- Integration, Opinion
- 2017-01-02
- Sveriges Allmännytta
Anders Nordstrand, vd på SABO, Mariette Hilmersson, vd på Förvaltnings AB Framtiden och Terje Johansson, vd på MKB Fastighets AB, skrev i Svenska Dagbladet den 1 januari om den kartläggning som gjorts under ett års tid och lyfter där exempel från olika platser i Sverige:
Segregationen och trångboddheten är tyvärr en verklighet som Sverige tar med sig in i 2017. Men det finns även andra, hoppfulla bilder som är viktiga att förmedla och som visar på vägar framåt.
Under ett års tid har bransch- och intresseorganisationen SABO med hjälp av experter från Förvaltnings AB Framtiden i Göteborg och MKB Fastighets AB i Malmö besökt 40 kommuner. Målet har varit att inventera konkreta åtgärder som kan hjälpa bostadsföretag, kommuner och andra aktörer att förbättra integrationen av nyanlända.
Vår kartläggning visar att vi måste tänka helheten bostäder–arbete–skola. De är vitala pusselbitar för en god etablering i det svenska samhället och för att lyckas med det krävs vardagsnära arbete, uthållighet och innovativa samarbeten.
Ett gott exempel på det är Oskarshamn. Där samarbetar Arbetsförmedlingen, Lernia, kommunen och Scania. Nyanlända kan få en skräddarsydd utbildning som inkluderar yrkessvenska och anställning hos Lernia. Efter sex månader övergår det till fast anställning hos Scania. Det kommunala bostadsföretaget Byggebo bidrar med lägenheter med näringslivsförtur.
Ett annat exempel är Göteborg där flera av de kommunala bostadsföretagen satsar på utbildning. Under tre år ska 300 elever utbildas till fastighetsskötare och kvartersvärdar. Utbildningen är skräddarsydd för nyanlända som saknar gymnasieutbildning, den varvar teori och praktik och bedrivs av Folkuniversitetet.
Bostadsbolaget i Göteborg, allmännyttiga Mimer i Västerås och MKB i Malmö finansierar läxhjälp. I Malmö görs det för att höja skolresultaten på en skola i Rosengård. De som fullföljt läxhjälpen och höjt sina betyg har erbjudits sommarjobb hos MKB. Resultatet för vårterminen 2015: 78 procent kom in på gymnasiets nationella program jämfört med 49 procent året innan.
Ytterligare exempel är allmännyttan i Halmstad, HFAB, som i samarbete med Arbetsförmedlingen skapat 100 välkomstjobb med språkträning. Företaget ställer också krav i vissa upphandlingar om att leverantörer ska ordna praktikplatser. I Östersund driver allmännyttan Innanförskapsakademin, ett utvecklingsprogram för unga och nyanlända. Arbetsplatsförlagd praktik kombineras med workshops och föreläsningar om entreprenörskap, projektledning och kunskap om svensk arbetsmarknad. Deltagare praktiserar hos Östersundshem eller hos något av samarbetsföretagen, ofta inom byggbranschen.
Mittuniversitet bedriver följeforskning av akademin i realtid. Frågor som ständigt återkommer i kommunerna är behovet av nyproduktion och att byggpriserna måste sänkas. Att bygga för alla och inte göra särlösningar är ett annat tydligt budskap. Socialt hållbar renovering står också högt upp på listan. Det kan handla om att ställa sociala krav i upphandlingen av renoveringen för att skapa jobb eller om att erbjuda hyresgästerna en valmöjlighet där olika nivåer på renoveringen ger olika hyresnivåer.
Vid alla kommunbesök betonades också vikten av att samarbeta med det civila samhället. Samtidigt är det många i offentlig sektor som har en viss osäker het om hur man ska samverka med dessa aktörer. Vi ser därför ett stort behov av att både kommuner och allmännyttiga bolag får stöd för hur man bäst samarbetar med civilsamhället. Tydliga överenskommelser mellan det offentliga och civilsamhällets organisationer bör eftersträvas, där man tar vara på ideella insatser som många gånger är helt avgörande för att bidra till att lösa utmaningar som det offentliga inte förmår klara på egen hand.
Vi ser även en stor potential i samarbetet med det lokala näringslivet. Många företag börjar se affärsnyttan i socialt hållbarhetsarbete. Den kraften måste vi ta till vara. När vi slår ihop våra kompetenser kan vi bidra ännu mer till en god samhällsutveckling. Problem som förut främst fanns i storstäderna har i bostadsbristens spår spridits till mindre kommuner och det är viktigt att agera där innan segregation och utanförskap sprider sig. Det kan finnas vinster med att stora bostadsföretag sprider sina erfarenheter till mindre företag om hur man arbetar systematiskt mot olovlig andrahandsuthyrning och hur fastighetsförvaltningen kan utföras i bostadsområden med många trångbodda hushåll. På samma sätt som stora kommuner kan hämta inspiration från de mindres samarbeten med civilsamhälle och näringsliv.
Ett särskilt problem är EBO, lagen om eget boende, som spär på trångboddheten. Frågan har frekvent tagits upp i samtalen med kommunerna och visar sig nu vara en svårighet också på mindre orter. Därför bör även regelverket för EBO ses över och effekter och konsekvenser av det utvärderas. Ett sådant arbete ligger i både de enskilda individernas, fastighetsägarnas, kommunernas och Sveriges intresse.
SABOs rapport presenteras i sin helhet inom kort. Oavsett om du är politiker, tjänsteman, egen företagare eller privatperson – kopiera gärna de goda exemplen. Det handlar om allt från stora jobbskapande åtgärder och krav i upphandlingar, till språkkaféer och cykelskola.
Till detta kommer SABOs arbete för att växla upp integrationsarbetet och stödja medlemsföretagen. SABO tillsätter nu ett strategiskt integrationsråd, en motor för allmännyttans integrationsarbete med representanter från bostadsföretagen. Även andra samhällsaktörer kommer att knytas till rådet. SABO intensifierar även arbetet med att öka konkurrensen och pressa byggpriserna så att fler bostäder kan byggas till rimliga hyror.
