Finalist nummer 2:

Ronnebyhus – Renoveringen Peder Holm

I Ronneby stod ett 1950-talshus med 27 lägenheter med ett rivningsbeslut, och en ny byggnad var planerad att ta dess plats. Men Ronnebyhus valde en annan väg. Genom noggranna beräkningar och djupare analyser upptäckte de att en helrenovering inte bara var ekonomiskt fördelaktig, utan även kunde skapa fler lägenheter och minska miljöbelastningen. De lyckades därmed få rivningsbeslutet hävt.

– Vi började räkna på renovering eftersom vi anade att det kunde vara mer lönsamt. Besiktningen visade att gammalt inte nödvändigtvis betyder dåligt. När ekonomin talade för renovering, var styrelsen med oss på en 180-graders vändning, berättar Ida Karlsson, fastighetschef på Ronnebyhus.

Fokus på energi och återbruk

Miljö- och byggnadsförvaltningen klassade byggnaden som bevaransvärd, vilket satte fokus på energibesparing och återbruk. Ronnebyhus valde att miljömärka renoveringen med Svanen, och blev därmed Sveriges första Svanen-renovering. En av de största klimat- och energivinsterna kom från att återanvända material, bland annat tegel- och betongstommen, fönster, trapphus, ledstänger, beslag och till och med delar av köksinredningen.

– Under hela arbetets gång hade vi ett nära samarbete och kontinuerlig dialog med våra entreprenörer och hittade tillsammans metoder och arbetssätt för att lösa många utmaningar. Sätt som nu används i andra projekt på Ronnebyhus, säger Ida Karlsson.

Resultatet? Det gamla energivärdet i byggnaden var 113 kWh/m² med igensatt självdrag och det nya energivärdet är 65 kWh/m² med fungerande ventilation. Ronnebyhus har också infört markslingor för att utnyttja markens värme och kyla, och har avstått från att använda relining.

– I stället för att använda relining i bottenplattan så valde vi att förlägga avloppsrören utanför huset i samband med dräneringen, säger Ida Karlsson.

Rören går nu in genom källarväggen och ansluts till de nya avloppsstammarna.

– Fördelen med detta var att vi slapp en dyrare lösning med relining som utsöndrar miljöskadliga ämnen (exempelvis bisfenoler). Dessutom blir lösningen lättare att sköta framöver, då vi kommer åt den via spolbrunnar från utsidan, säger Ida Karlsson, Fastighetschef på Ronnebyhus.

Projektet har gett Ronnebyhus värdefulla insikter om återvinning och hållbara lösningar som de nu implementerar i andra renoveringar.

Vad tycker ni om att vara finalist?

Det är fantastiskt kul och hedrande att bli uppmärksammad på detta sätt. Vi hoppas att det kan inspirera andra att ta efter och visar tydligt att även små projekt kan göra stor skillnad, säger Ida Karlsson.

Finalist nummer 3:

Götenebostäder – Kvarteret Hemmavé

När Götenebostäder skulle förtäta och bygga två nya bostadshus i kvarteret Melonen 6, tog de ett helhetsgrepp på hållbarhet, både socialt, ekologiskt och ekonomiskt. De samarbetade med olika aktörer och förde dialog med hyresgästerna och lokalsamhället. Tillsammans med Unesco Biosfärområde, Vänerskärgården med Kinnekulle, utvecklade de en rad hållbara boendelösningar med fokus på gemenskap, trivsel och biologisk mångfald.

– Under pandemin, när många fick träffas utomhus, var det flera av våra hyresgäster som hade synpunkter på att deras utemiljö inte var direkt inbjudande och besöksvänlig. När vi förtätade och byggde två nya klimatsmarta bostadshus, valde vi därför att förnya utemiljön i hela kvarteret. Kronan på verket blev vår fina innergård och kvarteret fick ett nytt namn – det lite västgötskt dialektala ”Hemmavé”, säger Martin Sohlberg, vd på Götenebostäder.

Krav vid upphandlingen

Götenebostäder ställde redan vid upphandlingen krav på innovativa lösningar, vilket resulterade i två nya bostadshus med 56 hyreslägenheter. Husen har 20 procent lägre klimatavtryck än standardbyggnader och en energiförbrukning på endast 39 kWh/m² per år. Byggnaderna har inget cellplast i klimatskalet och är utrustade med ett internt elnät som gör det möjligt att dela den producerade solcellselen mellan både de nya och befintliga fastigheterna i området.

Stor vikt har lagts på att skapa en trivsam utemiljö för de boende. Götenebostäder har upprättat flera ekosystemtjänster och utformat kvarteret med fokus på lokal/regional produktion samt natur- och kulturvärden.

Exempelvis är kopplingen till Kinnekulle tydlig med bland annat ek- och kalkstensdetaljer i både inne- och utemiljöer, jordförbättrande biokol från Hjelmsäter och en ”utställningshall under stjärnorna”, Galleri Hemmavé.

Viktigt med samverkan

För GöteneBostäder, som är ett av Sveriges minsta kommunala bostadsbolag, var samverkan med flera olika aktörer helt avgörande för att skapa något utöver det ordinära – vilket också var målsättningen från start.

– Biosfärområdet har varit med från de första skisserna fram till ett blomstrande nytt bostadsområde. Under projektets gång har vi fått fler samarbetspartners, såväl större och mindre företag och organisationer. Alla har bidragit med sina pusselbitar, poängterar Martin Sohlberg.

Tillsammans med Högskolan i Skövde tog Götenebostäder fram en webbapplikation som berättar för såväl boende som besökare i området om allt det ”tänk” som genomsyrat projektet. I appen används en unik kartfunktion som bygger på Google Maps där besökare ”vandrar runt”, på plats eller virtuellt, och lär sig om alla olika detaljer och funktioner som byggts in.

– Visst är alla de klimatsmarta lösningar vi skapat i detta område viktiga i sig. Men lika viktigt har för oss har varit att genom vår ”webbapp” berätta om allt det fina som är inbyggt i detta kvarter. Såväl sådant som syns som det som är dolt bakom väggar och under marken. Vi vill visa och inspirera vad ett bostadsbolag kan göra för att bidra till ett mer hållbart boende och en mer hållbar värld, säger Martin Sohlberg.

Vad tycker ni om att vara finalist?

Vi på GöteneBostäder och alla våra samarbetspartners i detta samverkansprojekt är så oerhört stolta och glada över att ha blivit en av finalisterna i Årets bästa klimatinitiativ. Nu hoppas vi givetvis att vårt bidrag går hela vägen fram till denna fina och eftertraktade utmärkelse, säger Martin Sohlberg.