När energianvändningen är som högst, det är då klimatutsläppen är som störst: el måste importeras och fjärrvärmeverken kör igång sin reservkraft, som ofta har stor klimatpåverkan. Med exempelvis effektvakt eller varmvattenprioritering är det möjligt att minska de maximala effektuttagen av värme. 

Icke fungerande belysningsstyrning kan innebära att belysning i trapphus, vid entréer, i tvättstugor, m.m. är tända när de inte behöver vara tända. Avancerad belysningsstyrning finns – men forskning har visat att den gamla hederliga manuella tändningen med automatisk släckning ofta är mest energieffektiv. Allra effektivast är manuell tändning där det även går att släcka manuellt, med automatisk släckning kopplat till närvarogivare eller timer. Kan ni följa upp hur många timmar belysningen är tänd? Målsättningen bör vara att ligga under 1500 h/år, gärna lägre.

Räkneexempel: För ett mindre flerbostadshus med bristande styrning kan belysningen vara tänd 4 000 timmar/år. Om detta minskas till 1000 timmar/år kan man spara 2–3 kWh/m2 Atemp, år. 

Kontrollera att släckta lysrör inte är trasiga. Är bara lysröret trasigt kan fortfarande drivdonet använda energi även om lysröret inte lyser. För ett lysrör på 28 W kan drivdonet använda cirka 10%. 

Räkneexempel: Om ett flerbostadshus har 10 drivdon som använder energi utan hyresvärdens vetskap dygnet runt kan det årligen uppgå till under 0,5 kWh/m2 Atemp, år. Kanske inte så mycket energi – men tänk många bäckar små! 

Kontrollera pumparna i undercentralen. Låter de ovanligt mycket? Känns de varma om du lägger handen på dem? Då kan det vara så att de går på för höga varv. Kolla om de kan justeras utan att påverka inomhusklimatet. Och viktigast av allt, visst står pumpen stilla när det inte finns ett värmebehov? 

Räkneexempel: Om cirkulationspumpen kan justeras ned 20 % och onödigt användande (under sommaren) kan minskas med 3000 timmar (cirka 4 månader) så kan du halvera energianvändningen. För ett mindre flerbostadshus kan det innebära minskade elanvändning om 1–3 kWh/m2 Atemp, år. 

Här kan det finnas mycket att spara. Det är inte ovanligt att hus ventileras för mycket. Förutom att det ökar värmebehovet så ökar energianvändningen för fläktarna. Om det är FTX, finns det elektrisk värmare och hur styrs den? Går den i onödan?  
Kontrollera även att filter för ventilationssystemen är rena och byts med korrekta intervall samt att eventuella värmeväxlare är rena. Smutsiga filter kan öka fläktelen med 20 %. 

Räkneexempel: För ett flerbostadshus med FTX-system där luftflödena minskas med 10 %, elektrisk luftvärme kan minskas och systemet hålls rent med fräscha filter, så kan elanvändningen minska med 4–6 kWh/m2 Atemp, år. 

Luftvärmare kan exempelvis finnas i anslutning till garageportar. De kan tillföra stor nytta, men också använda mycket energi. Undersök om ridåvärmare finns och om de behövs, självklart ska energieffektiviseringen inte äventyra inomhusklimatet. Kontrollera även att styrningen fungerar korrekt så att de inte används i onödan. 

Räkneexempel: En ridåvärmare kan ofta använda 3–5 MWh/år. Detta kan naturligtvis drastiskt minskas om användningen helt avslutas. Men även en justering som minskar driftstiden med 10–30 % kan ge markant besparing av energi. 

Hissar har blivit mer och mer energieffektiva, men de finns såklart en hel del äldre hissar kvar runt om i landet. I flerbostadshus använder ofta hissarna 100-200 kWh/lägenhet, år. Där belysningen står för en stor del av detta. Säkerställ effektiva lampor och undersök om belysningsstyrning finns och om den fungerar som avsett. Finns det ingen styrning alls – går det att installera? Och sist men inte minst – kan man uppmuntra de boende till att ta trapporna? 

Räkneexempel: Effektivare belysning med mindre tänd tid kan spara 30–50 kWh/lägenhet, år.  

Värmekablar hittar du i stuprör och hängrännor för att förhindra isbildning. Ibland står de på dygnet runt, året runt och slösar energi. Undersök om dessa kan ges styrning eller kopplas så att det ges en driftsindikering när de startar eller om de startas manuellt att detta förses med en timer.  

Räkneexempel: För ett flerbostadshus där driftstiden för värmekablarna kan minskas med 2000 h/år så minskar sannolikt energianvändningen med 2–4 kWh/m2 Atemp, år. 

Motorvärmare är i grunden bra. Kallstart av bilars motorer medför stora utsläpp som undviks om motorn förvärms. Men det är inte bra om motorvärmaren är igång onödigt länge. Ofta räcker det med att motorvärmaren startar en timme innan motorn skall startas.

Räkneexempel: För ett motorvärmaruttag som används hela natten 150 dagar/år så kan energianvändningen minska med drygt 1500 kWh/år, motorvärmaruttag om användningen styrs om så att de bara används 1-2 timmar/dygn.

Hur ser det ut i era fastigheter, finns det någon som använder eran el utan lov? Ibland kan det vara så. Exempelvis mobilmaster eller annan utrustning som inte borde bekostas av en hyresvärd.

Räkneexempel: En mobilmast kan använda så mycket som 10 000–20 000 kWh/år.

Tvättstugor – här kan mycket energi sparas. Det handlar dels om att informera de boende, framför allt kring energianvändningen för torkskåp och torktumlare. Dels att se över den tekniska utrustningen. Några enkla åtgärder kan spara mycket energi. Kontrollera att centrifugering fungerar som den ska, att belysningsstyrningen fungerar och att filter i ventilation och torktumlare inte är igensatta. … och självklart: om det går att ordna möjligheter för att hänga tvätten på lufttorkning där det finns god ventilation (gärna utomhus) så kan man spara ännu mer.

Räkneexempel: En torktumlare eller ett torkskåp kan använda 5 000–10 000 kWh/år, beroende av produkt och skick, där torktumlaren vanligtvis är mest effektiv. Att tvätten blir ordentligt centrifugerade och att alla filter är rengjorda kan snabbt minska energianvändningen med 500–1500 kWh/år för varje produkt.