Rapporten granskar boendesegregationens utveckling i Sverige sedan 2012. Den är ett resultat av ett regeringsuppdrag som Boverket haft efter att de tagit över Segregationsbarometern från den numera nedlagda myndigheten Delegationen mot segregation (Delmos).

Ökade klyftor

Sammantaget framgår att en allt större del av områdena i landet präglas av antingen socioekonomiska utmaningar eller goda socioekonomiska förutsättningar. Samtidigt har andelen socioekonomiskt blandade områden minskat betydligt. En av rapportens slutsatser är därför att klyftorna i levnadsförhållanden mellan olika befolkningsgrupper ökar.

Rapporten visar att en majoritet av landets befolkning (64,2 procent eller 6,6 miljoner personer) bor i områden med goda eller mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Samtidigt bor cirka 13,5 procent av befolkningen (drygt 1,4 miljoner personer) i områden med socioekonomiska utmaningar.

I rapporten slås fast att segregationen är som mest framträdande i de många bostadsområden som byggdes under miljonprogrammet, under åren 1965–1974. Ett flertal av dessa karaktäriseras i dag av stora socioekonomiska utmaningar. Det är också i de här områdena som Sveriges Allmännyttas medlemsföretag ofta har stora fastighetsbestånd.

Fem olika områdestyper

I rapporten används de områdestyper som finns i Segregationsbarometern där områdestyp 1 avser områden med stora socioekonomiska utmaningar och områdestyp 5 avser områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Områdestyperna baseras på tre indikatorer:

1. Andel personer med låg ekonomisk standard
2. Andel personer med förgymnasial utbildning
3. Andel personer som haft ekonomiskt bistånd i minst tio månader och/eller varit arbetslösa längre än sex månader.

Andelen områden som är socioekonomiskt blandade har enligt rapporten minskat från nästan 30 procent år 2011 till endast 25 procent år 2021.

Stora insatser för att bryta segregationen

Sveriges Allmännyttas medlemsföretag arbetar dagligen med att öka tryggheten och göra stadsdelar mer levande och attraktiva. Flera studier har visat att bostadsbolagen kan ha en nyckelroll i ett sådant arbete.

– Det är vanligt med samverkan med polis, föreningsliv och näringsidkare och ofta tar bolagen ett utökat socialt ansvar och bedriver allt från språkcafé till läxhjälp i områden som har stora socioekonomiska utmaningar. Att renovera och bygga nytt kan också ses som ett viktigt led i att utveckla ett område, menar Lena Liljendahl.

Verktyg som kan användas lokalt

Det framhålls i rapporten från Boverket att Segregationsbarometern som verktyg med fördel kan användas för lokala analyser eftersom det går att följa utvecklingen i olika områden på en mycket detaljerad geografisk skala. Lokalt kan segregationens utveckling på en ort också skilja sig åt mycket från den nationella nivån.

– Våra medlemmar gör ett gediget arbete för att höja attraktiviteten i de bostadsområden som har störst utmaningar. Det kan dock vara svårt att bevisa sambandet mellan olika insatser och en eventuell förbättring. Här tror jag att Segregationsbarometern och de olika områdestyperna kan vara ett bra verktyg för både bostadsbolag och kommuner, säger Lena Liljendahl.