Sveriges Allmännytta arrangerar tävlingen Allmännyttans bästa klimatinitiativ för femte året i rad, och antalet bidrag har ökat för varje år. Tävlingen är indelad i två olika storlekskategorier för att inkludera företag i alla storlekar. 

– Det märks tydligt att våra medlemmar verkligen tar den gröna omställningen på allvar. Vi ser i år en tydlig utökning i omställningsfrågan kring att inkludera projekt inom återbruk och biologisk mångfald. Projekt vi inte alls har sett i samma utsträckning förut, säger Frida Hansson, projektledare på Sveriges Allmännytta. 

Bidragen har bedömts både av en intern och en extern oberoende jury som tittat lite extra på om bidragen är inspirerande, innovativa och visar resultat. 

– Bland annat har juryn tittat på om projektet är en god förebild och kan inspirera andra i klimatarbetet. Vi premierar projekt som kan implementeras hos andra medlemsbolag, säger Frida Hansson. Men vi tycker också att det är viktigt att uppmärksamma kreativa och nytänkande lösningar som tar oss framåt i klimatarbetet. 

Tävlingen är ett bra sätt att visa de goda exempel som finns och sedan sprida erfarenheterna till alla andra bolag. Alla finalister berättar mer om sina projekt under Klimat- och Energikicken i Tylösand den 13–14 november. Vid kvällens middag avslöjas sedan vilka projekt som juryn valt till vinnare. 

Finalist nummer 1:  

Bostads AB Poseidon
– Kaniken, konvertering med mål om 100 procent återbruk 

Bostadsföretaget Poseidon har byggt om två äldre butikslokaler till tre lägenheter, med målet att använda 100 procent återbrukat materialet och produkter. Genom ett samverkansavtal och i nära samarbete med återbrukskonsult och entreprenör har de lyckats hitta allt material till lägenheterna. Vid byggstart beräknades CO2-besparingen till 93 procent och en ny beräkning kommer att göras i slutet av projektet. Poseidon uppskattar själva att den slutliga CO2-besparingen kommer att landa på mellan 90 och 94 procent.  

– Vi behövde hitta ett sätt att utmana generella inställningar till återbruk samtidigt som vi behövde utforska möjligheter för att faktiskt kunna minska klimatpåverkan i ROT-projekt, säger Malin Taalomi, miljöstrateg på Bostads AB Poseidon.  

Detta projekt blev ett sätt att göra det. Genom att utmana sig själva och branschen med att sätta ett kanske orimligt högt mål för återbruk i projektet blev både Poseidon och entreprenören tvungna att hitta nya lösningar.  

– Samtidigt har det också varit viktigt att våra husvärdar och blivande hyresgäster får en bra känsla och kan känna stolthet över sina lägenheter, säger Malin Taalomi. 

Samlar kunskap för framtiden

Ett av målen med projektet var att samla kunskap för framtida lärdomar, vilket nu Poseidon kan checka av. De har bland annat lärt sig hur man kan samla in material på ett lönsamt och affärsmässigt sätt, hantera garantifrågor när materialet inte levereras av entreprenören, och göra de anpassningar som krävs för att uppfylla myndighetskrav enligt PBL.  

– Ingen har undgått att vi är mitt i en klimatkris och vi matas dagligen med oroväckande rapporter om vart vi är på väg. Det är självklart för oss som ett allmännyttigt bostadsbolag att bidra till ett mer hållbart samhälle och att minska klimatpåverkan från våra projekt är en väldigt viktig del i det arbetet. Med detta projekt lägger vi en grund för vårt fortsatta arbete med bevarande och återbruk. Och vi hoppas också inspirera branschkollegor, entreprenörer och leverantörer, säger Malin Taalomi. 

Under projektets gång har Poseidon märkt ett stort intresse för återbruk, både från leverantörer och branschkollegor. Genom samverkan med entreprenörer har de utvecklat sin kompetens både internt och externt. Nu undersöker de hur deras återbruksmål i projektet kan appliceras på en rimlig nivå i alla deras kommande projekt.  

Vad tycker ni om att vara finalist? 

– Så kul att vi är en av finalisterna till Årets bästa klimatinitiativ med vår Återbrukspilot! Vi är väldigt stolta över resultatet av detta projekt. Dels över att vi har lyckats nå en så hög grad återbruk och minskad klimatpåverkan, dels över hur fina lägenheterna är. Vi är naturligtvis medvetna om att vi inte kan jobba med 100 procent återbruk som mål i alla våra projekt, men vi har lärt oss mycket som vi tar med oss i kommande projekt där bevarande och återbruk är en viktig del av att minska klimatpåverkan, säger Björn Larsen, projektchef på Bostads AB Poseidon. 

Juryns kommentar:

Poseidons bidrag tar sig an den angelägna frågan om återbruk på ett modigt och ambitiöst sätt. Projektet har potential att bli en förebild för andra bostadsföretag som vill skapa bostäder med lågt klimatavtryck. Deras samverkan med entreprenörerna är inspirerande och sättet de har angripit frågan är nytänkande. Denna typ av pilotprojekt är viktiga för att dra lärdomar och erfarenheter som kan spridas vidare i branschen.  

Finalist nummer 2: 

AB Kristianstadsbyggen (ABK)
– ABK:s snickeri och måleri 

Kristianstadsbyggens nya byggnad ”ABK:s snickeri och måleri” stod klar 2024 och är inte bara konstruerad och inredd med klimatsmarta val;, den är även strategisk placerad inom 5 kilometer till två tredjedelar av deras 9 300 lägenheter och fungerar som ett centralt lager och arbetsplats för Kristianstadsbyggens snickare, målare och tjänstepersoner.  

– Vi ville effektivisera verksamheten och samtidigt integrera hållbarhet i alla delar av arbetet. Genom att samla bland annat snickeri och måleri med sin klimatsmarta verksamhet i en lika klimatsmart, och strategiskt placerad byggnad minskar vi inte bara vår miljöpåverkan, utan förbättrar också både arbetsmiljö och logistik, säger Henrik Strand, VD på AB Kristianstadsbyggen.  

Byggnaden har en trästomme, klimatförbättrad betong (nivå 2), och extra isolering för att minimera energiförbrukningen. Sidobyggnaderna har sedumtak och ABK har använt grön asfalt och anlagt dammar på tomten för att fördröja dagvattnet. Samtliga sidobyggnader är byggda i underhållsfritt, obehandlat trä och ängsytan framför huvudbyggnaden slås med lie en gång om året. På taket finns dessutom Kristianstad kommuns näst största solcellsanläggning, bestående av 660 solpaneler och en total kapacitet på 280 kW installerad effekt. Det täcker fastighetens energibehov och bidrar även till det allmänna elnätets behov. 

Under samma tak

Inne i snickeriet arbetar nu ett 30-tal medarbetare som tidigare var utspridda i organisationen. Under ett och samma tak sköter de snickeri, måleri, underhållsplanering, renoveringar samt lager- och materialhantering, vilket skapar effektiva samordningsvinster, bättre förutsättningar för klimatarbetet och ger en bättre arbetsmiljö med kortare beslutsvägar mellan avdelningarna. 

Byggnaden har också utrymme och resurser för att laga och renovera dörrar och köksluckor (ofta i specialmått för äldre fastigheter) vilket bidrar till en cirkulär resursanvändning. Bara under det senaste året har över 200 dörrar återbrukats och reparerats, vilket har sparat resurser, minskat långa leveranser och sänkt kostnaderna. 

– Vi är mycket stolta över vårt nya klimatsmarta snickeri och måleri där det gröna tänket varit med hela vägen och vill gärna inspirera andra att våga satsa på liknande lösningar, säger Henrik Strand, VD på AB Kristianstadsbyggen. 

Utöver arbetet i verkstaden har de ställt tydliga krav på sina leverantörer och entreprenörer att ha ett organiserat miljöarbete. Kristianstadsbyggens egna medarbetare har varit involverade i hela processen, från planering till färdigställande, vilket bidragit till ett förbättrat arbetsflöde och arbetsmiljö. Hållbara transporter har också varit av största vikt och deras bilar, som för närvarande drivs med gas, kommer succesivt att ersättas av elbilar från och med 2025.  

Vad tycker ni om att vara finalist? 

– Det känns fantastiskt kul att vara finalist. Det är ett kvitto på att vi är på rätt spår med vårt klimatarbete och ett erkännande av det hårda arbete som alla i verksamheten har lagt ner för att skapa en hållbar och effektiv verksamhet, säger Henrik Strand, VD på AB Kristianstadsbyggen. 

Juryns kommentar:

I Kristianstadbyggens projekt har de haft ett holistiskt tänk och även inkluderat den sociala dimensionen. Att samla underhållsplanerare och hantverkare i samma lokal kan verkligen skapa en reell effekt. Strategin att sluta riva och rekonditionera i den utsträckning det är möjligt är lite unikt i vår tid. Det är ett projekt som kan replikeras och inspirera andra.  

Finalist nummer 3:  

Uppsalahem
– Införande av ambitiös klimatbudget i nybyggnation 

Våren 2023 beslutade Uppsalahems ledningsgrupp att all nybyggnation ska följa ambitiösa klimatgränsvärden i linje med Parisavtalet. Projektet Takryttaren, med 174 bostäder som inkluderar hyresrätter i blandade storlekar samt LSS-boenden och ett nytt koncept med delningsbostäder, blev första projektet med krav på ett skarpt klimatgränsvärde.  

För Takryttaren kravställde de ett gränsvärde på 225 kgCO2e/m2 BTA, vilket är 40 procent lägre än basvärdet från 2020 enligt Boverkets referensvärden. Detta gjorde Uppsalahem utan att utöka den ekonomiska budgeten eller göra avkall på andra krav som exempelvis energieffektivitet eller Svanen-certifiering.  

– Klimatomställningen behöver gå fort och därför måste vi våga testa nya lösningar. Sedan räcker det inte med pilotprojekt, vi måste också skala upp och breddinföra. Eftersom vi infört ett klimatmål för nyproduktion i Uppsalahems affärsplan ställer vi dessa krav i alla våra nyproduktionsprojekt, säger Åsa Pallin, hållbarhetsstrateg på Uppsalahem.  

Stort antal anbud

Uppsalahem blev positivt överraskade av det stora antalet anbud, då de var osäkra på om de höga klimatkraven skulle vara möjliga att uppnå. Det lades även en stor vikt vid utvärderingen på hur entreprenören skulle arbeta med klimatfrågan, samt fanns det ekonomiska incitament för att pressa klimatavtrycket ytterligare. Detta gjorde att entreprenörerna redan i anbudsskedet planerade för smarta och effektiva lösningar som skulle spara både kostnader och minska klimatutsläpp  

– Eftersom klimatutsläppen från nyproduktion är mycket höga så har vi infört tuffa krav på klimatgränsvärden. Genom dessa gränsvärden, som utgör klimatbudget för hela byggskedet, får vi alla involverade att hitta klimatsmarta och effektiva lösningar redan från start. I pågående projekteringar ser vi att klimatutsläppen minskar drastiskt i projekten, säger Åsa Pallin.  

De senaste beräkningarna för Takryttaren visar att projektet förväntas nå så lågt som 188 kgCO2e/m2 BTA, vilket är en 50-procentig förbättring mot basvärdet.  

Mindre källaryta

Bland de åtgärder som Uppsalahem lyfter fram är att mängden källare har minskats genom att flytta ytor till vindar, användning av klimatförbättrad betong (nivå 4) samt specialtillverkade prefabricerade betongelement som tagits fram av leverantören specifikt för projektet.  

Uppsalahem planerar att fortsätta ställa klimatkrav i linje med affärsplanen och har hittills infört klimatgränsvärden i tre projekt. 

– Vi är stolta över det vi har gjort, att vi har vågat vara ambitiösa och testat att pressa gränserna så här mycket. Vi vill också sprida detta goda exempel till andra, för att visa att det finns enorm potential att göra skillnad inom detta område. Nuvarande beräkningar i vårt första projekt visar att vi kan minska klimatavtrycket till hälften, utan ökade kostnader eller avkall på andra krav. Det är ju ett helt otroligt resultat! Vi uppmanar nu fler att följa efter och ställa dessa krav! säger Åsa Pallin.  

Vad tycker ni om att vara finalist? 

– Det känns otroligt roligt att vårt arbete uppmärksammas! Vi är många inblandade som gjort detta möjligt. Från samverkan med medlemmar i Uppsala Klimatprotokoll för att ta fram gemensamma gränsvärden, till en ledningsgrupp med höga klimatambitioner som vågar anta utmaningen, till projektledare med stort driv och kunniga entreprenörer i samverkan samt konsulter med stor kunskap. Tillsammans gör vi skillnad och kan känna oss väldigt stolta över det vi åstadkommer! säger Åsa Pallin, hållbarhetsstrateg på Uppsalahem.  

Juryns kommentar:

Uppsalahems bidrag visar på spjutspets i bemärkelse av att sätta gränsvärde för klimatpåverkan i byggandet. Att lyckas ta dessa principbeslut är viktigt för framtiden. Stort plus att de har efterfrågat en ny produkt och därmed drivit på utvecklingen. Det är viktigt att ha dessa murbräckor som går före och tar den djupa dialogen med entreprenörer och leverantörer.