Infrastrukturdepartementet har remitterat en promemoria med förslag om införande av individuell mätning och debitering (IMD) av värme och tappvarmvatten i befintliga bostäder. Förslaget innebär att IMD måste installeras i alla flerbostadshus med ett primärenergital över 200 kWh per kvadratmeter. För Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län föreslås i stället en gräns på 180 kWh per kvadratmeter.

Förslaget medger vissa möjligheter till undantag från kravet på att installera IMD. Undantag kan medges om det inte är tekniskt genomförbart eller proportionellt i förhållande till möjliga energibesparingar eller om fastighetsägaren presenterar en plan för genomförande av konkreta energieffektiviserande åtgärder som leder till bättre energiprestanda än gränsvärdena. Fastighetsägaren måste i båda fallen tydligt kunna visa detta för varje enskild byggnad.

EU:s energieffektiviseringsdirektiv innehåller bestämmelser om att fastighetsägare ska installera individuell mätning och debitering (IMD) av de boendes värmeanvändning i de fall det bedöms vara kostnadseffektivt. Boverket har utifrån direktivet gjort bedömningen att IMD-värme aldrig är kostnadseffektivt i det svenska beståndet. Detta ledde till att EU-kommissionen 2018 inledde ett överträdelseförfarande mot Sverige avseende implementeringen av energieffektiviseringsdirektivet.

Bedömning förkastas

Det nu remitterade lagförslaget syftar till att gå EU-kommissionen till mötes genom att Boverkets bedömning förkastas. Skulle förslaget genomföras blir kravet på IMD generellt och bedömningar av om IMD-värme är kostnadseffektivt eller inte måste göras för varje enskild byggnad.

– Det vore mycket olyckligt om detta förslag genomförs. Det skulle leda till ökade kostnader för fastighetsägarna och därmed höjda hyror, utan att energianvändningen minskar. De enda som vinner på detta är de som tillverkar och installerar mätutrustning och som bedrivit ett uppenbart framgångsrikt lobbyarbete gentemot kommissionen, säger Karl Törnmarck, ansvarig för internationella frågor på Sveriges Allmännytta.

Höjer temperaturen

Flera allmännyttiga bolag har prövat IMD-värme. Resultaten visar att hyresgästerna i genomsnitt väljer att höja inomhustemperaturen med 0,7 grader i stället för att sänka den.

– Detta går tvärtemot EU-kommissionens resonemang. Om man tvingar in fastighetsägare i IMD-värme så försvinner alla ekonomiska incitament för att energieffektivisera. Då blir det svårare för Sverige att uppnå EU:s energieffektiviseringsmål, säger Hans Dahlin, energiexpert på Sveriges Allmännytta.

Enligt förslaget ska de nya reglerna träda i kraft 1 juli 2021. De fastighetsägare som innan dess – för varje enskild byggnad – inte har kunnat visa att åtgärderna inte är kostnadseffektiva måste därför ha installerat IMD eller ha en plan för andra energieffektiviserande åtgärder.

– För de allmännyttiga bostadsbolagen kommer det här bara att innebära mer administration att bevisa att det inte är kostnadseffektivt, något som tar tid från att göra faktiska energieffektiviseringsåtgärder, menar Hans Dahlin.

Hamna i EU-domstolen

Sveriges Allmännytta kommer att granska det remitterade förslaget noggrant. En enig bransch har länge varit motståndare till ett generellt krav på installation av IMD i befintliga bostäder. Mycket talar för att remissinstanserna kommer att vara skarpt kritiska till förslaget. Om regeringen väljer att hålla fast vid nuvarande regler i förordningen om energimätning för genomförande av direktivet och avstår från att gå vidare med det remitterande förslaget, kan frågan komma att hamna i EU-domstolen.

– Min bedömning är att Sverige har bra på fötterna om EU-kommissionen väljer att driva överträdelseförfarandet till EU-domstolen. De bedömningar och slutsatser som Boverket har presenterat parat med allmännyttans praktiska erfarenheter av IMD är en bra grund för argumentationen. Sverige kan dessutom visa på att vi i stället vidtar andra åtgärder som på ett mer effektivt sätt minskar energianvändningen, vilket ju ytterst är EUs mål med energieffektiviseringsdirektivet, säger Karl Törnmarck.