I mars förra året tillsatte regeringen en utredning för att få en snabbare utbyggnad av häkten och anstalter. Uppdraget var att ta fram förslag till lagändringar som skulle snabba på byggandet av fler fängelser och häkten.

I höstas behövde utredaren förstärkning för att bli färdig i tid och bad då Sveriges Allmännyttas bostadspolitiska expert Tove Lundmark Söderberg att hoppa in som utredningssekreterare.

Varför frågade man just dig?

– Utredningen handlade ju om plan- och bygglagen, och byggregler är mitt huvudsakliga expertområde. Jag har också jobbat som utredningssekreterare i flera statliga utredningar, säger Tove Lundmark Söderberg – som också arbetat på Boverket i flera år.

Dessutom var utredningens uppdrag att ta fram förslag som underlättar användandet av typhus för fängelsebyggen – och byggregler kring typhus har Tove Lundmark Söderberg sysslat särskilt mycket med.

– Ett skäl till att jag ville börja på Sveriges Allmännytta för några år sedan var faktiskt just att få jobba med påverkansarbete för att igenom typgodkännanden för Allmännyttans Kombohus. Här handlade det om typhus för fängelser i stället för bostäder, men det är samma lagar och regler, säger hon.

Klart i november

I november blev utredningen klar.

Hur var tiden som utlånad?
– Lärorik och utmanande! Det var härligt att få djupdyka i juridiken. Jag gillar att få klura ut lösningar på problem.

Vilka är utredningens viktigaste förslag, ur ett allmännyttigt perspektiv?

– Utredningen lyfter att det behöver införas ett typgodkännande, en möjlighet att få en byggteknisk lösning godkänd som sedan ska gälla i alla kommuner. Utredningens förslag handlar om typhus för samhällsfastigheter som fängelser, men det behövs ju även för flerbostadshus.

Utredningen föreslår en förenklad process för att bygga typhus. Det gäller fängelser, men går det att applicera på andra typhus, till exempel Kombohus?

– Utredningens förslag är specifikt för fängelser. Men att en byggteknisk lösning ska kunna godkännas och sedan gälla i bygglov- och byggprocessen så att kommunerna inte ska pröva lösningen på nytt varje gång är något som behövs för byggandet av flerbostadshus.

– Kombohusen skulle då gå ännu snabbare att bygga eftersom byggprocessen i kommunen skulle kunna kortas. Och kortare byggtid betyder lägre kostnad.

Lobbat länge

Sveriges Allmännytta har länge lobbat för att det borde införas typgodkännande för standardiserade hus och processer.

Hur nära hamnar fängelseutredningens förslag de synpunkter allmännyttan brukar föra fram?

– Det är samma analys om att standardiserade hus går snabbare och kostar mindre att bygga. Det gäller allt byggande som handlar om att samma byggtekniska lösning upprepas, antingen genom att byggnaderna eller delar av byggnaderna är färdigprojekterade eller fabrikstillverkade. Och den lösning utredningen föreslår – alltså ett typgodkännande – är samma lösning som Sveriges Allmännytta vill ha.

På vilket sätt kan allmännyttan dra nytta av din tid på regeringskansliet?

– Nu har jag ännu bättre koll på vad som kan och bör ändras i plan- och bygglagstiftningen för att skapa bättre förutsättningar för medlemsbolagens bygg- och renoveringsarbeten.

Du var utlånad i två månader. Det är inte så lång tid – brukar utredningar gå så fort?

– Nej, det här var ett specialuppdrag. Utredningen bedrevs inom Regeringskansliet och var en så kallad snabbutredning, som endast hade sex månaders utredningstid.

Annars brukar utredningar ha ungefär 1,5 år utredningstid.

– Jag anslöt ju också till utredningen i slutfasen av arbetet, för att stärka upp i arbetet med att ta fram lagförslag.

Är det några andra frågor där utredningen lagt förslag som Sveriges Allmännytta skulle kunna ta rygg på? Till exempel kring några av de frågor som lyfts i Allmännyttans nya byggagenda?

– Ja, det som lyfts kring flexiblare detaljplaner i byggagendan finns med i utredningens beskrivning av vad politiken och kommuner kan göra för att underlätta byggandet. I utredningen landade vi i att föreslå att göra det enklare att få bygglov för fängelser när detaljplanen sätter stopp.

Remissrunda till mars

Utredningens förslag är ute på remiss till den 10 mars 2025.

Kommer du att följa hur utredningens förslag tas emot av remissinstanserna?

– Ja, absolut! Jag är särskilt nyfiken på hur förslaget om typgodkännanden kommenteras och hur andra aktörer ser på behovet av ett sådant system.

Hon hoppas att det nu blir fler aktörer som vill driva den frågan framåt.

– Boverket hävdar att EU-rätten är ett hinder, men det håller jag inte med om. System med typgodkännanden finns ju till exempel i Tyskland. Och jag tänker i alla fall inte ge mig, säger Tove Lundmark Söderberg bestämt.