Under det gångna året har Riksbanken successivt lättat på penningpolitiken i takt med att inflationen fallit tillbaka och den ekonomiska tillväxten varit fortsatt svag.

– Trots förhoppningar om en vändning i konjunkturen finns få tydliga tecken på en återhämtning i svensk ekonomi, konstaterar Petra Andersson Hallberg.

För att stärka konjunkturen och skapa förutsättningar för att inflationen stabiliseras nära inflationsmålet beslutade Riksbanken vid sitt novembermöte att sänka styrräntan med 0,5 procentenheter till 2,75 procent.

– Det blir allt tydligare i Riksbankens kommunikation att de har lagt om penningpolitiken och försöker balansera en svag inhemsk ekonomi och globala osäkerheter när inflationen inte längre är ett hot, säger hon.

Svag tillväxt och osäkra utsikter

Svensk konjunktur är fortsatt svag, enligt SCB:s konjunkturindikator.

– Den svenska ekonomin har i stort sett inte vuxit alls sedan slutet av 2021 och BNP var nästan oförändrad även under det tredje kvartalet i år.

Efterfrågan på den inhemska marknaden är fortsatt dämpad parallellt med att industrikonjunkturen har försvagats. Återhämtningen i svensk ekonomi ser ut att dröja ett tag till – enligt de flesta bedömare till någon gång under nästa år.

Stärkt köpkraft för hushållen

Hushållens konsumtion har ännu inte återhämtat sig fullt ut. Detta samtidigt som arbetslösheten trendmässigt ökat sedan 2022 och nu ligger på 8,5 procent. En ljuspunkt i det ekonomiska läget är att reallönerna börjat stiga, vilket stärker hushållens köpkraft.

– Vi ser att hushållens konsumtionsutrymme börjar öka i och med stigande reallöner parallellt med att den svaga arbetsmarknaden väntas förbättras successivt. Det är välkommet att hushållens ekonomiska situation förbättras. Det kommer att underlätta för våra bostadsbolag som är hårt pressade på flera håll.

Låg inflation

Inflationen är fortsatt låg. KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) landade på 1,5 procent i oktober. Rensat för energipriser uppgick inflationen till 2,1 procent.

Inflationen har sjunkit under Riksbankens mål på 2 procent, delvis på grund av låga energipriser.

– Men även om inflationen fallit tillbaka så ligger priserna kvar på en hög nivå och det lär dröja innan bostadsbolagens intäkter kommer ikapp och kan täcka upp för alla kostnadsökningar som varit, säger Petra Andersson Hallberg.

Osäkerheten bromsar

För bostadsföretag som planerar nyproduktion innebär det rådande läget fortsatta utmaningar.

– Räntesänkningarna ger viss lättnad men kostnadsläget för nyproduktion är fortfarande högt, och osäkerheten på marknaden bromsar investeringar.

Hon betonar att det kommer att vara viktigt att analysera de långsiktiga marknadsförutsättningarna.

– Med byggkostnader som är högre än före pandemin, markpriser som förblivit höga och nyproduktionspriser som ligger högt relativt befintliga lägenheter har bostadsbolagen en tuff ekvation att lösa.

Analysera lokal efterfrågan

Till detta kommer också ett tydligt demografiskt skifte med lägre befolkningstillväxt och en ökad andel äldre i befolkningen – en åldersgrupp som generellt har en låg flyttbenägenhet.

– Men läget på fastighetsmarknaden varierar mellan regionerna. Det är viktigt att noggrant analysera efterfrågan lokalt innan man beslutar om nya investeringar, menar Petra Andersson Hallberg.

För samhällsfastigheter ritas kartan om med anledning av de nya befolkningsframskrivningarna – färre barn leder till att behovet av lokaler för utbildning och barnomsorg minskar.

– Det finns även fler långsiktiga utmaningar som behöver lösas, till exempel behovet av energirenoveringar av både bostadsfastigheter och lokalbyggnader.

Global påverkan och Trump-effekter

En ytterligare variabel är den globala ekonomiska utvecklingen.

– Svenska exportföretag står inför en utmanande omvärld, vilket påverkar den ekonomiska återhämtningen i Sverige.

Inte minst tillför de geopolitiska spänningarna en stor osäkerhetsfaktor.

– Den globala ekonomiska osäkerheten, inklusive geopolitisk oro och förändrade valutakurser, påverkar även svenska fastighetsbolag. En svagare krona gör importerat byggmaterial dyrare, vilket ökar bygg- och underhållskostnaderna. Vi är fortfarande utsatta för globala risker, och valutarörelser påverkar vår bransch på flera nivåer.

Hon understryker att det även finns även en risk för att inflationen kan ta fart igen när den amerikanska politiken läggs om under nästa år, efter Donald Trumps valseger.

– Det är något vi måste följa noga framöver, avslutar Petra Andersson Hallberg.