Riksrevisionen har granskat om bostadsbidraget är effektivt utformat i förhållande till dess bostads- och familjepolitiska syften. Dessa syften är att resurssvaga hushåll ska ges möjlighet att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder, samt att barnhushåll ska få ett bidrag till en god ekonomisk levnadsstandard och att minska skillnaderna i ekonomiska villkor mellan hushåll med och utan barn.

När det gäller möjligheten att efterfråga en god bostad har Riksrevisionen utgått från fastighetens värdeår, den socioekonomiska nivån i bostadsområdet och lägenhetshyran. När det gäller möjligheten att efterfråga en tillräckligt rymlig bostad har Riksrevisionen utgått från befintliga trångboddhetsnormer. Populationen som studerats är samtliga hushåll som har fått bostadsbidrag mellan 1997 och 2022.

Måluppfyllelsen har försämrats

Riksrevisionens slutsats är att bostadsbidragets bostadspolitiska måluppfyllelse har försämrats över tid eftersom en större andel av hushållen med bostadsbidrag är trångbodda jämfört med tidigare. Det har blivit svårare för hushållen att efterfråga tillräckligt rymliga bostäder, bland annat för att bostadsbidragsbeloppet inte följt med hyresutvecklingen.

Riksrevisionen konstaterar också att regeringen inte har säkerställt att bostadsbidraget når sitt bostadspolitiska syfte, och endast i låg grad återrapporterat den bostadspolitiska måluppfyllelsen av bostadsbidraget till riksdagen.

– Regeringen borde ha informerat riksdagen om den försämrade bostadspolitiska måluppfyllelsen. Särskilt med tanke på att riksdagen har varit tydlig med att den vill ha sådan information, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Svårt förena två skilda politiska målsättningar

Granskningens resultat tyder enligt Riksrevisionen på att bidragets utformning med två olika politiska målsättningar inte är ändamålsenlig. Styrningen mot de två målen innebär en risk för att de motverkar varandra.

– Regeringen bör överväga att förändra bostadsbidragets konstruktion för att säkerställa att måluppfyllelsen för det ena målet inte sker på bekostnad av det andra, säger Helena Lindberg.

Rekommendation till regeringen

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över bostadsbidraget avseende:

  • om det är lämpligt att både det bostadspolitiska och det familjepolitiska syftet ligger i samma förmån och
  • hur den bostadspolitiska måluppfyllelsen kan stärkas, exempelvis genom att bostadskostnadsintervallet följer med i hyresutvecklingen.

– Det är intressanta och viktiga frågeställningar som Riksrevisionen lyfter i sin rekommendation och som Sveriges Allmännytta flera gånger pekat på. Jag hoppas att regeringen går vidare med Riksrevisionens förslag, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Sveriges Allmännytta om bostadsbidraget

Som en del av den generella välfärdspolitiken behöver staten ge ett ekonomiskt stöd i form av bostadsbidrag och bostadstillägg som gör det möjligt för hushåll med svag ekonomi att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder, oavsett om man bor i hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt.

Bostadsbidraget är ett bättre sätt att stödja dessa hushåll än att erbjuda subventionerade socialbostäder. Bostadsbidragets funktion som bostadspolitiskt verktyg för att uppnå det bostadspolitiska målet bör därför stärkas och renodlas.

Bostadsbidragets värde har under flera års tid urholkats i förhållande till hyresutvecklingen, samtidigt som målgruppen har begränsats kraftigt. Därför behöver utformningen av bostadsbidraget ses över så att det passar dagens olika hushåll.

Nivåerna bör också höjas så att de står i rimlig relation till dagens boendekostnader och därefter indexeras. Stödet bör inte heller upphöra vid 29 års ålder för dem som då inte har fått barn.

Ett höjt bostadsbidrag ger människor möjlighet att efterfråga bostäder som de själva väljer och bidrar till att värna den svenska traditionen med en allmännytta för alla, till skillnad från ett system med subventionerade socialbostäder som reserveras för låginkomsttagare

Det bör vara möjligt att erhålla ett förhandsbesked om bostadsbidrag från Försäkringskassan, vilket kan underlätta för den bostadssökande.

Ur Agenda för Sveriges Allmännytta 2023–2027

Bostadsbidragets syfte

Bostadsbidraget är en inkomstprövad socialförsäkringsförmån som kan fås av barnhushåll och personer i åldrarna 18–28 år som inte har barn. Bostadsbidraget har ett bostadspolitiskt syfte och ett familjepolitiskt syfte.

Det bostadspolitiska syftet är att ge möjlighet för resurssvaga hushåll att efterfråga goda och tillräckligt rymliga bostäder. Det familjepolitiska syftet utgår från det övergripande målet för den ekonomiska familjepolitiken som är att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer samt minska skillnaderna i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn.

Under 2022 fick drygt 190 000 hushåll 4,7 miljarder kronor i bostadsbidrag.

Ur pressmeddelande från Riksrevisionen