Den färska vägledningen Samverkan i bostadsområden reder ut olika modeller för samverkan mellan bostadsbolag, kommuner, ideella föreningar och andra. Målet är ofta att stärka trivseln och tryggheten i så kallat utsatta bostadsområden, och i vägledningen beskrivs en rad sådana satsningar i olika delar av landet.

– Det gäller självklart att välja den samverkansform som passar bäst lokalt, i just det område där man vill vända den negativa utvecklingen, säger Lena Liljendahl, som är boendeexpert på Sveriges Allmännytta och författare till vägledningen.

Enda möjliga vägen

Hon understryker att samverkan mellan olika parter kräver uthållighet och engagemang – men att det samtidigt är både givande och lärorikt.

– Samverkan är nog faktiskt också den enda möjliga vägen för att lösa komplexa samhällsutmaningar. När vi går samman med andra öppnar vi för fler perspektiv, får mer kraft och finner nya lösningar. Tillsammans kan vi göra mer än var och en för sig.

Samverkan i innovationslabb

Detta är också något som erfarenheterna från Allmännyttans innovationslabb visade, framhåller Lena Liljendahl. Under detta projekt, som fick stöd av innovationsmyndigheten Vinnova, pågick samverkansarbete med olika inriktningar på fyra olika platser i landet.

I ett labb var exempelvis målet att öka ungas motivation att gå i skolan och förhindra att de hamnade i kriminalitet, och på ett annat handlade det om att långtidsarbetslösa invandrarkvinnor skulle komma ett steg närmare egen försörjning.

– Det vi bland annat lärde oss var att samverkan mellan olika aktörer är centralt och att man kan behöva fundera på hur man ska organisera en sådan samverkan. Det kan också vara en god idé att kopiera eller låta sig inspireras av hur andra gjort. Och det är därför denna vägledning nu tagits fram, säger Lena Liljendahl.

Sju startpunkter

Men hur kommer man igång med en samverkan? Vad är viktigast att tänka på? I vägledningen finns ett förslag till en checklista att gå igenom inför en samverkansstart.

Här är de första sju punkterna:

1. Formulera vilka eller vilket problem som samverkan ska adressera i ett första steg.
2. Involvera de boende.
3. Gör en lista på lämpliga parter som behöver vara med för att samverkan ska nå önskat resultat.
4. Förankra på högsta nivå i den egna organisationen och se till att ha mandat att driva frågan och att få resurser till det.
5. Samla representanter från de presumtiva parterna. Undersök om ni är överens om problembeskrivningen.
6. Formulera det övergripande målet.
7. Bestäm vilken form för samverkan som ni tror passar er bäst. Passar någon av de tre modeller som presenteras i vägledningen?

IOP, EST eller BID?

De tre modellerna är idéburet offentligt partnerskap (IOP), effektiv samordning för trygghet (EST) och Business Improvement Districts (BID). Mer om vad dessa innebär – samt ett avtalsexempel och ytterligare nio punkter i checklistan – finns att läsa i vägledningen.

– Vi hoppas kunna reda ut den begreppsförvirring som finns kring de olika formerna och vi tror att vägledningen kan vara ett enkelt och lättillgängligt stöd för den som vill starta en organiserad samverkan, säger Lena Liljendahl.