Bygg- och anläggningssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges klimatutsläpp, och är samtidigt en nyckel till den gröna omställningen. 2018 tog branschen fram sin första färdplan, inom ramen för Fossilfritt Sverige.

Nu har färdplanen uppgraderats för att lösningarna ska kunna skalas upp och tempot i omställningen öka. Målsättningen är att halvera utsläppen till 2030, men färdplanen visar att det är möjligt att halvera utsläppen redan idag.

– Tiden är mogen att skala upp alla lyckade pilotprojekt så att en halvering av utsläppen vid nybyggnation, renovering och underhåll blir det nya normala. Det är mycket glädjande att sektorn visar att de är redo redan i dag, menar Svante Axelsson, nationell samordnare på Fossilfritt Sverige.

Hela värdekedjan

Färdplanen täcker hela värdekedjan – från tillverkning av material och produkter till drift och förvaltning av fastigheter.

– Styrkan i färdplanen är just att alla i hela värdekedjan har enats om hur vi kan samverka och borde förhålla oss till varandra. Alla aktörer i värdekedjan har sina egna åtaganden utan att peka på någon annan, säger Sofia Hansdotter.

Sofia Hansdotter är fastighetsutvecklingsexpert på Sveriges Allmännytta och en av deltagarna i den implementeringsgrupp som arbetat med att ta fram den uppdaterade färdplanen.

– Sedan den första färdplanen lanserades har sektorn tagit viktiga kliv framåt. Och det lönar sig att ligga i framkant. Klimateffektiva produkter och tjänster skapar möjligheter att öka marknadsandelar.

I projektgruppen ingick också representanter från Byggföretagen, Byggherrarna, Byggmaterialindustrierna, Fastighetsägarna, Innovationsföretagen, Installatörsföretagen och Trafikverket. 

– Många aktörer arbetar för att minska sina klimatavtryck, såväl i egen verksamhet som genom samarbeten i värdekedjan. Ökade cirkulära flöden, kompetenslyft och utsläppsminskningar från tillverkning av byggmaterial och produktion är tre exempel på områden där sektorerna har gjort framsteg, säger Magnus Ulaner, klimat- och hållbarhetsexpert på Sveriges Allmännytta, som också arbetat med färdplanen.

14 politiska förslag

I den uppgraderade färdplanen preciseras också 14 uppmaningar till riksdag och regering som behöver genomföras omgående för att sektorn ska klara målet om nettonoll-utsläpp av växthusgaser till 2045.

– När rätt förutsättningar är på plats kommer sektorn med stolthet visa hur fossilfrihet och lönsamhet går hand i hand, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

Vad är då egentligen nyttan med en färdplan? Frågan gick vid lanseringen till infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

– När man enas i branschen så ger man en tydlig signal till myndigheter och till politiken. Men här pekar man också på vad kan branschen kan göra själva göra, och vad man behöver vi hjälp med. Det är ett betydligt mer konstruktivt sätt att hantera stora problem än att bara peka på någon annan, svarade han.

Stor potential i återbruk

Vid färdplanslanseringen fanns många representanter från sektorn på plats för att diskutera innehållet och målen i färdplanen. En av dem var Jonas Schneider, vd för Familjebostäder i Stockholm.

– Vi har mål om att halvera klimatpåverkan till 2030. Det handlar inte bara om vår nyproduktion utan också mycket om ombyggnation och renoveringar. Och den stora potentialen för att komma åt klimatavtrycket är återbruk. Där ser vi stora möjligheter att ställa krav och skapa incitament som byggherre och beställare. Vi har också öppnat en egen liten återbrukshubb.

Men Jonas Schneider påpekade också bruksvärdessystemet sätter käppar i hjulet för att höja återbruksgraden.

– När vi gör en totalombyggnad genom återbruk och kanske tar ned köksstommar och skåp, renoverar upp dem och sedan monterar in igen, då får vi inte ta ut någon hyreshöjning. Ska vi ta ut höjning är det bättre att vi slänger ut allt och sedan sätter in  nytt, då kan vi höja hyran. Det här tror vi att regeringen behöver se över för att skapa incitament.

Färdplanens mål  

Målen för att nå en klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn är:  

2025: Utsläppen av växthusgaser visar en tydligt minskande trend 
2030: 50 procent minskade utsläpp av växthusgaser 
2040: 75 procent minskade utsläpp av växthusgaser 
2045: Nettonollutsläpp av växthusgaser  

Basåret är 2015.

Underteckna färdplanen 

Sveriges Allmännytta uppmanar medlemsföretagen att ställa sig bakom färdplanens mål och åtaganden. Länk till formuläret, där företagets vd eller ordförande undertecknar färdplanen, finns här samt längst ned på sidan.

Sektorns åtaganden   

För att nå färdplanens mål finns dels åtaganden från alla aktörer i värdekedjan, dels aktörsspecifika åtaganden för byggherrar, konsulter och arkitekter, entreprenörer (bygg- och anläggningsbolag och installationsbolag), tillverkare av byggmaterial samt fastighetsägare och anläggningsägare.

Totalt listas 30 åtaganden. Fem av dem är gemensamma för alla aktörer i värdekedjan:  

1. Vi sätter klimatmål minst i linje med färdplanens mål, tar fram åtgärdsplan och följer upp arbetet.   
2. Vi tar ansvar och ledarskap för att åtaganden i färdplanen genomsyrar det operativa arbetet i alla led och i affärer med aktörer i värdekedjan.  
3. Vi samarbetar inom hela värdekedjan för att säkerställa ett effektivt klimatarbete i linje med färdplanens mål.  
4. Vi höjer fortlöpande vår kompetens om hur ett effektivt klimatarbete bedrivs och delar med oss av kunskap och erfarenheter för att öka tempot i omställningen.  
5. Vi verkar för effektiva informations- och dataflöden i värdekedjan för att möjliggöra ett aktivt klimatarbete och uppfyllande av redovisningsskyldighet. 

Hela färdplanen kan laddas ned kostnadsfritt via länken nederst på sidan.

Se lanseringseventet i efterhand här:

 Nyckelfaktorer framåt  

För att nå målen krävs enligt färdplanen insatser längs hela värdekedjan:    

• Samverkan genom hela värdekedjan. Färdplanens aktörer behöver i än högre grad samarbeta inom och mellan de olika aktörsgrupperna och utveckla samverkan på affärsmässiga grunder som gynnar parternas konkurrenskraft parallellt med utsläppsminskningar.   
• Vikten av kunskap och kompetens. Behovet av fortsatt kunskapssökning inom klimatområdet är stor, både på bredden och i spetsen.   
• Ökad innovationskraft. Befintlig teknik kan åstadkomma 50 procent av utsläppsminskningarna samtidigt som teknikutveckling och innovation är nödvändig för att klara nettonollutsläpp till 2045.  
• Digitaliseringen effektiviserar omställningen. Alla aktörer i sektorn behöver samarbeta i syfte att få till effektiva digitala informationsflöden om material och energi.  
• Tydligt ledarskap är avgörande. Ledarskap i företagen, inom politiken och hos myndigheterna är avgörande för sektorns omställning.   
• Andra färdplaner behöver fullfölja sina åtaganden. En förutsättning för att bygg-, anläggnings- och fastighetssektorn ska nå färdplanens mål är att andra branscher når sina mål.