När energianvändningen är som högst, det är då klimatutsläppen är som störst: el måste importeras och fjärrvärmeverken kör igång sin reservkraft, som ofta har stor klimatpåverkan. Med exempelvis effektvakt eller varmvattenprioritering är det möjligt att minska de maximala effektuttagen av värme. 

Med hjälp av en värmekamera kan brister enkelt identifieras. Kontrollera gärna klimatskalet när det är kallt ute, men även den tekniska isoleringen, isolering av varma och kalla rör och kanaler.   

Luftvärmare kan exempelvis finnas i anslutning till garageportar. De kan tillföra stor nytta, men också använda mycket energi. Undersök om ridåvärmare finns och om de behövs, självklart ska energieffektiviseringen inte äventyra inomhusklimatet. Kontrollera även att styrningen fungerar korrekt så att de inte används i onödan. 

Räkneexempel: En ridåvärmare kan ofta använda 3–5 MWh/år. Detta kan naturligtvis drastiskt minskas om användningen helt avslutas. Men även en justering som minskar driftstiden med 10–30 % kan ge markant besparing av energi. 

Byggnadens varmvattencirkulation (VVC) tillför värme till byggnaden och anses därför räknas till värmeanvändningen. Energianvändningen är främst beroende av rörens längd, mängden isolering och temperaturen i systemet. Se över om det är möjligt att enkelt åtgärda bristande isolering. Kontrollera därefter temperaturen i systemet (som inte får understiga 50°C på systemets retur). 
Brister i VVC-systemet medför inte bara hög energianvändning, det kan även ge risk för legionella och andra olägenheter. 

Räkneexempel: För varje cm ett varmvattenrör saknar isolering så ökar energianvändningen årligen med 2–4 kWh/cm – det blir mellan 200 och 400 kWh för varje meter! Vid sänkning av temperaturen i en isolerad VVC-ledning kan du dessutom för varje grads sänkning spara drygt 200 kWh/år, om fastigheten har ungefär 100 meter VVC. Översyn av isolering och sänkning av VVC-temperatur i ett mindre flerbostadshus kan sannolikt minska energianvändningen med 1–2 kWh/m2 Atemp, år. 

Att injustera värmesystemet innebär att man värmer lagom mycket på rätt ställen i byggnaden. En lyckad injustering innebär att byggnadens medeltemperatur sänks. Sänkning av inomhustemperaturen kan minska energianvändningen för uppvärmning med 5–10 %.  

Räkneexempel: För ett mindre flerbostadshus som använder mycket värme kan en lyckad injustering minska energianvändningen med 5–10 kWh/m2 Atemp, år.  

Garageportar ska naturligtvis vara stängda när ingen behöver passera, men det är inte alltid det är så. Bristande styrning eller obefintlig styrning gör att de kan stå öppna långa stunder helt i onödan.  

Räkneexempel: Om ett flerbostadshus har ett underliggande garage där porten ofta är öppen i onödan kan åtgärd av detta minska energianvändningen med 5–10 kWh/m2 Atemp, år. Energibesparingen är främst beroende av hur stor minskning av öppen tid som är rimlig. 

Tak- och rökluckor står ibland öppna helt i onödan. Det innebär att regn och snö kan komma in och skapa fuktproblem, men även ökad energianvändning.  

Räkneexempel: Stängs två takluckor under vintern, som annars stått öppna, kan det minska energianvändningen med 1–2 kWh/m2 Atemp, år. Energibesparingen av att kontrollera och stänga luckorna är främst beroende av om luckorna går till uppvärmt utrymme eller ej. 

Det är inte bra om vissa lägenheter har fönster och dörrar öppna under vintern. Lägg märke till vilka lägenheter som ofta har öppet och inled en dialog med de boende för att utreda orsaken. Sannolikt vill de boende sänka inomhustemperaturen, men det kan göras på andra sätt. 

Räkneexempel: För varje fönster som står öppet under uppvärmningssäsongen kan uppvärmningen öka med 1–2 kWh/m2 Atemp, år. Står flera fönster öppna finns det mycket energi att spara, dels genom att man antagligen kan injustera och därmed minska energianvändningen för hela huset, dels genom att de boende slutar ha sina fönster öppna. 

Ventilationen behöver fungera korrekt för att bidra till ett gott inomhusklimat. Ofta kan ventiler vara igensatta på grund av bristande rengöring, eller så kan boende, på grund av missförstånd, själva försökt stänga ventilerna. Kontrollera även att filter för ventilationssystemen är rena och byts med korrekta intervall samt att eventuella värmeväxlare är rena. Smutsiga filter och igensatta värmeväxlare kan öka fläktelen med 20 % och minska värmeväxlingen med 10 %. 

Räkneexempel: Ett rent FTX-system kan minska elanvändningen med 1–2 kWh/m2 Atemp, år och minska värmebehovet med 2–4 kWh/m2 Atemp, år.

I trapphus och förråd kan det ibland vara onödigt varmt. Det räcker ofta med 18°C trapphus och andra biutrymmena. Är isoleringen mot bostäderna bra kan man kanske sänka lite mer, är den dålig kan man kanske inte sänka lika mycket. I garage kan du sänka temperaturen till 5-10°C förutsatt att de byggdelar som skiljer garage och övriga utrymmen är ordentligt isolerade. 

Räkneexempel: En sänkning av temperaturen i trapphus kan minska värmeanvändningen med 1–2 kWh/m2 Atemp, år. 

Stänger entrédörrarna ordentligt – eller finns läcker det in luft? Varje otät dörr mot uteluft kan innebära ett oönskat luftflöde som ökar energianvändningen för uppvärmning. Ofta behöver man inte byta dörren utan det kan räcka med justering av hängning och/eller översyn av tätningslister. 

Räkneexempel: För varje otät dörr som åtgärdas kan värmeanvändningen minska med knappt 1 kWh/m2 Atemp, år.

Temperaturgivare, som skall hjälpa värmesystemet att reglera rätt, ska sitta så att de inte störs för mycket av sol och regn samt inte sitta nära avluftsventiler där det strömmar ut varm luft från huset. Kontrollera även temperatur- och tryckgivare för ventilationssystemet och givare för värmesystemet i undercentralen. En mer korrekt reglering kan innebära en sänkning av inomhustemperaturen som kan minska energianvändningen för uppvärmning med 5–10 %.  

Räkneexempel: För ett mindre flerbostadshus om använder mycket värme kan en lyckad injustering minska energianvändningen med 5–10 kWh/m2 Atemp, år.  

Finns det utrymmen som värms i onödan. I biutrymmen som används kan du som tidigare nämnt sänka temperaturen. Men kanske finns det till och med utrymmen som inte behöver värmas alls? Innan du bestämmer dig för att helt stänga av värmen är det viktigt att fastställa att byggnaden och dess system inte kan ta skada av låga temperaturer, potentiellt under 0°C. 

Många klagomål på för höga eller för låga temperaturer kan härledas till termostater som slutat fungera. En modern termostat som tar hänsyn till rummets temperatur är en energieffektiv lösning. När temperaturen är tillräcklig i rummet stryps vattenflödet automatiskt. Då ökar också skillnaden mellan till- och frånflödestemperaturen i radiatorn rejält. 

Räkneexempel: För ett mindre flerbostadshus som använder mycket värme kan bättre reglering med fungerande termostater minska energianvändningen med 3–5 kWh/m2 Atemp, år.