Hållbarhetsrapporten ska innehålla de icke-finansiella upplysningar som behövs för förståelsen av företagets utveckling, ställning, resultat och konsekvenserna av dess verksamhet. Dessa krav finns redan idag och ska då innehålla upplysningar om åtminstone miljö- och personalfrågor. Det som föreslås är att upplysningarna, utöver miljö- och personalfrågor, även ska omfatta frågor som rör sociala förhållanden, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.

I rapporten ska ingå upplysningar om företagets affärsmodell, företagets policy i hållbarhetsfrågor, resultatet av tillämpningen av policyn, de väsentliga risker som rör dessa frågor och hur företaget hanterar riskerna samt andra icke-finansiella upplysningar som är relevanta för den aktuella verksamheten. Om företaget inte tillämpar någon policy i en eller flera av frågorna och därför inte lämnar några upplysningar i frågan eller frågorna så ska skälen för detta anges.

Justitiedepartementet uppskattar att kostnaden för att upprätta en hållbarhetsredovisning kommer att ligga runt 40 000 kr/år per företag. Sannolikt något högre första året och lägre åren därefter.

Den statliga Redovisningsutredningen föreslår i ett delbetänkande att gränsvärdena för stora företag ändras. Ett stort företag föreslås då vara ett företag där minst två av följande kriterier överskrids, 250 anställda, 175 mkr i balansomslutning och 350 mkr i omsättning.

Kravet på hållbarhetsrapport gäller inte dotterbolag som omfattas av en koncernredovisning där en hållbarhetsrapport upprättas. En hållbarhetsrapport ska även upprättas för en koncern om moderföretaget är ett stort företag. Det samma gäller stora koncerner om moderföretaget är ett noterat eller publikt företag. Det spelar i det senare fallet alltså ingen roll vilken storlek moderföretaget har. Andra moderföretag i stora koncerner ska inte behöva upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen.

SABOs kommentarer

Förslagen presenteras i departementspromemorian ”Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy”, Ds 2014:245. Läs gärna sidorna 49-59 och 73-75 för att få lite mer kött på benen om själva upplysningskraven. Förslagen är en anpassning till EUs ändringsdirektiv.

Förslaget om ändrade gränsvärden för indelning i olika företagsstorlekar har inte lämnats i departementspromemorian utan i den statliga Redovisningsutredningens delbetänkande ”Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv” (SOU 2014:22), se sid 16. Utredningens föreslagna gränsvärden för vad som är ett stort företag skiljer sig från redovisningsdirektivets gränsvärde ”fler än 500 anställda”. Samma gränsvärden som idag gäller för stora företag kommer, om det blir som förslagen, gälla för att särskilja mindre företag från mellanstora företag. Det återstår att se om samma gränsvärden kommer att gälla för att bestämma vilka företagsstorlekar som ska tillämpa K3 regelverket.

Uppskattningsvis omfattas omkring 35 av SABOs medlemsföretag av kravet på att upprätta en hållbarhetsrapport (i vissa fall även i koncern). Flertalet av dessa företag har redan idag en rätt omfattande hållbarhetsinformation, antingen i årsredovisningen eller i en separat rapport.