För att det ska var möjligt att nå EU:s gemensamma klimatmål och målsättningarna inom den Gröna given behöver investeringar i större utsträckning styras mot miljömässigt hållbara projekt och verksamheter. En förutsättning för detta är att investerare, företag och beslutsfattare kan identifiera och jämföra investeringar utifrån gemensamma definitioner av vad som är miljömässigt hållbart. Etableringen av ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter, den så kallade Taxonomin är en åtgärd inom ramen för EU:s handlingsplan för finansieringen av hållbar tillväxt.

EU:s förordning om ram för hållbara investeringar, taxonomin, vilken antogs i juni 2020, är en lagstiftning för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara. För att en viss ekonomisk verksamhet ska klassificeras som miljömässigt hållbar ska den bidra väsentligt till ett eller flera av EU:s sex miljömål, inte orsaka betydande skada för något av de övriga målen samt uppfylla minimikrav inom social hållbarhet. För en stor mängd ekonomiska verksamheter finns tekniska granskningskriterier för att avgöra ovan. Dessa har fastställs av EU kommissionen i delegerade rättsakter till förordningen.

EU:s sex övergripande miljömål:

1. Begränsning av klimatförändringar
2. Anpassning till klimatförändringar
3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
4. Övergång till en cirkulär ekonomi
5. Förebyggande och kontroll av föroreningar
6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Vilka företag omfattas av taxonomin?

Taxonomiförordningen är i grunden ett transparensverktyg och innebär krav på nedanstående aktörer:

• stora företag av allmänt intresse och med fler än 500 anställda vilka idag omfattas av hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagen. Det handlar både om finansiella företag, såsom banker, och större icke-finansiella företag. Dessa ska informera om hur stor del av de underliggande investeringarna som gjorts i taxonomiförenlig verksamhet. Kommuninvest träffas till exempel av detta krav, vilket i sin tur innebär att information eventuellt behöver inhämtas hos sina lånekunder, trots att dessa inte har en egen rapporteringsskyldighet.
• alla större företag från 2025: EU:s nya direktiv för företags hållbarhetsrapportering är beslutat i december 2022, vilket innebär uppdateringar i bl.a. EU:s årsbokslutsdirektiv och revisionsdirektiv. Detta i sin tur leder till att alla större företag som omfattas av hållbarhetsrapportering för helåret 2025 även ska rapportera taxonomiförenlighet. Detta påverkar ca 45-60 av de allmännyttiga bostadsbolagen. Läs mer om dessa krav här.

Delegerade förordningar

EU-kommissionen har fått mandat att besluta om så kallade delegerade förordningar som kompletterar taxonomiförordning. De delegerade förordningarna utgör de första stegen i tillämpningen av taxonomin. Beslut har fattats om tre stycken som är relevanta för allmännyttiga bostadsbolag:

• Klimat: denna förordning (2021/2139) reglerar de tekniska granskningskriterier för när en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och när den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen (även kallat DNSH efter engelskans ”Do No Significant Harm”). Den delegerade förordningen tillämpas från och med januari 2022. Den 13 juni 2023 fattade EU kommissionen beslut om  uppdatering av kriterierna för de klimatrelaterade målen vilket berör DNHS kriterier för kemiska ämnen till innemiljön från byggmaterial.
• Övergång till en cirkulär ekonomi (2023/2486): Bilaga III till förordningen om de övriga miljömålen i kapitel 3 berörs byggande och fastighetsaktiviteter: 3.1 nybyggnation; 3.2 renovering av befintliga byggnader; 3.3 rivning av byggnader. Förordningen tillämpas från och med januari 2024.
• Hållbarhetsrapportering: denna förordning (2021/2178) reglerar hur stora företag, som omfattas av artikel 19a eller 29a i EUs årsbokslutsdirektiv, ska utforma sin hållbarhetsredovisning vad gäller miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Artikel 8 i taxonomiförordningen reglerar detta. Förordningen har börjat tillämpas stegvis. För räkenskaps året 2025 ska företag som omfattas av årsredovisningslagens krav på hållbarhetsrapport göra denna redovisning.

Sociala minimikrav: I oktober 2022 kom Plattform för hållbar finansiering även med förslag på minimikrav inom social hållbarhet vilket preciserar artikel 18 i taxonomiförordningen.  Artikel 18 handlar om att säkerställa att följande internationella normer efterlevs:

• OECD:s riktlinjer för multinationella företag
• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (här: svensk översättning)
• Internationella arbetsorganisationens tio kärnkonventioner*
• FN:s deklarationen om de mänskliga rättigheterna

*Konventionerna:  87, 98, 29, 105, 138, 182, 100, 111, 155, 187

Delegerade förordningen om klimat – avsnitt 7 Bygg- och fastighetsverksamhet

Den relevanta ekonomiska aktiviteten för allmännyttiga bostadsbolag i den delegerade förordningen om klimat är avsnitt 7 Bygg- och fastighetsverksamhet. Detta avsnitt är i sin tur uppdelat i sju underkategorier:

• 7.1 Uppförande av nya byggnader
• 7.2 Renovering av befintliga byggnader
• 7.3 Installation, underhåll och reparation av energieffektiv utrustning
• 7.4 Installation, underhåll och reparation av laddstationer för elfordon i
• byggnader (och parkeringsplatser i anslutning till byggnader)
• 7.5 Installation, underhåll och reparation av instrument och anordningar för
• mätning, reglering och kontroll av byggnaders energiprestanda
• 7.6 Installation, underhåll och reparation av tekniker för förnybar energi
• 7.7 Förvärv och ägande av byggnader

Till denna artikel bifogas ett dokument där ni kan läsa om de tekniska gransknings-kriterierna för Bygg- och fastighetsverksamhet.

I bygg- och fastighetssektorn har arbete för att tolka kriterierna bl.a. gjorts av Byggföretagen, se här, och Fastighetsägarna Sverige, se här. Arbete pågår hos Kommuninvest gällande att utveckla det gröna låneramverket utifrån taxonomins kriterier. Även Sweden Green Building Council som äger miljöcertifieringssystemen för byggnader, exempel Miljöbyggnad, har gjort arbete för att anpassa systemen i förhållande till taxonomin. Arbete pågår även mellan Byggvarubedömningen, BASTA och Sunda Hus för att tolka kriterierna som rör byggprodukter. Här finns info från Byggvarubedömningen.

Hur går man till väga för att ta reda på ”eligibility” och alignment”?

Företag ska kunna redovisa ”eligibility”, dvs hur stor andel av deras verksamhet som finns inom de verksamheter som finns lisade i taxonomin-förordningen och även ”alignment”, dvs om de ligger i linje med de tekniska granskningskriterierna. Detta sker genom en flerstegsmodell:

Steg 1. Identifiera ekonomisk verksamhet

• Identifiera de olika ekonomiska aktiviteterna som finns i bolaget
• Klassificera respektive verksamhet vad gäller om de finns listade i den delegerade akten eller inte
• Allokera omsättning, OPEX och CAPEX för respektive aktivitet
• Utifrån allokeringen räknas andel av företagets totala aktiviteter ut som kan bedömas linjera med eller inte linjera med de tekniska granskningskriterierna.

Steg 2 Tekniska granskningskriterierna

• Använd de tekniska granskningskriterierna för att granska om respektive ekonomisk aktivitet linjerar med eller inte linjerar med taxonomin kriterierna för att bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna
• Granska sedan också så aktiviteterna linjerar med kriterierna för att inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen (även kallat DNSH efter engelskans ”Do No Significant Harm”).
• Aktiviteter som inte har tekniska granskningskriterier anses vara linjerade
• Bolaget som helhet ska också leva upp till sociala minimikrav/skyddsåtgärder

Social taxonomi

Plattform för hållbar finansiering publicerade i februari 2022 en rapport med förslag på hur en taxonomi för social hållbarhet kan utformas. Enligt artikel 20.2 j) i taxonomi-förordningen ska plattformen ge kommissionen råd om arbetet med att nå andra hållbarhetsmål, inbegripet sociala mål. De övergripande mål som rapporten föreslår är:

• Anständigt arbetsliv (inklusive arbetare i värdekedjan)
• Adekvat levnadsstandard och välbefinnande för slutanvändare
• Inkluderande och hållbara samhällen

Rapporten föreslår även att verksamheters väsentliga bidrag delas in i:

• Undvikande och hantering av negativ påverkan
• Förstärka de inneboende positiva effekterna