Förslaget om att SABO ska byta namn kom från en enhällig styrelse, med representanter från åtta partier.

Bakgrunden är bland annat en undersökning av omvärldens inställning till SABO och allmännyttan, som visar en bild av ett SABO som inte är en tillräckligt stark röst i samhällsdebatten.

– Det råder konkurrens på åsiktsarenan. Många frågor på det bostadspolitiska området är uppe till diskussion och då behöver vi som medlemsorganisation säkerställa att medlemsföretagens villkor och allmännyttans roll och utveckling får tillräcklig plats, sa Åsa Johansson (S) när hon presenterade förslaget för kongressen.

Närvaro i debatten

Ett namnbyte kan bli ett startskott i arbetet att göra SABO tydligare och bli en starkare röst för allmännyttan, framhöll hon.

– Medlemmarna behöver organisationens närvaro i debatten för att inte inflytande och påverkan ska gå oss förbi.

Det är extra viktigt nu i en tid då bostadsdebatten är het på riksnivå och många aktörer vill ta sig rätten att definiera allmännyttan, menade hon.

– Allmännyttan behöver en tydlig företrädare som representerar och står upp för begreppet. SABO är den naturliga förvaltaren av idén om allmännyttan. Det bör då synas tydligt i namnet.

Stark samhällsbyggare

Och vad är det då för idé som ska lyftas fram? Jo, mycket handlar om allmännyttans roll som stark samhällsbyggare, enligt Åsa Johansson.

– Vi behöver visa på den nytta som en kommun har av ett eget allmännyttigt bostadsbolag. Och att allmännyttan ska kunna erbjuda ett bra boende till rimliga kostnader för alla, oavsett inkomst, ursprung, ålder och hushållstyp. En allmännytta för alla är även i framtiden ett klart bättre alternativ än socialbostäder för vissa.

Bildades 1950

Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag bildades 1950, men det var snabbt förkortningen SABO som blev gällande i både tal och skrift.

– En förkortning som SABO är ganska intetsägande för allmänheten. SABO säger inget om vad SABO är och står för. Och det är naturligt att byta namn om man upplever att dagens namn inte säger något, sa Åsa Johansson.

Ytterligare ett skäl till att välja just namnet Sveriges Allmännytta är att varumärkesmätningar visar att det finns en positiv attityd till begreppet allmännytta hos allmänheten – och att man kopplar det till bostäder och fastigheter.

– Det ska vi självklart dra nytta av. Genom att förtydliga vårt namn ökar vi vår legitimitet.

Stolthet och självförtroende

Sverige har många samhällsutmaningar där en välfungerande allmännytta kan spela en stor roll, betonade hon.

– I det läget känns det både bra och nödvändigt att vi med stolthet och självförtroende stiger fram som Sveriges Allmännytta snarare än under förkortningen SABO.

Åsa Johansson framhöll också att ett namnbyte ger ny energi till organisationen och bidrar till en tydlig kompassriktning.

– Vi är vad vi heter och heter vad vi är. Vi samlar Sveriges allmännyttiga bostadsbolag. Jag hoppas att nästa gång jag står här i talarstolen kan jag säga att vi är Sveriges Allmännytta.

Liberalt önskemål

Björn Ljung, styrelseordförande i Stockholmshem och kongressombud för Liberalerna, yrkade inte på något annat förslag – men framförde att den liberala partigruppen önskar att kongressen får en redovisning av vad namnbytet kommer att kosta.

Han påpekade också lite skämtsamt att Liberalerna bytt partinamn några gånger ”och det är inte alltid det leder till större tydlighet”.

Kongressen röstade sedan enhälligt för styrelsens förslag om namnbyte.