• Analys
  • 2022-05-16
  • Sveriges Allmännytta

Byggkostnadsindex för flerbostadshus steg med 3,4 procent i april 2022 jämfört med mars 2022. Jämfört med föregående år steg byggkostnaderna med 12,2 procent. Det är en mycket kraftig kostnadsökning och man får backa ända till maj 1981 för att se en högre siffra.

Något som bidragit till den kraftiga ökningen är att kostnader för transporter, drivmedel och elkraft stigit med 27,4 procent. Även byggmaterialkostnaderna har ökat kraftigt. Ökningen låg på 24,4 procent jämfört med förra året. Inom denna grupp är det framför allt armeringsstål, järn, stål och trävaror som fortsätter vara höga. Kostnaderna inom övriga byggmaterialgrupper ökade också.

Ökningen beror bland annat på råvarubrist och stor efterfrågan. De finns även stora likheter mellan dagens energikris, och energikrisen i slutet av 1970-talet. Då steg den allmänna inflationen kraftigt vilket också spillde över i ökade byggkostnader. Byggkostnadsindex låg som högst på 14,8 procent i juni 1980.

Den allmänna inflationen var i början av 1980-talet, precis som nu, mycket hög. Vid den förra energikrisen var det till slut den amerikanska centralbanken, under ledning av Paul Volcker, som ströp inflationen i dess linda genom mycket kraftiga räntehöjningar. Räntehöjningarna fick ned inflationen, men resulterade även i recession och fallande BNP.

Förvånansvärt måttliga räntehöjningar

Det är något som Riksbanken ser ut att vilja undvika. Trots att inflationen i Sverige ligger på 6,4 procent, vilket är långt över Riksbankens mål på 2 procent, har de annonserat förvånansvärt måttliga räntehöjningar. Riksbanken räknar med att reporäntan ska ligga på 1 procent i januari 2023 och 1,5 procent januari 2024. Det förutsätter emellertid att inflationen inte fortsätter uppåt, då kommer Riksbanken tvingas höja i snabbare takt.

Det är inte bara byggmaterialkostnader som ökar. Även det allmänna ränteläget ökar. Både den tvååriga och den femåriga bostadsobligationen, som styr bundna bolån, stiger kraftigt och ligger nu på samma nivåer som i början av 2010-talet. I SCB:s statistik över lån till företag med fastigheter som säkerhet, ser man hur räntan stiger.

En direkt orsak till att de bundna lånen ökar är att inflationen ligger på en hög nivå. Inflation leder nämligen till att de pengar banken får tillbaka är mindre värda än de pengar som lånats ut. Bankerna höjer därför sina utlåningsräntor för att kompensera för detta. Fastighetsbranschen får därför räkna med ökade kapitalkostnader kommande år.

Ökade kostnader påverkar underhåll och nybyggnation

De stigande ränteutgifterna i kombination med ökade kostnader för insatsvaror till underhåll och reparationer kommer i hög grad påverka Sveriges Allmännyttas medlemmar. För att bibehålla god service till hyresgästerna och för att underhållet inte ska bli eftersatt, behöver hyresintäkterna följa med den allmänna kostnadsutvecklingen. Den uppgörelse som fattats om grunderna i hyresförhandlingen, mellan Sveriges Allmännytta, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna kommer förhoppningsvis bidra till detta.

Det behövs även reformer på byggmarknaden för att få ned byggkostnaderna. Byggherrerådet presenterade förra sommaren förslag på 17 områden för att öka byggtakten. De fem viktigaste är:

  1. Färre detaljer i detaljplaner
  2. Balanserade ekonomiska villkor mellan upplåtelseformerna
  3. Underlätta för industrialiserat byggande
  4. Slopa krav på upphandling enligt lagen om offentlig upphandling
  5. Materialneutrala klimatkrav

Läs mer om statistiken på SCB:s webbplats.
Läs Allmännyttans Byggagenda.