Metoder

De medlemsföretag som vill följa upp nyckeltal för effekttoppar rekommenderas att använda sig av följande för Klimatinitiativet gemensamma metoder:

Fjärrvärme

Beräknat antal kWh per dygn och m2 Atemp vid DVUT. Beräkningen sker med lämpligt verktyg och baseras på faktisk uppmätta dygnsvärden för uttagen fjärrvärme under de senaste 12 månaderna. Nyckeltalet beräknas på den lägsta nivå som det finns mätning (ett eller flera hus kan omfattas). Nyckeltalet kan kompletteras med motsvarande högsta verkliga dygnsvärdet de senaste 12 månaderna.

El

Medelvärdet av de två högsta timvärdet i kW per m2 Atemp de senaste 12 månaderna. Mätetalet redovisas på den lägsta nivå som bedöms intressant att följa upp (kan innebära att flera mätare behöver summeras).

Redovisningsperioder

Lämpligtvis redovisas värdena ovan per kalenderår och kan även beräknas bakåt i tiden om det finns mätdata tillgänglig.

Motivering till föreslagna mätetal

Fjärrvärme

På grund av att fjärrvärmesystemen är relativt tröga är det tveksamt att basera nyckeltalet på enstaka timvärden. Att använda det beräknade värdet vid dimensionerande vintertemperatur har en fördel jämfört med verkliga värden genom att det går att jämföra mellan åren (blir ett temperaturkorrigerat värde) och dessutom jämnar ut enstaka extremvärden. Det kan dock vara intressant att parallellt följa upp motsvarande verkliga dygnsvärden och om det finns möjlighet även timvärden. Man kan då få en uppfattning om variationer mellan varma och kalla år mm. Om man följer upp timvärden får man en bild av uttaget under dygnet vilket t.ex. kan vara intressant att ha som underlag i diskussion med sin fjärrvärmeleverantör. Beroende på system kan det till exempelvara värdefullt att styra ner uppvärmningseffekten tillfälligt när det går åt mycket varmvatten.

El

När det gäller el är det ”momentana” uttaget mer intressant än för fjärrvärme. Idag finns via debiteringsmätningen tillgång till timvärden vilket gör att det är naturligt som lägsta upplösning. För att jämna ut extremvärden föreslås att nyckeltalet baseras på medelvärdet av de två högsta värdena den 12-månadersperiod man följer upp.

Varför arbeta med effektmätetal?

• Intern användning för att identifiera hus som ”sticker ut” effektmässigt för att prioritera var man bör sätta in åtgärder. Ger även möjlighet att följa upp genomförda åtgärder.
• Underlag för diskussion med fjärrvärmeleverantör och elnätsägare och hur åtgärder för att minska effektuttag bör prioriteras.
• Benchmarking med andra företag för att bedöma hur man ligger till.
• Möjlighet att identifiera och sprida goda exempel på genomförda åtgärder

Hur har mätetalen tagits fram?

Effektmätetalen har tagits fram inom ramen för klimatinitiativets fokusområde inom effekttoppar och förnybar energi under två workshopar under 2020 tillsammans med sju medlemsföretag. Sustainable Innovation har deltagit i arbetet liksom IVL som genomförde en inledande analys och kartläggning.

Utvärdering av erfarenheter

Utvärderingar kommer att göras när fler medlemsföretag testat effektmålen och utifrån de erfarenheter som görs kommer metodiken och effektmålet förfinas och vid behov ändras.