Vänsterpartiet skriver på sin hemsida att det finns en EU-regel som driver upp hyrorna för svenska hyresgäster med tusenlappar i månaden.

­­– Det stämmer tack och lov inte, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Den aktuella EU-regeln – artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – kan kort sammanfattas med att stöd från en medlemsstat som snedvrider konkurrensen är oförenligt med den inre marknaden.

Regeln tolkas enligt EU-praxis så att det anses utgöra otillåtet statsstöd om en kommun inte ställer marknadsmässiga avkastningskrav på sitt bostadsaktiebolag. Statsstödsreglerna utgör en grundbult i det som EU kallar den inre marknaden och möjligheterna att ändra fördraget på den punkten är mycket små.

Undantag från regeln

Det finns undantag från regeln som tillåter stöd till bostadsföretag som hyr ut socialbostäder med subventionerade hyror som endast är tillgängliga för låginkomsttagare, så kallad social housing.

– Att förändra den svenska allmännyttan i en sådan riktning vore väldigt olyckligt av flera skäl och det är väl inte heller en förändring som Vänsterpartiet vill se, säger Jörgen Mark-Nielsen,

Nya Allbolagen

För att Sverige skulle kunna fortsätta att ha en allmännytta som erbjuder bostäder för alla, utan inkomsttak, beslutade riksdagen 2010 med stor majoritet om en ny lag för allmännyttan (Allbolagen). Den kräver att företagen ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer, vilket bland annat innebär att ägaren ska ställa marknadsmässiga avkastningskrav.

– Den nya Allbolagen har renodlat relationen mellan ägare och företag, men har i praktiken inte inneburit några större förändringar, eftersom allmännyttan redan tidigare till stor del drevs affärsmässigt, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Han understryker också att det har visat sig att det går bra att förena affärsmässighet och samhällsansvar i verksamheten och det dagliga arbete som bostadsföretagen bedriver i sina bostadsområden.

Överskottet stannar kvar

– Vänsterpartiet påstår att de nya reglerna har drivit upp hyrorna kraftigt, men de visar faktiskt inga belägg för detta, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Överskottet från verksamheten stannar mestadels kvar i bostadsföretagen och används till nyproduktion, renoveringar och underhåll. Allbolagen har regler som begränsar hur mycket av överskottet kommunerna får ta ut, men de flesta kommuner tar inte ut några pengar alls.

– Vår statistik visar att de årliga hyreshöjningarna i de allmännyttiga medlemsföretagen under perioden 2011–2022 var i genomsnitt 1,55 procent. För en lägenhet med en hyra på 8 000 kronor i månaden handlar det om 124 kronor i månaden. Några tusenlappar i månaden har det alltså inte handlat om, förklarar Jörgen Mark-Nielsen.

2023 och 2024 har hyreshöjningarna varit högre än så, men det beror på hög inflation och ökade kostnader för varor och tjänster som bostadsföretagen köper och som drabbat alla hushåll oavsett hur man bor.

Högre hyresnivåer hittas framför allt i helt nybyggda hus, vilket beror på kraftigt ökande bygg- och markpriser det senaste decenniet.

EU-reglerna har alltså inte lett till att hyrorna drivits upp för svenska hyresgäster. Däremot finns det regler i vår inhemska lagstiftning som missgynnar hyresrätten ekonomiskt.

– Det vore bättre för hyresgästerna om Vänsterpartiet drev på för att införa låg moms på bostadshyra och för att även hyreshus kan få renoveringsstöd, säger Jörgen Mark-Nielsen.