– Genom att först rita färdigt huset i minsta detalj och sedan provbygga i 3D kan vi verkligen pressa byggpriserna, säger Jonas Högset, chef för fastighets- och boendeenheten på Sveriges Allmännytta.

I våras slog en rapport från Sveriges Allmännytta fast att byggpriserna ökat med 48 procent på tre år. Samtidigt visar flera rapporter, bland annat från Boverket, att just byggbranschen ligger långt efter andra branscher när det kommer till produktivitet. Enligt en rapport från branschorganisationen Installatörsföretagen använder en rörmokare under en arbetsdag endast en sjättedel av tiden till kvalificerat arbete. Resten av tiden går till att vänta på material, att andra ska utföra arbete eller till städning (se länkar till rapporterna nedan).

Inspiration från varvsindustrin

Projektet Bygg 4.0 har som mål att förbättra produktiviteten i byggbranschen. Genom att inspireras av de digitala verktyg och arbetssätt som används inom varvsindustrin har projektet tagit fram en ny arbetsform, som kallas Bygg 4.0 Projektering.

– Det handlar både om att ändra arbetssätt och att använda de digitala verktyg som finns tillgängliga. Då kan vi verkligen få till en produktivitetsförbättring i byggbranschen. Digitala verktyg i sig själva kommer däremot ge ganska lite mervärde, säger Lars Albinsson, projektledare för Bygg 4.0.

Tre principer

Bygg 4.0 Projektering består i huvudsak av tre principer:

• Rita klart in i minsta detalj först innan man börjar bygga. Då minskar behovet av att göra ändringar och tillägg senare i byggprocessen. Kostnaderna för att göra ändringar i byggprojekt ökar exponentiellt när byggskedet har börjat. I designfasen är det däremot väldigt kostnadseffektivt att göra ändringar.
• Provbygg i 3D. Då kan arbetssättet optimeras innan man bygger på riktigt. Praktiska erfarenheter från byggnationen av en panncentral i Kanada visar att det kan ge en 60-procentig produktivitetsförbättring.
• Använd en systemmiljö där olika verktyg arbetar i realtid mot en gemensam databas. Det minskar risken för fel på grund av att olika personer arbetar med olika versioner av ritningar och andra dokument.

– Även om många byggprojekt idag använder så kallade BIM-verktyg (ByggnadsInformationsModellerings-verktyg) så ritar man inte klart med tillräckligt hög noggrannhet. Man tar heller inte tillräckliga hänsyn till produktionsprocessen i projekteringen. Ett skäl är helt enkelt att den flora av BIM-verktyg som används inte stöder detta, säger Lars Albinsson.

Pilotprojekt i Falköping

Ett första praktiskt test påbörjades under hösten 2018. Det kommunala bostadsbolaget Hyresbostäder i Falköping skulle genomföra projektet Diamanten, som består av två punkthus om åtta våningar samt parkeringsgarage. Totalt rör det sig om 75 lägenheter samt butiksyta.

Hyresbostäder önskade pröva Bygg 4.0-projektering för att sänka kostnaderna och höja kvaliteten. När det gäller kvaliteten ville man i första hand säkerställa att utformningen skulle bli enkel att förvalta.

Bygg 4.0 tog med en del av projekteringsgruppen till en skeppsdesignfirma i Lissabon, där man under några dagar testade att projektera i firmans IT-plattform för skepp. Slutsatsen blev att det går utmärkt att projektera hus i ett sådant verktyg, som då kan hantera miljontals 3D-objekt med mängder av produktdata samt integrerad planering, kostnadskalkyler, logistik och produktionsstyrning.

Pilotprojekt i Oskarshamn

En nystartad modulhusproducent har med hjälp av Bygg 4.0 installerat en skeppsbyggnadsplattform och även utbildats av skeppsdesigners i processen.

– Vi tror verkligen att Bygg 4.0-projektering kan ge bättre produktivitet. Genom att rita klart före byggstart kan vi bygga billigare, bättre, snabbare och samtidigt minska på de ofantliga mängder användbart byggmaterial som slängs varje år. Det vinner både hyresgäster, byggbolag och miljön på, säger Jonas Högset på Sveriges Allmännytta.

Kort om projektet Bygg 4.0
Konsortiet består bland annat av Sveriges Allmännytta, Örebrobostäder, Veidekke och Cementa och leds av Lars Albinsson, vd på konsultföretaget Maestro Design & Management.
Projektet inleddes med att göra så kallad benchmarking med högproduktiva industrier. Varvsindustrin bedömdes tidigt som särskilt intressant på grund av sin produktivitet, höga komplexitet och att fartyg oftast tillverkas i mycket små volymer.