Här försöker vi samla svar på de viktigaste frågorna inför investeringen, med fokus på tekniken.
En viktig fråga, som påverkar val av teknik, är val av affärsmodell – titta gärna på hur andra gjort och inspireras.
Så här mycket kostar det
HBV har slutit ramavtal gällande leverans av laddpunkter, t.ex. laddstolpar och laddboxar. I ramavtalet finns även möjlighet att avropa tillhörande produkter t.ex. betalningslösningar. Ramavtalet omfattar inte avrop för elinstallatörer. HBV rekommenderar att den lokala entreprenören som utför tjänsten avropar via trepartsavtal.
Priset för en normal laddbox ligger på 5 000–20 000 kronor. Till detta tillkommer en installationskostnad som kan variera beroende på lokala förutsättningar. En laddbox är en vanlig typ av laddare för normalladdning som ofta har två laddningspunkter och som sätts upp på väggen eller på en stolpe i anknytning till bilens parkering.
Kostnaderna för en fullstor snabbladdare kan variera. Att etablera en snabbladdare kan kosta mellan 350 000 kronor och 800 000 kronor. Genom att välja en strategiskt bra plats för snabbladdningsstationen kan högre kostnader undvikas och/eller intäkterna maximeras.
Att komma igång
Ett vanligt arbetssätt är att i början agera reaktivt på förfrågan från hyresgäster för att inte ta på sig förstora kostnader. Det här ger också en möjlighet att skaffa kunskap om hur det fungerar och hitta rutiner för företagets interna processer. Här är det viktigt att ha god kommunikation så hyresgästerna känner till att ni kan installera laddstationer på vissa platser. Med tiden kommer behovet att öka och man behöver, kanske tillsammans med kommunen och energiföretaget, göra större satsningar och strategier för hur man ska kunna göra många laddstationer.
Ett exempel på detta arbetssätt är medlemsbolaget ÖrebroBostäder, läs mer här!
Utvecklingen går fort – Lägg tid på planering
Marknaden rör sig fort, kopiera inte gamla upphandlingar utan att gör alltid en lokal nulägesanalys inför upphandlingar av laddtjänster eller laddinfrastruktur. Annars kan ni bli inlåsta i föråldrade lösningar.
Tekniska råd
Tillgång till effekt i byggnader kan variera kraftigt. För att kunna installera laddstationer behöver ni undersöka kapaciteten i den aktuella byggnaden, ta hjälp av en elektriker. Har ni gjort energieffektiviseringar i byggnaderna brukar det finnas god kapacitet.
När ni planerar för flera laddstationer är det bra att börja med att undersök om det är möjligt att installera laddstationer längs existerande huvud- och gruppledningar. De flesta laddar ofta och lite varför en inventering av var det finns utrymme för vilken typ av laddning, och hur många, är ett första steg. När inventeringen är gjord kommer ni även att se var det saknas kapacitet för att täcka laddbehovet inom de närmaste åren. Där det saknas kapacitet i huvud- och gruppledningar är i störst behov av långsiktiga och planerade investeringar. Där det finns kapacitet kan ni växa organiskt i takt med efterfrågan.
Ta kontakt med ert energi och elnätföretag kring effektkapaciteten. De lokala variationerna för effektkapacitet är stora och ni kan tillsammans göra en plan för att möte framtida efterfrågan på laddstationer.
Normalladdning – Laddning med en effekt på högst 22 kilowatt. Exempelvis den laddning som normalt sker under natten eller på arbetsplatsen under dagen.
Snabbladdning – Laddning med en effekt på mer än 22 kilowatt. En laddstation med en 3-fas och 32 A anslutning anses som en laddstation för snabbladdning enligt EU:s klassificering. Ovanligt i bostadsområden idag. Snabbladdare finns ofta utmed större vägar och gör det möjligt att ladda exempelvis medan man stannar för att äta.
Det viktigt att den laddinfrastruktur som byggs måste kunna hantera någon form av laststyrning. Om det installeras tre laddpunkter på en och samma plats kommer effekten skjuta i höjden om dessa används samtidigt. Här behövs då ett system som kan känna av när uttaget närmar sig toppen och då kan lastbalansera, det vill säga styra ned effekten så att inte en förutbestämd effekttopp överstigs.
Genom lastbalansering kan fastighetsägare sänka sina elkostnader. Det går att lastbalansera i laddpunkten eller över hela laddplatsen (huvudledning). Laststyrning över hela laddinfrastrukturen skapar möjlighet att laststyra mot hela byggnadens eller nätabonnemangets tillgängliga effekt. Detta för att optimera nätkostnader och laddning utifrån tillgänglig kapacitet och för att kunna maximera antalet laddplatser.
I smarta laddstationer ingår viss lastbalansering.
Kommunikationslösning mellan laddstationer och övergripande system för administratör kan ske via mobilnätet eller över fastighetens internet via LAN- eller wifi-lösning.
Vid ett operatörsavtal ska man som fastighetsägare säkerställa att man får tillgång till den statistik och info som operatören samlar i sitt övergripande system. Det finns i dagsläget inget officiellt standardiserat kommunikationsprotokoll, men däremot en inofficiell standard som heter OCPP (Open Charge Point Protocol). Ser man till att detta stöds finns goda chanser att kunna byta operatör utan att behöva byta hårdvara om behovet skulle uppstå.
Det övergripande systemet för administratörer kommer troligen att behöva kommunicera med både Fastighetssystem samt lås- och passagesystem. Bland annat kommer ni säkerligen vilja debitera elanvändningen på hyresavin, vilket kräver integration. Här bör ni kravställa era integrationer så att det övergripande systemet använder sig av och är certifierat för fastAPI.
Elsäkerhetsverkets praxis och rekommendation är att installerad utrustning ska skyddas av brytare som uppfyller kraven för personskydd 30 mA märkutlösningsström och mot överlagrad likström (DC).
En jordfelsbrytare av Typ B klarar detta men det finns även andra likvärdiga lösningar. Den finns inbyggd i vissa laddboxar så se till att dubbelkolla detta!
I de fallen laddboxen saknar en inbyggd jordfelsbrytare typ B tillkommer kostnader. Jordfelsbrytare av typ B är alltså inte samma som Typ A-brytaren (som oftast sitter i säkringsskåpet). Notera att du alltså inte kan skippa den bara för att det sitter en jordfelsbrytare i ditt säkringsskåp.
V2G innebär att bilbatterier jobbar tillsammans för att reducera effektspikarna (upp/ned) i lokal- och regionnät (kan det även ibland refereras till som frekvenskontroll). De laddplatser som byggs idag bör inte hindra V2G lösningar. Det innebär att det övergripande systemet för administration och laststyrning dels ska följa etablerade kommunikationsprotokoll, dels att laddstationerna ska hantera mätning. Att planera laststyrning över hela laddinfrastrukturen skapar möjlighet att bygga vidare på framtida V2G lösningar men även inkludera till exempel egen solelsproduktion.
