EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED) antogs 2012 för att stödja medlemsländerna att nå målet om 20 procents energieffektivisering till år 2020. För att klara EU:s mål om minskade växthusgasutsläpp om 55 procent till 2030 konstaterade EU-kommissionen att arbetet behövde intensifieras och föreslog därför en ny revidering av EED sommaren 2021.

Förslaget innehöll ett krav om att offentliga aktörer – där allmännyttan i Sverige inkluderades – skulle agera som förebild och årligen renovera minst 3 procent av beståndet till nybyggnadsstandard.

– Det skulle riskera att snedvrida konkurrensen i Sverige och medföra kraftigt ökade kostnader för allmännyttan, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta.

Gradvis ökad minskningstakt

Efter möten mellan Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen (så kallade triloger) har det nu utformats ett nytt förslag. Det slutgiltiga förslaget innebär i korthet att samtliga medlemsstater kollektivt ska minska sin energianvändning med 11,7 procent jämfört med en tidigare prognos för 2030. Energiminskningstakten ska gradvis öka från 1,49 procent per år 2024 till 1,9 procent per år 2030.

– Att gradvis öka takten är klokt. Vi måste öka takten, men vi klarar inte för stora kliv på en gång, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta.

– Energibesparingsmålet omfattar alla sektorer, där byggnader naturligtvis spelar en viktig roll för att nå målet.

Ny definition av offentlig aktör

Offentliga aktörer ska även i det nya förslaget gå före och årligen energirenovera 3 procent. Men i det slutgiltiga förslaget, som kan läsas i sin helhet här, definieras offentlig aktör på ett nytt sätt – vilket innebär att allmännyttan i Sverige inte klassas som en offentlig aktör.

– Vi är glada för den slutgiltiga definitionen av offentlig aktör i direktivet och uppskattar alla diskussioner och samtal som vi har fört med politiker och experter under en lång tid och som landat i detta. Nu snedvrids inte konkurrensen till nackdel för de allmännyttiga bostadsbolagen gentemot de privata, säger Per Spolander, bostadspolitisk expert på Sveriges Allmännytta.

Krav på energiledningssystem

I samtliga medlemsländer kommer det att ställas krav på att införa energiledningssystem för företag som använder mer än 85 terajoule per år, vilket i korthet innebär att det måste finnas ett dokumenterat och strukturerat energieffektiviseringsarbete. För företag som använder mindre än 85 terajoule, men mer än 10 terajoule per år, kommer krav på energibesiktningar vart fjärde år.

– Det innebär att hyresvärdar som årligen köper mer än 24 gigawattimmar energi behöver införa ett energiledningssystem, säger Björn Berggren.

– Överslagsmässigt innebär det att hyresvärdar med fler än 2 500 bostäder sannolikt berörs av kravet om energiledningssystem. Det är väldigt många av våra medlemmar!