Efter krigsutbrottet i Ukraina för drygt tre år sedan uppmärksammades att ansvaret för iordningsställande av skyddsrummen vid höjd beredskap är otydligt. I fredstid kan skyddsrummen nämligen användas till annat – de är ofta till exempel lägenhetsförråd, cykelrum, lager, garage eller omklädningsrum. Men om regeringen beslutar om höjd beredskap ska cykelrummet inom 48 timmar omvandlas till ett funktionerande skyddsrum.

Och vem är det då som ska tömma allt som som finns i förrådet eller barnvagnsrummet?

Förhoppningen var att ansvarsfrågan skulle förtydligas i den stora utredningen om stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap, som bland annat hade i uppdrag att analysera ansvarsförhållanden och lämna förslag till en stödorganisation för insatser när skyddsrum ska användas.

Otydlig lagtext

Utredningen blev klar för 2,5 år sedan. Men lagen har fortfarande inte tydliggjorts.

– Om vi skulle hamna i en beredskapssituation borde det inte finnas frågetecken, det måste vara supertydligt vad som ska göras och vem som ska göra vad, menar Bengt Lind, förvaltningsexpert på Sveriges Allmännytta.

Enligt lagtexten är det fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren (till exempel den som hyr lokalen) som har ansvaret.

Egen tolkning

MSB (Myndigheten för skydd och beredskap) är den myndighet som har det övergripande ansvaret för skyddsrum. I den senaste versionen av skriften Om kriget eller krisen kommer, som delas ut till alla hushåll i landet, slår MSB fast att det är fastighetsägaren som är ansvarig för iordningställandet.

– Men lagen som reglerar detta har inte ändrats. Där står det fortfarande att det är fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren som ansvarar. MSB har gjort en egen tolkning som enligt vårt sätt att se det inte riktigt är förankrad i gällande lag, säger Bengt Lind.

Som stöd för den tolkningen hänvisar MSB till lagens förarbeten, i en proposition från 2005.

Hoppas på nytt lagförslag

Men även MSB önskar att ansvarsfrågan förtydligas i lagtexten för att undvika olika tolkningar – och hoppas på att regeringen ska komma med ett nytt lagförslag om detta inom kort.

I praktiken finns också många utmaningar med iordningsställandet för bostadsföretag som kanske har 200 skyddsrum utspridda i olika fastigheter.

MSB skriver dock på sin hemsida att iordningställandet underlättas ”om fastighetsägaren eller dennes representant tillsammans med andra tillgängliga personer hjälps åt. I till exempel ett flerbostadshus är det naturligt att de boende deltar i att ställa i ordning skyddsrummet. Fokus måste ligga på att snabbt tömma och iordningställa skyddsrummet och då måste alla som kan hjälpa till.”

Låsta portar

En annan inte helt enkel fråga rör fastighetens skalskydd, med låsta portar och tunga säkerhetsdörrar. Skyddsrummen i flerbostadshusen är nämligen till för alla i grannskapet, inte bara för dem som bor i huset och har tillgång till nycklar och koder. Då blir det svårt att säkerställa att alla faktiskt kan ta sig in.

– För fyrtio–femtio år sedan stod portarna ofta olåsta, men i dag är det ju inte längre så, säger Bengt Lind.

Nästan inga nya skyddsrum

Ett grundproblem är också att det finns områden där antalet människor som behöver skydd är långt fler än vad skyddsrummen är byggda för att ta emot.

I Sverige finns runt 64 000 skyddsrum. De flesta är byggda mellan 1951 och 1974 och finns i flerbostadshus – och är dimensionerade utifrån hur samhället såg ut när de byggdes. Sedan dess har både befolkningen och stadsbilden förändrats.

Under de senaste 25 åren har det knappt byggts några nya skyddsrum alls.

– Det är över femtio år sedan vi i Sverige gjorde något åt våra skyddsrum. Det är svårt att på kort tid ta igen så många år av inaktivitet och tro att allt bara ska fungera, konstaterar Bengt Lind.

Debatt om finanseringen

En ytterligare fråga är vem som egentligen ska ta notan för att hålla skyddsrummen i skick. Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta, har i en debattartikel i Aftonbladet lyft att staten bör ta ledningen och ta fram en finansierad plan för upprusning – fastighetsägare kan inte lämnas ensamma med hela kostnadsansvaret för något som är en del av Sveriges gemensamma beredskap, framhåller hon.

Mer lästips: 14 frågor och svar om skyddsrum