Fråga:

Vi har upptäckt att någon eller några hyresgäster förstör och skräpar ner både inom och utanför bostadshyreshuset. Det handlar om allt från att hyresgästen ställer hushållssopor utanför lägenhetsdörren till skadegörelse i miljörummet.

För oss som fastighetsägare blir det dyrt och tar mycket tid i anspråk. Kan vi sätta upp kameror där störningarna och nedskräpningen sker? Är det någon skillnad om bevakningen sker inom bostadshyreshuset eller utanför? Om vi inte har kameran i gång och inte filmar någon, gör det någon skillnad?

Svar:

Kamerabevakning kan vara ett effektivt verktyg som kan bidra till att minska brott och andra oegentligheter men det är också en åtgärd som måste balanseras noggrant mot individens rätt till integritet.

Rättslig grund för kamerabevakning

I Sverige regleras kamerabevakning av en särskild kamerabevakningslag. Eftersom kamerabevakning vanligen innebär personuppgiftsbehandling gäller även dataskyddsförordningen, GDPR. Det innebär, precis som vid annan behandling av personuppgifter, att kamerabevakningen måste stödja sig på en rättslig grund för att vara laglig. Den rättsliga grunden som oftast blir tillämplig för fastighetsägare är intresseavvägning. Det ska finnas ett berättigat intresse att kamerabevaka. Detta intresse måste därefter vägas mot risken av ett alltför omfattande integritetsintrång. För att kunna göra en intresseavvägning krävs det att fastighetsägaren i förväg har fastställt och dokumenterat ändamålet, det vill säga syftet med kamerabevakningen.

I normalfallet krävs det även att andra åtgärder prövas innan kamerabevakning kan bli aktuellt. Sådana åtgärder kan till exempel vara att förbättra belysningen eller uppdatera passagesystemet. Enligt nuvarande regler krävs tillstånd för kommunala bostadsföretag att bevaka områden dit allmänheten har tillträde. Trapphus eller miljörum som kräver nyckel eller passagebricka räknas vanligen inte som områden dit allmänheten har tillträde och tillstånd krävs då inte. Reglerna gällande kamerabevakning ska naturligtvis ändå följas.

Hur integritetskänslig är kamerabevakningen?

Möjligheten till kamerabevakning beror bland annat på hur integritetskänslig bevakningen är och vilka specifika områden som bevakas. Omfattande störningar eller nedskräpning som leder till stora kostnader för fastighetsägaren eller skadegörelse kan räknas som berättigade intressen att kamerabevaka den utsatta platsen. Vad gäller enstaka felaktigt placerade soppåsar i trapphus torde det inte finnas ett berättigat intresse för kamerabevakning. Det är också mer integritetskänsligt att bevaka utrymmen i nära anslutning till privatbostäder. När det gäller omfattande nedskräpning som föranleder stora kostnader för fastighetsägaren eller skadegörelse i miljörummen kan det föreligga ett berättigat intresse. Ett miljörum utanför bostadshyreshuset är också ett mindre integritetskänsligt utrymme att bevaka. Det måste likväl göras en individuell bedömning i varje enskilt fall.

Sanktionsavgift för otillåten kamerabevakning

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utdömde i ett ärende från 2020 sanktionsavgift på 300 000 kr mot ett bostadsbolag som bedrivit kamerabevakning i ett flerbostadshus. I beslutet belystes avvägningen mellan bevakningsintresset för bostadsbolaget i förhållande till integritetsintrånget för hyresgästerna. Ändamålet för bolaget hade varit att komma till rätta med långvariga ordningsstörningar i trapphuset. Innan bevakningen påbörjades hade bolaget också vidtagit andra åtgärder men dessa hade inte gett önskad effekt. Bolaget monterade därefter upp en kamera på första våningsplanet. Kameran filmade framförallt två av hyresgästernas lägenhetsdörrar utifrån men även in i lägenheterna när lägenhetsdörren öppnades.

IMY konstaterade i sitt beslut att det rört sig om olaglig kamerabevakning av privatpersoner i deras hemmiljö och att kamerabevakning av boendes lägenhetsdörrar och delar av deras bostäder är särskilt integritetskänsligt. Bolaget hade likafullt haft ett betydande bevakningsintresse då de tidigare åtgärderna inte haft önskad effekt samt att störningarna upphörde efter det att bevakningen påbörjades. Det fanns följaktligen ett berättigat intresse att bevaka men genomförandet var alltför integritetskränkande och därför olaglig.

Kan vi sätta upp en kameraattrapp?

Om fastighetsägaren använder en kamera som inte spelar in eller en så kallad kamera-atrapp sker ingen kamerabevakning. I de fallen behandlas inte några personuppgifter. Reglerna i kamerabevakningslagen och GDPR gäller därför inte.

Sammanfattningsvis kan det vara berättigat att sätta upp kameror för att komma till rätta med vissa problem. Men det beror på (juristens favoritsvar!): Varför, var och på vilket sätt.