2022 präglades av kraftigt ökade kostnader för fastighetsföretagen. Det allmänna ränteläget på bundna lån har ökat från en knapp procent, till 3,5 procent enligt data från SCB. Det innebär att de bostadsföretag som lagt om lånen under 2022, har fått kraftigt ökade räntekostnader. Samtidigt har kostnaderna för uppvärmning och el ökat mycket kraftigt, inte minst i landets södra delar.

Ovanpå ökade räntekostnader och kostnader för el och värme, ökade kostnaderna för reparationer och underhåll också i mycket snabb takt. Man får gå tillbaka till oljekrisen i slutet av 1970-talet för att se samma siffror. SCB:s byggkostnadsindex låg i september på 14,6 procent, vilket var den högsta siffran sedan juni 1980.

– Det är centralt att hyresmarknadens parter gör vad de kan, för att överbrygga det allvarliga läget. Många fastighetsägare kan på kort sikt inte räkna med att få full kostnadstäckning, men hyresjusteringarna får inte heller hamna på så låga nivåer att verksamheten inte kan bedrivas affärsmässigt, säger Håkan Larsson, chefsekonom på Sveriges Allmännytta, och fortsätter:

– Hyresintäkterna är i princip de enda intäkter som ett bostadsföretag har och det är därför nödvändigt att de årliga hyresjusteringarna medför en rimlig och stabil hyresutveckling. Det gäller förstås inte minst i nuvarande läge med stark inflation och skenande kostnader.

Hyresmarknadens parter har enats om nya grunder för hyresförhandlingarna. Utgångspunkten är att titta på historiska data två år tillbaka i tiden, samt innevarande år. Genom att använda glidande medelvärden, blir hyresutvecklingen jämnare över tid. Det gör att fastighetsföretagen kan få en något lägre hyresjustering än vad som är motiverat vissa år, medan hyresjusteringen blir något högre andra år. På sikt kommer kostnadsökningar och intäkter förhoppningsvis ändå följa varandra, vilket är nödvändigt för att hyresrätten ska överleva som boendeform.