Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige. Särskilt i flerbostadshus där statistik från Energimyndigheten visar att över 90 procent av energin för uppvärmning och varmvatten kommer från fjärrvärmen. Runt om i Sverige finns över 200 fjärrvärmenät i varierande storlek.  

– Fjärrvärmen är en resurseffektiv och klimatsmart uppvärmningsform, men tyvärr har fjärrvärmepriserna de senaste åren stigit kraftigt, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta. 

Energimarknadsinspektionen har konstaterat att priserna stiger mycket och att många bolag har en avkastning över 15 procent.

Priserna steg med 8 procent år 2023 och 15 procent år 2024, långt över inflationen enligt statistik från Nils Holgersson-gruppen. 

Lika stor höjning 2025

Nu visar ny statistik från Prisdialogen att fjärrvärmepriserna kommer att stiga i princip lika mycket år 2025. 

Ofta är argumenten att ekonomin är pressad och att priserna för bränsle, ofta biobränsle, stigit kraftigt, men hur ser det ut i verkligheten? 

För att ta reda på det har Björn Berggren valt att analysera tillgängliga data för de bolag som årligen har över 200 miljoner i intäkter från fjärrvärmen. Det resulterade i 34 bolag och 134 fjärrvärmenät i Sverige. 

Underlagen kommer från Energimarknadsinspektionen, Nils Holgersson-gruppen, Prisdialogen och Energiföretagen. 

Lågt samband med biobränslepriset 

Ett vanligt argument för de kraftigt stigande priserna är att priset för biobränslen har ökat kraftigt.  

I figurerna nedan redovisas prisökningar i förhållande till koldioxidutsläpp (CO2) och andel fossila bränslen.  

–  Figurerna visar att sambanden är låga och näst intill obefintliga, säger Björn Berggren. 

Regressionsanalysen visar att R2 (determinationskoefficienten) som beskriver sambandet mellan CO2-utsläpp och andel fossila bränslen är mycket lågt.  

Vanligtvis brukar det anses att determinationskoefficienten skall vara över 0,80 (80%) för att man ska kunna hävda att det finns ett samband mellan de olika variablerna. 

–  Analyserna visar att prishöjningarna och fossila bränslen eller koldioxidutsläpp har mycket lågt statistiskt samband. I princip inte alls, säger Björn Berggren. 

Han konstaterar att några fjärrvärmenät visserligen har låga utsläpp eftersom de nyttjar spillvärme från andra industrier. 

– Men jag har svårt att se att detta skulle kunna vara förklaringen. 

De stora bolagen och de stora vinnarna

Utifrån de 34 bolagen har Björn Berggren valt att titta mer noggrant på de bolag som uppfyller något av följande tre kriterier: omsättning över 1 miljard, högst fjärrvärmepriser eller högst prishöjningar. Här sticker några bolag särskilt ut, med höga marginaler och goda resultat.

Merparten av dessa bolag ägs helt eller till stor del av kommuner (se tabell 1 nedan).

Tabell 1 Ekonomiska nyckeltal för perioden 2017–2022 (mnkr)

De goda rörelseresultaten och rörelsemarginalerna har totalt sett resulterat i bra resultat efter finansiella poster och möjligheter till att lämna stora koncernbidrag i flera fall (se tabell 2 nedan).

Tabell 2 Ekonomiska nyckeltal för perioden 2017–2022 (mnkr) och prishöjningar 2023–2025 (procent)

* För Adven finns ej uppgifter för höjning 2025

Fjärrvärme brukar ofta benämnas som kapitalintensiv verksamhet. Verksamheten binder mycket kapital i form av produktions- och distributionsanläggningar. Det finns ofta stora reinvesterings- och nyinvesteringsbehov av produktionsanläggningar och distributionsnät eftersom många produktionsanläggningar och distributionsnät härstammar från 1970-talet.

– Fjärrvärme är bra och kraftvärmen är viktig för det svenska energisystemet. Men jag ställer mig ändå frågande till de tidigare fina resultaten i förhållande till de kraftiga prishöjningarna vi ser nu, säger Björn Berggren.

Han anser att det borde funnits mer proaktivt arbete med reinvesteringar i anläggningar under den tid när bränslekostnaderna var lägre.

– Borde det inte finnas marginaler för att inte genomföra så stora prishöjningar? undrar Björn Berggren retoriskt.