss under slutet av september, men efter dialog med Boverket kan vi med stor säkerhet redan nu säga hur energiklasserna kan komma att förändras.

Energiklassningssystemet kommer att bli otroligt viktigt. Vi har tidigare genomfört en analys av kommande energirenoveringsbehov och vi gör nu mer djupgående analyser, där utfallet av energiklasserna är en viktig pusselbit för att kunna göra så bra konsekvensanalyser som möjligt.

Inga förändringar av primärenergifaktorer

Boverket planerar inga förändringar utöver justering av energiklasser och kommer med största sannolikhet inte föreslå förändringar av primärenergifaktorer. I det förslag som nu har tagits fram används samma primärenergifaktorer som tidigare.

Justering av energiklasser

I jämförelse med andra medlemsstater i EU har Sverige relativt sett höga krav på energiklass A, B och C, där vår klass C motsvarar nybyggnadskrav. I så gott som alla andra medlemsländer motsvarar nybyggnadskrav klass A.

Boverkets uppdrag har därför innefattat att uppdatera de svenska energiklasserna till att ligga mer i linje med de förslag som nu finns för revidering av energiprestandadirektivet för byggnader (EPBD), där klass A motsvarar just nybyggnadskrav. Klasserna definieras i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED, och definieras med relativa tal i förhållande till de krav som ställs vid uppförandet av en ny byggnad.

Nuvarande skala och tänkt skala redovisas i tabell nedan.

Konsekvensanalys

Att Boverket inte justerar primärenergifaktorerna är välkommet. Det kan vara nog så svårt att hålla reda på de olika energiprestandabegreppen och primärenergifaktorerna som förekommit. Ytterligare en ändring av primärenergifaktorerna hade därför riskerat att skapa mer osäkerhet.

Alla byggnader som idag klassas som A-C kommer sannolikt klassas om till klass A. Det kan tyckas radikalt att flytta alla dessa till klass A, men då ska man komma ihåg att vi idag har få bostäder som uppfyller dessa klasser. Vilket visas i tidigare analys. Justeringen kommer sannolikt innebära att:

• Klass A: Drygt en tiondel av de svenska bostäderna i flerbostadshus kommer sannolikt nå denna klass.
• Klass B: Ungefär en fjärdedel av bostäderna i flerbostadshus, större delen av de som tillhör klass D idag, kommer sannolikt nå denna klass.
• Klass C: Knappt en tredjedel av bostäderna i flerbostadshus, kommer sannolikt att nå denna klass. Byggnader som idag återfinns i klass D och E.
• Klass D: Knappt en femtedel av bostäderna i flerbostadshus, kommer sannolikt att nå denna klass. Byggnader som idag återfinns i klass E.
• Klass F-G: Resterande, drygt en tiondel av de svenska bostäderna i flerbostadshus, kommer sannolikt att fördelas över de två sämsta klasserna.

De flesta bostäderna i flerbostadshus klassas idag som klass E, vilket sannolikt innebär att merparten av dessa klassas om till klass D och en del till klass C.

Vad händer nu?

Boverket planerar att gå ut med remiss i slutet av september, med en remisstid på två månader, för att kunna ha ett färdigt förslag i slutet av året.

Hur ”omklassningen” av byggnader kommer att ske är idag oklart. Sveriges Allmännytta har framfört att det skulle vara önskvärt att nya energideklarationer inte behöver utföras i förtid för att bevisa att en byggnad, från ett energirenoveringskravsperspektiv, uppfyller sin nya klassificering. Med andra ord, om en byggnad för närvarande är klassificerad som energiklass B och med det nya klassningssystemet skulle nå energiklass A, bör inga ytterligare energirenoveringskrav krävas. Detta borde Boverket kunna utläsa ur sin databas, GRIPEN.

Sveriges Allmännytta arbetar för fullt med konsekvensanalyser och kommer att komma med mer information under hösten.

Det blir en intressant höst!