Projektgruppen bestod av Familjebostäder i Göteborg, Svenska Bostäder, Helsingborgshem, Uppsalahem, Familjebostäder i Stockholm, Malmö universitet, Sveriges Allmännytta och konsultföretaget Ramboll, och den statliga innovationsmyndigheten Vinnova bidrog med finansiering.
Det nya verktyget är utformat för att bostadsbolag ska kunna beräkna det ekonomiska värdet – och därmed öka träffsäkerheten – av olika sociala insatser, både för företagets del och för samhället i stort.
Vinster för företag kan exempelvis bestå i färre utryckningar med störningsjouren och minskat antal klottersaneringar och annan skadegörelse. För samhället kan insatserna exempelvis leda till ökade skatteintäkter och ökat välmående, om fler personer närmar sig arbetsmarknaden.
Beräkningarna kan användas för att utvärdera sociala insatser som gjorts, inte minst i socioekonomiskt svaga bostadsområden. Detta kan sedan fungera som värdefullt beslutsunderlag inför kommande insatser.
Verktyget finns att ladda ner i excelformat (se nedan). Det är framför allt anpassat för trygghetsskapande insatser, exemplifierat genom bostadsbolagens trygghetsvärdar, och för insatser som ökar deltagarnas anställningsbarhet, exemplifierat genom bolagens lovjobb till ungdomar. Men verktyget kan också användas som grund för att värdera andra typer av insatser.
I projektrapporten, som också finns att ladda ner i sin helhet nedan, beskrivs utvecklingsprocessen av verktyget och även de lärdomar och insikter som kommit fram under projekttiden.
Fokus: Koppling mellan social och ekonomisk hållbarhet.
Mål: Skapa en ekonomisk modell som med godtagbar felmarginal beräknar nyttan av sociala insatser för fastighetsägare.
Projektparter: Sveriges Allmännytta, Svenska Bostäder i Stockholm, Familjebostäder i Göteborg, Helsingborgshem, Uppsalahem, Familjebostäder i Stockholm, Malmö universitet och konsultföretaget Ramboll.
Referensgrupp: Representanter från Boverket, Familjebostäder i Stockholm och Malmö stad.
Projektperiod: November 2021–december 2022.
Finansiering: Från den statliga innovationsmyndigheten Vinnova.
Här är några av slutsatserna i projektrapporten (som finns att ladda ner i sin helhet nedan):
- Modellen ger svar på ett monetärt värde av den insats som bedöms. Det är dock viktigt att vara medveten om att det alltid är svårt att isolera en insats från annat som sker i ett område, det vill säga att vara helt säker på kausaliteten.
- Projektet tydliggör vikten av att arbeta strukturerat och målstyrt även med sociala frågor, eftersom det kan ge en större effekt av insatserna.
- Processen ger en snabbkurs i effektlogik.
- Modellen utgör en utvärderingsstruktur för projekt som kan implementeras, antingen innan eller efter ett projekt, insats eller aktivitet i bolagens verksamhet.
- I samband med testningen av modellen blev det tydligt hur viktigt det är att formulera mål med en insats och att detta i sig kan leda till kvalitetsförbättringar.
- Kommunikation och interna remissrundor är viktiga för att skapa ytterligare förankring inom ett bolag.
- Processen har varit viktig för att skapa förankring och samförstånd. Att skapa en gemensam förståelse för olika begrepp är en grund för samarbete.
- Det långsiktiga perspektivet, både det företagsekonomiska och samhällsekonomiska, är viktigt att följa upp eftersom social hållbarhet ofta tar tid.
- Ett förslag till ett fortsatt arbete är att vid tillämpning av fler case bygga upp en ”bank” av ungefärliga kostnader och nyttor för en insats. Detta för att kunna få dessa slutsatser att utgå ifrån, utan att själv göra datainsamlingen. I takt med att bolag blir bättre på att samla in data kommer verktyg som dessa också bli mer användbara.
- En utmaning i utvecklingen av en sådan här modell är att försöka fånga verkligheten på ett förenklat sätt och samtidigt bevara den komplexitet som ligger i att värdera effekter av sociala insatser.
Nedan finns verktyget (Räkna med hållbarhet Excelverktyget) att ladda ned i excelformat. Där finns också instruktioner för hur det ska användas.
Användaren fyller själv i sina uppgifter och kan även göra justeringar på flera ställen utifrån förändrade eller lokala förutsättningar. Det finns också en flik i verktyget (flik 6) där det är möjligt att bygga upp egna beräkningar för andra typer av insatser än sommarlovsjobb eller trygghetsinsatser.
Den fil som heter Räkna med hållbarhet Excelverktyget Case 1 innehåller data och antaganden som användes för att räkna fram insatserna från det första fallet (case 1) i rapporten. Även huvudversionen Räkna med hållbarhet Excelverktyget innehåller exempeldata, men dessa är fiktiva.
Lena Liljendahl, boendeexpert på Sveriges Allmännytta (se kontaktuppgifter nedan)
Petra Karlsson, ledningskoordinator på Svenska Bostäder och projektledare för Räkna med hållbarhet, petra.karlsson@svenskabostader.se
Mattias Almqvist, expert på ekonomisk värdering av hållbarhet på Ramboll, mattias.almqvist@ramboll.com
