I Socialstyrelsens nya nationella kartläggning av hemlösheten, som publicerades på torsdagen, har uppgifter hämtats in från kommunernas socialtjänster, från civilsamhällets verksamheter som möter personer i hemlöshet och från personer i hemlöshet. Rapporten visar att drygt 27 000 personer befinner sig i akut eller tillfällig hemlöshet eller i boendelösningar utan eget bostadskontrakt. Det är nästan 3 000 färre än vid den senaste kartläggningen från 2017 – mätningen görs nämligen bara vart sjätte år.
– Även om mätningen inte är heltäckande säger den mycket om de behov som finns. Och man kan konstatera att behoven av stöd till alla dem som står långt ifrån den ordinarie bostadsmarknaden är fortsatt stora. Både för att först få en trygg bostad och sedan för att kunna behålla den, säger Åsa Schelin.
Uthyrningskrav är en utmaning
Socialstyrelsen konstaterar att många har svårt att få ett eget boende för att det är brist på hyreslägenheter och långa kötider, för att de saknar en stabil inkomst, kanske har skulder eller betalningsanmärkningar och för att många har svårt att nå upp till de krav som ställs på blivande hyresgäster.
Åsa Schelin bekräftar att svårigheter att möta bostadsföretags uthyrningskrav är en utmaning för många som befinner sig i hemlöshet.
– Bland Sveriges Allmännyttas medlemsföretag ser vi en utveckling mot mildare krav generellt. Men skulder och betalningsanmärkningar försvårar, liksom om personen har blivit avhyst tidigare, säger hon.
För nästan en av fem personer som var i akut och tillfällig hemlöshet uppgavs att avhysning från ett tidigare boende hade bidragit till deras hemlöshetssituation. Det motsvarar 1 943 personer under mätveckan, varav 871 personer då var i akut hemlöshet.
Arbete mot avhysningar gör skillnad
Åsa Schelin betonar att de flesta av Sveriges Allmännyttas medlemsföretag arbetar för att förebygga avhysningar – ofta i god samverkan med kommunen och andra aktörer.
– Det är ett arbete som verkligen gör skillnad! Av alla de hyresgäster som har riskerat en vräkning är det är många fler som kunnat bo kvar än som har avhysts.
Färre akut hemlösa
Under den vecka som mätningen gjordes (april 2023) var drygt 4 400 personer var akut hemlösa – en definition som betyder att personen till exempel sover ute, på offentliga platser, i garage, på härbärgen eller jourboende. Det är en minskning med en drygt femtedel jämfört med 2017.
Även de som har ett boende, där kommunen eller socialtjänsten står för bostadskontraktet, är enligt Socialstyrelsens definition hemlösa. Den gruppen (alltså de som bor med så kallade sociala kontrakt, i träningslägenheter etcetera) utgör 62 procent av de 27 000 som befinner sig i hemlöshet. Den andelen har ökat med tio procent sedan 2017.
– Sociala kontrakt som är möjliga att ta över efter en tid är en väg ut ur hemlöshet för många. Att ge förtur till olika grupper är också vanligt. Detta är verktyg som skulle kunna utvecklas för att göra det möjligt för fler att få en bostad, säger Åsa Schelin.
Lyfter fram modellen Bostad först
En lösning som lyfts fram som framgångsrik är modellen Bostad först, en metod för att hjälpa människor med komplex social problematik och som ofta varit hemlösa länge, till en bostad.
– Vår ambition är att fler kommuner ska införa Bostad först och att platserna ska öka, säger Anna Nerelius, utredare och ansvarig för samordning av den nationella hemlöshetsstrategin.
Modellen är ännu så länge inte så vanlig, men Åsa Schelin hoppas att arbetet med att sprida modellen nationellt, som är en del av regeringens hemlöshetsstrategi, ska medföra att allt fler börjar använda den.
– Metoden ställer dock stora krav på god samverkan mellan många aktörer, inte minst bostadsföretagen. Vår förhoppning är att kommunerna i större utsträckning ska involvera bostadsföretagen tidigt i processen när de ska starta upp verksamheten, säger hon.
Sveriges Allmännyttas senaste marknadsrapport om allmännyttans bostadssociala ansvar beskriver hur modellen Bostad först fungerar och vilka erfarenheter de bostadsföretag som arbetat med modellen har. Rapporten kan laddas ned kostnadsfritt (se nedan).
2023 års marknadsrapport om allmännyttans bostadssociala ansvar riktar fokus mot Bostad först, en framgångsrik metod mot hemlöshet men som också lett till utmaningar med stök i trapphusen. Här beskrivs modellen och erfarenheter från arbetet.
Ladda ned rapporten härFör att lyckas i det vräkningsförebyggande arbetet är ett gott samarbete mellan socialtjänst och bostadsbolag en viktig förutsättning. Under den här digitala endagskonferensen ges värdefull kunskap statistik, juridiska förutsättningar, budget och skuldrådgivning. Du får också ta del av lärande exempel.
Dagen är ett samarrangemang mellan SKR och Sveriges Allmännytta. Bland föreläsarna finns representanter från Kronofogden, SKR, Konsumentverket, kommuner och bostadsbolag.
6 februari – anmäl dig härPodd: Vad är nyckeln till färre vräkningar?
Kan mer samverkan leda till färre vräkta hyresgäster?
Samtal med Ulrica Runemar, utredare på SKR, och Åsa Schelin, boendeexpert på Sveriges Allmännytta, om orsaker till vräkningar och hur bostadsbolag och kommuner kan arbeta tillsammans för att minska antalet vräkta hyresgäster.
Flest hemlösa i storstäderna
Socialstyrelsens kartläggning visar också att hemlösheten framför allt är ett storstadsfenomen. 62 procent av dem som befann sig i någon form av hemlöshet fanns i landets 34 största städer och kommuner. Allra flest återfinns liksom tidigare i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, där fanns 40 procent av alla personer som var i en akut hemlöshetssituation under mätveckan. Samtidigt har färre personer både i akut hemlöshet och i långsiktiga boendelösningar rapporterats in från Göteborg och Malmö.
– Resultaten från kartläggningen tyder på att socialtjänsten har fokuserat mer uttalat på personer med den allra svåraste sociala problematiken orsakad av såväl psykisk ohälsa och beroendeproblematik och som saknar försörjning. Det kan i sin tur ha inneburit att färre sökt sig till socialtjänsten för att få hjälp med en bostad, vilket kan förklara en del av minskningen, säger Stina Hovmöller, enhetschef på Socialstyrelsen.