– Vi måste säkerställa att vi gör rätt saker, i rätt ordning, och till en rimlig kostnad för största möjliga effekt. Det nuvarande förslaget kräver dubblerad renoveringstakt och därmed dubbelt upp av allt som vi gör idag, säger Björn Berggren.

– Alla behöver inse utmaningen och vad de kan göra för att begränsa klimatförändringarna: politiker, byggföretag, fastighetsägare med flera. Tillsammans kan vi begränsa och bromsa klimatförändringarna, men ansvaret kan inte vältras över på allmännyttan på det här sättet.

Stora konsekvenser för allmännyttan

Förslagen kan få mycket stora konsekvenser – inte minst ekonomiska – för Sveriges Allmännyttas medlemsföretag, enligt den nya delrapport som släpptes på torsdagen (slutrapporten presenteras i december).

Rapporten baseras på konkreta uträkningar för allmännyttiga bostadsföretag.
Några slutsatser:

  • Kraven om att nå nybyggnadsenergiprestanda för allmännyttan kostar 550 miljarder kronor.
  • Totalt bedömer Sveriges Allmännytta att åtgärder kommer att krävas för nästan 90 procent av medlemsföretagens bostäder.
  • Nybyggnadsenergiprestanda för hela allmännyttan år 2050 kräver att renoveringstakten dubbleras.

– Min poäng är inte att vi inte vill göra något, för det vill vi, men vi vill inte tvingas renovera i förtid. Men när det är dags vill vi, och våra medlemsföretag, göra det så bra som möjligt, säger Björn Berggren.

Han förklarar:

– Det är viktigt att renoveringen utförs för att ge största möjliga klimatnytta ur ett livscykelperspektiv. Tvingas vi exempelvis byta ut fönster i förtid kan klimatavtrycket från tillverkningen av fönstret överstiga klimatnyttan av energibesparingen.

Efterlyser långsiktiga lösningar

Sveriges Allmännyttas medlemsföretag har redan idag långsiktiga underhålls- och renoveringsplaner, framhåller Björn Berggren.

– Vid kraftig forcering stiger kostnaderna kraftigt. Men om energiambitionen höjs i planerade arbeten kan kostnadsökningen vara hanterbar.

Medlemsföretagen är långsiktiga ägare, som inte är intresserade av att göra kortsiktiga åtgärder, betonar han.

– Vi vill att livscykelperspektivet ska inkluderas i kommande regler, där ingen produkt behöver bytas ut innan dess livslängd tagit slut. Om direktivet implementeras på ett klokt sätt kan det leda till något bra.

Länk till delrapporten återfinns nedan.