Under cirka ett års tid, sedan hösten 2023, har ett projekt pågått med syfte att utveckla vetenskapliga klimatmål, ramverk och ta fram en klimatfärdplan för att underlätta effektiv minskning av klimatpåverkan i bostadsföretags hela värdekedja. Sveriges Allmännytta och IVL Svenska Miljöinstitutet leder projektet.

– Det var dags att ta ett grepp om växthusgasutsläpp i hela värdekedjan. Lagstiftning blir mer krävande för medlemsbolagen, och vår roll är bland annat att stötta bolagen i denna utveckling. Vi behöver få koll på utsläppen i hela värdekedjan, men också se till att vi verkligen prioriterar rätt saker, säger Magnus Ulaner, projektledare samt klimat- och hållbarhetsexpert på Sveriges Allmännytta.

Värdefullt med flera deltagande medlemsbolag

I projektet har 14 bostadsbolag deltagit och delat med sig av sina perspektiv och erfarenheter. Johanne Lindgren, hållbarhetschef på Bostaden i Umeå förklarar att de valde att gå med i projektet trots att de redan hade gjort en gedigen klimatkartläggning. För dem kvarstod utmaningen att hitta en ambitionsnivå som var bra nog för klimatet men samtidigt överkomligt ansträngande för bolaget.

– Vi valde att vara med i projektet för att vi själva hade svårt att navigera i vilka målsättningar som kunde vara rimligt ambitiösa att sätta och ville lufta tankar och idéer med andra i samma sits eller som kommit längre fram i arbetet, säger Johanne.

Projektet lutar sig mot lagkrav och internationella standarder såsom:

• Greenhouse Gas Protocol (GHGP) – beräkningsgrunder för klimatpåverkan
• Science Based Targets Initiative (SBTi) – metod för att formulera vetenskapliga klimatmål
• EU direktivet för företags hållbarhetsrapportering (CSRD) – ESRS E1 Klimatförändringar

Möten, temagrupper och workshops har gett resultat

Under våren 2024 har arbetet skett i grupper indelade i olika teman för att konkretisera vilka klimatposter som ska ingå inom ramen för mål, och detaljer kring dessa klimatposter. Projektet har behandlat frågor kring hur snabbt bostadssektorns klimatomställning bör ske, vilka fällor som bör undvikas för att försäkra sig om att klimatomställningen blir reell och vad en färdplan bör innehålla för att vara effektiv. Projektledaren Annamaria Sandgren på IVL Svenska Miljöinstitutet menar att en viktig del har handlat om att ha klimatmål som inte kan feltolkas. Målen ska uppnås utan kompensation, krediter eller ursprungsgarantier.

– Vi har även lagt tid på vad en färdplan bör innehålla eftersom man inte ska lova saker utan att visa hur arbetet ska gå till och hur det är finansierat. Slutligen har det varit viktigt att resultatet ska vara i linje med andra krav, säger Annamaria. Det ska underlätta arbetet framåt snarare än att komplicera det!

Under flertalet workshops och möten har underlaget bearbetats och förslagen diskuterats bland de deltagande bostadsbolagen tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Allmännytta. Resultatet påverkar medlemmarna i Sveriges Allmännytta direkt och det var därför av största vikt att förankra resultatet med dem för att uppnå verklig nytta. Anna Malmberg, projektledare ekologisk hållbarhet på Hyresbostäder i Norrköping, tycker att arbetet i projektet har varit mycket givande, roligt men också emellertid frustrerande.

– Magnus och Annamaria, med kollegor, har gjort ett fantastiskt arbete i att bryta ned ”Elefanten” i små delar, så att vi har kunnat fokusera på en sak i taget. Jag är imponerad över hur de har lotsat oss i mål, säger Anna Malmberg.

– Det är lätt att känna sig ensam med dessa frågor, så att få vara del av ett sammanhang, där alla mer eller mindre sitter i samma båt, har känts tryggt och roligt, tillägger Anna.

Några nedslag i resultatet

Ett utkast på resultatet ifrån projektet presenterades under Klimat- och energikicken i Tylösand den 13:e november. Här är några nedslag ifrån presentationen:

• Halvering av klimatpåverkan ska ske mellan basår 2025 och målår 2035
• Det finns prioriteringar och delmål för alla klimatposter
• Målförslagen är anpassade till bostadsbolag och svenska förhållanden bland annat genom:
  • Avfallets klimatpåverkan från fjärrvärme med avfallsförbränning flyttas uppströms till klimatposten restavfall
  • El eller fjärrvärme med ursprungsgaranti ska inte användas som en klimatåtgärd
  • Boendes bilkörning rekommenderas att arbetas aktivt med
• En mall för omställningsplan i linje med ESRS har tagits fram

Deltagande bolag: Bostaden i Umeå, Botkyrkabyggen, Framtiden-koncernen, Helsingborgshem, Halmstads Fastighets AB, Huge Bostäder, Hyresbostäder i Norrköping, Mölndalsbostäder, Partillebo, Skellefteåbostäder, Skövdebostäder, Uppsalahem, Vätterhem och Örebrobostäder.

– Jag kan verkligen rekommendera dig som inte tidigare varit med i ett utvecklingsprojekt hos allmännyttan om att vara det. Det kommer ge dig så många nya insikter, kunskaper och relationer, säger Anna Malmberg.

Bakgrund och resultat i detalj – digitalt webbinarium

Mer bakgrund och detaljer kring resultatet och färdplanen kan man lyssna in den 28:e november digitalt – anmäl dig här.

Johanne Lindgren poängterar att resultatet är omfattande och tydliggör vilka de största utsläppskategorierna är som gemene bostadsbolag har. Hon menar att det gör det enklare att prata om klimatpåverkan och storleksordningar, vilket ger bättre förutsättningar att göra den gemensamma stora påverkan till det bättre.

– Att beräkna klimatpåverkan är ingen exakt vetenskap, men däremot hur stor eller liten påverkan vi har, i förhållande till vilken skillnad vi kan göra vet vi. Och nu har vi svart på vitt vilken skillnad vi kan göra var och en för sig och inte minst tillsammans, säger Johanne Lindgren.

Klimatinitiativets utveckling

Resultaten, som kan komma att slutjusteras lite innan lansering, kommer att implementeras i utvecklingen av Klimatinitiativet. Klimatinitiativet har sedan start varit inriktat på bolagens drivmedel, bränslen och köpta energi, det vill säga scope 1 och 2 enligt GHGP. Framöver ska hela bolagens värdekedja ingå, scope 1–3, för att även inkludera materialanvändning i exempelvis nybyggnation.

– Vi har lagt ett stort fokus på att hitta en balans i ambitionsnivå, resurser och reell effekt. Vi vill inte att resultatet ska kännas övermäktigt för våra medlemmar men samtidigt är det viktigt att vi tar fasta på vad vetenskapen säger och inte halkar efter. Vi kommer även se till att de mindre bolagen kan ansluta till målen utan att behöva rapportera i den detaljgrad de stora bolagen behöver, säger Magnus Ulaner.

– Vi kommer att vara behjälpliga under hela resan i form av utbildning och informationsspridning, tillägger Magnus Ulaner.

Implementering av resultatet i Klimatinitiativets utveckling kommer att ske löpande, lansering och anslutning till det utvecklade Klimatinitiativet kommer att ske under första kvartalet 2025. Mer information om det kommer.