Sverige står inför tre stora energirelaterade utmaningar – energipriset, klimatomställningen och effektbristen. Energipriset har den senaste tiden varit volatilt och oförutsägbart. Behovet av mer fossilfri energi liksom effektbristen riskerar att sätta käppar i hjulet för den viktiga elektrifieringen av industri och transporter. Och utsläppen behöver minska snabbt för att vi ska nå klimatmålen, skriver de nio företrädarna för bygg-, installations- och fastighetssektorn i initiativet Energirenovera Sverige.

– Om vi inte klarar dessa tre utmaningar riskerar vi att försvaga det svenska näringslivets konkurrenskraft och halka efter i den gröna omställningen. I dag fokuserar politiken och samhällsdebatten på industrins framtida energibehov och på hur den svenska elproduktionen ska öka, framhåller de i debattartikeln.

Mer uppmärksamhet behöver därför riktas mot energieffektivisering och dess bidrag till lägre energipriser, minskade effekttoppar och frigörande av fossilfri energi som möjliggör utfasning av fossila bränslen. Sverige har ett energieffektiviseringsmål till 2030, som vittnar om en politisk medvetenhet om att den sparade kilowattimmen är viktig.

Flera internationella beslut

Det har också fattats ett antal viktiga internationella beslut på området, påpekar debattörerna:

• Under FN:s klimatmöte COP 28 i fjol åtog sig Sverige att fördubbla energieffektiviseringstakten från 2 till 4 procent per år, vilket är vad som krävs för att nå 1,5-gradersmålet.
• I våras röstades det nya direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD) igenom i Europaparlamentet. Direktivet innehåller mål om att hela byggnadsbeståndet ska bestå av nollutsläppsbyggnader till år 2050.
• EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED) höjer också kraven på medlemsländerna, med särskilt höga krav på energieffektivisering av offentligt ägda byggnader.

– Därför måste fokus på energieffektivisering öka, framhåller de.

Stor potential för minskad användning

Byggnader och relaterad service står för en tredjedel av Sveriges energianvändning. Satsningar på energieffektiviseringsåtgärder i samhällsbyggnadssektorn är därför centrala för att möta energiutmaningarna.

Enligt Energimyndigheten uppskattas bostads- och servicesektorn ha potential att minska energianvändningen med cirka 15 TWh el till år 2030.

Men energieffektivisering av byggnader medför inte bara vinster för samhället i stort. Även svenska fastighetsägare ser stora värden. Den fastighetsägare som energirenoverar sin byggnad sänker sina driftskostnader och får bättre inomhusmiljö, samtidigt som fastighetsvärdet stiger.

– Trots uppenbara fördelar kan det vara svårt för både offentliga, kommersiella och privata fastighetsägare att motivera och ha råd med energieffektiviseringsåtgärder.

Det kan finnas olika anledningar till att incitamenten inte räcker till för att energieffektiviseringsprojekt ska genomföras. Fastighetsägare kan behöva vänta in byggnadens underhållscykel, för att undvika förhöjda kostnader och ökad klimatpåverkan från flera, ej samordnade renoveringar. Kommunala bostadsbolag kämpar med inflationsrelaterade kostnadsökningar. Pensionärer eller fastighetsägare med lågt värderade hus i glesbygd kan ha svårt att beviljas bolån för satsningar på energieffektivisering. Samtidigt kan det saknas kunskap om de stöd som finns att söka.

– Det behövs en nationellt sammanhållen politik för energieffektivisering av byggnader, både bostäder och lokaler. Med effektiva styrmedel blir det möjligt att tillvarata den samhällsekonomiska potentialen samtidigt som de fastighetsekonomiska förutsättningarna förbättras.

Ny renoveringsplan

Under nästa år ska regeringen ta fram en ny renoveringsplan. Den ska beskriva hur Sverige ska nå de mål vi satt upp inom EU. För att energieffektiviseringstakten ska öka behöver renoveringsstrategin vara ambitiös, samtidigt som den tar hänsyn till de enskilda fastighetsägarnas situation. I projektet Energirenovera Sverige samlas bygg-, installations- och fastighetsbranschen för att ta fram förslag på vilka styrmedel som behövs för olika delar av byggnadsbeståndet för att målen ska nås.

De nio undertecknarna – Anders Holmestig (vd Fastighetsägarna), Anders Nordstrand (vd Sveriges Allmännytta), Britta Permats (vd Svensk Ventilation), Erik Haara (vd TMF, Trä- och Möbelföretagen), Jenny Svärd (vd Byggmaterialindustrierna), Lotta Bångens (vd Eneff, Energieffektiviseringsföreningen), Saira Alladin (vd Installatörsföretagen), Sigrid Granström (energiexpert Byggföretagen), Veronica Koutny Sochman (vd Swedisol) – avslutar debattartikeln med en uppmaning:

– Vi vill se en bred politisk överenskommelse över blockgränserna. När vi planerar renovering och underhåll av våra fastigheter har vi en lång planeringshorisont. Vi behöver veta att förutsättningarna för investeringar ligger fast och inte förändras under de kommande en, två eller tre mandatperioderna. Vi behöver en långsiktig och varaktig plan som hjälper olika typer av fastighetsägare att satsa på energirenovering.

– Genom långsiktighet och breda överenskommelser får vi i samhällsbyggnadssektorn rätt förutsättningar att ta ännu större ansvar, teknik- och affärsutveckla, investera mer i energieffektivisering och bidra till att energiutmaningarna tacklas och målen nås.