Konkurrensverket ska enligt det nya regeringsuppdraget utreda hur pristransparensen – eller bristen på transparens – inom byggmaterialmarknadens olika led påverkar prisbildningen, konkurrensen och kostnadsutvecklingen inom byggsektorn.

Konkurrensverket ska också analysera hur bristande pristransparens genom påverkan på prisbildning och marknadsvillkor i sin tur påverkar bostadsbyggandet.

Det finns många utmaningar inbyggda i frågan om en öppnare prissättning, konstaterar Sofia Hansdotter.

– Det finns attityder och mönster med hemliga affärsupplägg som har levt länge i sektorn. Det vore intressant om de mönstren kommer upp till ytan. Jag hoppas att Konkurrensverket vågar vara modiga i sina förslag, säger hon.

42 procent av kostnaden

Priset på byggmaterial är långt ifrån en oväsentlig fråga. Byggmaterial står för runt 42 procent av byggkostnaden i ett projekt. Byggkostnadsindex (BKI) bara för material har ökat med 175 procent mellan 2000 och 2023, enligt statistik från SCB och Byggföretagen.

– Det betyder att dålig konkurrens på byggmaterial är en stor källa till fördyringar i ett byggprojekt. Byggmaterialpriserna är en av de stora pådrivarna i den skenande byggkostnadsutvecklingen, säger Sofia Hansdotter.

Bidra till oskäliga kostnader

Regeringen vill att analysen ska fokusera på de delar av byggmaterialmarknaden som Konkurrensverket bedömer har störst betydelse för bostadsbyggandet.

Verket ska också fokusera på de delar inom byggmaterialsektorn där bristande pristransparens bedöms ha en betydande påverkan på effektiv prisbildning, vara ett hinder för effektiv konkurrens eller bidra till oskäliga kostnader.

– Många byggmaterialhandlare har officiella listpriser och sedan finns det olika former av rabatter från de här listpriserna. Det har en lång tradition inom byggbranschen. Förutom vanliga rabatter på inköp som ger ett lägre inköpspris för hantverkaren eller underentreprenören förekommer även retroaktiva rabatter som återbetalas efter det att inköpen är gjorda, sa bostadsminister Andreas Carlson när han presenterade uppdraget under en pressträff.

Rabatter i olika led

Han framhöll att en systematisk användning av retroaktiva rabatter förekommer i omfattande utsträckning i de flesta delar av materialförsörjningen inom byggbranschen.

– Det här är flera olika led och i de olika leden finns det rabatter och retroaktiva rabatter. Detta gör att det blir dålig transparans och framför allt för slutkunden, som får svårt att överblicka kostnaderna. Slutkunder betalar ofta listpris, inte sällan med påslag på listpriset till hantverkaren, medan rabatterna går till andra delar av värdekedjan, sa Andreas Carlson.

Öka synligheten av faktiska nettopriser

Konkurrensverket ska även identifiera om det finns informationsmängder som inte är allmänt tillgängliga och som skulle kunna förbättra pristransparensen på byggmaterialmarknaden, till exempel transaktionsdata.

Konkurrensverket ska lämna förslag på konkreta åtgärder för att förbättra pristransparensen på byggmaterialmarknaden i syfte att skapa bättre förutsättningar för effektiv prisbildning och priskonkurrens och en bättre fungerande byggmaterialmarknad.

Fokus för åtgärderna ska vara att stärka transparensen i hela leverantörskedjan och öka synligheten av faktiska nettopriser för slutkund.

Den administrativa bördan för företag ska beaktas och minimeras, enligt regeringen.

Färdigt om ett drygt år

Konkurrensverket ska under uppdraget inhämta kunskap och erfarenhet från Upphandlingsmyndigheten samt föra en dialog med och inhämta synpunkter från berörda organisationer.

Boverket och Statistiska centralbyrån ska bistå Konkurrensverket med underlag och statistiska bearbetningar.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 november 2025.