Landsbygdskommitténs förslag om en sammanhållen politik
I ”För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd”, SOU 2017:1, pekas bostadsförsörjningen ut som avgörande för att landsbygderna ska kunna utvecklas. Kommittén framhåller problemen med otillräcklig finansiering och föreslår ett införande av särskilda landsbygdslån.
Förslaget togs snabbt upp av regeringen som fattade beslut den tolfte januari om att tillsätta en utredning som bland annat ska se över systemet med kreditgarantier.
Sveriges Allmännytta remissinstans
Kommitténs rapport har skickats ut på remiss till ett mycket stort antal myndigheter och organisationer, däribland oss på Sveriges Allmännytta.
Förslagen om fler bostäder och hur de ska kunna finansieras
I flertalet landsbygdskommuner är det brist på bostäder; både i centralorten och de övriga delarna av kommunen. Den största bristen finns i centralorterna. Det behövs bostäder framförallt för unga, för nyanlända och för äldre personer.
I sammanhanget betecknas de lokala bostadsmarknaderna oftast som svaga och det blir problem med finansieringen. Möjligheterna att kunna finansiera nyproduktion på svaga bostadsmarknader är små eller omöjliga. Allmännyttan får inga lån om det hus som byggs är lika mycket, eller till och med mindre värt än vad det kostar att bygga huset.
Vi på Sveriges Allmännytta har i flera olika sammanhang fört fram de problem medlemsföretagen har på berörda marknader för att kunna bygga och finansiera angelägen bostadsproduktion. Läs mer om det under rubriken Hur har Sveriges Allmännytta arbetat med frågan om svaga bostadsmarknader?. Förslaget om att ett nytt finansieringssystem kommer att införas är därför mycket glädjande.
Landsbygdslån
Landsbygdskommittén anser att det nuvarande systemet för med statliga kreditgarantier inte ger tillräckligt bra förutsättningar för att finansiera bostadslån. Man framhåller att den modell som den norska statliga Husbanken tillämpar bör studeras. Husbanken ger bland annat statliga bottenlån till en lägre ränta än de bankerna erbjuder på de norska svaga bostadsmarknaderna. Med ett svenskt motsvarande system skulle lånen kunna förmedlas av SBAB. I ett sådant fall måste dock ägaruppdraget breddas, då organisationen i dagens läge inte har något sådant samhällsuppdrag. De föreslagna landsbygdslånen skulle finansiera nyproduktion eller ombyggnader av egna hem, hyresrätter, ägarlägenheter, kooperativa hyresrätter och bostadsrätter.
Regeringsbeslut – utredning om finansiering av bostadsproduktion
Den tolfte januari 2017 fattade även regeringen beslut om att utse en särskild utredare för att se över och föreslå bättre finansieringsmöjligheter. Susann Bard, avdelningschef på Boverket, har utsetts som utredare och Ulrika Hägred, expert på Boverket, har utsetts som huvudsekreterare. Slutrapport lämnades till regeringen i november 2017. Mer information hittar du nedan.
Den parlamentariska landsbygdskommittén tillsattes i början av juni 2015 med uppdraget att lämna förslag till en politik för en långsiktigt hållbar utveckling för Sveriges landsbygder.
Kommittén lämnar 75 förslag inom åtta områden:
- näringsliv och företagande
- digital kommunikation och transportinfrastruktur
- kompetensförsörjning
- samhällsplanering och bostadsbyggande
- kommersiell service, välfärdstjänster och kultur
- statens närvaro
- styrning och organisering av landsbygdspolitiken
- civilsamhällets roll
Förslagen i urval:
- En samlad serviceorganisation införs för statliga myndigheter som Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten
- Länsvisa landsbygdsdelegationer inrättas som ska följa att de statliga organen bättre samordnar sina regionala insatser
- Ett särskilt näringslivspaket föreslås till de 23 kommuner som har de största utmaningarna.
- Boverket får i uppdrag att utarbeta en vägledning för landsbygdernas utvecklingsmöjligheter inom ramen för den kommunala översiktsplaneringen, en del av det uppdraget bör handla om metoder för att i ökad utsträckning involvera civilsamhället i samhällsplaneringen,
En omlokalisering av ca 10 000 statliga jobb.
19 av de 23 kommunerna äger ett bostadsföretag och i återstående fyra fall förvaltas fastigheterna inom kommunens organisation.
De 19 bostadsföretagen är alla medlemmar i Sveriges Allmännytta.
Allbolagen gäller för kommunernas bostadsbolag sedan januari 2011. I utredningsarbetet inför lagen blev det uppenbart att den skulle medföra negativa konsekvenser för bostadsföretagen på svaga bostadsmarknader. Utredningen hänsköt dock dessa frågor till att en separat process och utredning fick ske lite längre fram.
Sveriges Allmännyttas rapport Tillåtet statsstöd på svaga bostadsmarknader
Efter ett par år hade något initiativ till en fortsatt process fortfarande inte aviserats. Sveriges Allmännytta genomförde då en egen utredning som var klar i mars 2013. Syftet var att sprida kunskap om vilka möjligheter som finns och att visa hur man kan öppna för vissa stödåtgärder inom bostadssektorn utan att detta kommer i konflikt med EUs statsstödsregler. Inom EU-rätten finns bland annat det alternativ som kallas ekonomiska tjänster av allmänt intresse.
Sveriges Allmännyttas rapport Tillåtet statsstöd på svaga bostadsmarknader, som du kan ladda ner nederst på den här sidan, pekar på tre grupper för vilka insatser skulle kunna betraktas som tjänster av allmänt intresse:
- Att en kommun på utpekade orter kan tillhandahålla ett bestånd av hyresbostäder för hushåll med begränsade inkomster.
- Att långsiktigt tillhandahålla bostäder med god tillgänglighet, lämpliga för äldre personer och personer med funktionshinder.
- Att tillhandahålla ett mindre antal små lägenheter med inriktning på unga personer
Oavsett vilket tillåtet stöd som lämnas är förutsättningen att kommunen tydligt identifierar ett behov av allmänt intresse som inte kan tillgodoses enbart på marknadens villkor samt avgränsar ett uppdrag och fattar ett beslut.
Vi på Sveriges Allmännytta föreslog att regeringen snarast skulle utreda denna fråga med sikte på att ta fram en modell där detaljerna preciseras för hur EUs statsstödsregler för hur tjänster av allmänt ekonomiskt intresse kunde tillämpas på den svenska bostadsmarknaden.
Sveriges Allmännyttas agenda för mandatperioden 2015 – 2019. Hållbara lösningar på svaga bostadsmarknaden
På vår kongress i april 2015 fattades beslut om en ny agenda för Sveriges Allmännytta under mandatperioden 2015 – 2019. Agendan pekar ut nio punkter för verksamhetens inriktning under den kommande perioden. Den sjätte punkten handlar om de svaga marknaderna och är formulerad enligt nedan:
”Sveriges Allmännytta ska verka för att hållbara lösningar kommer till stånd på svaga bostadsmarknader. Kommunerna ska ha möjlighet att omstrukturera sina bostadsföretag så att de kan hantera framtida utmaningar och verka på marknadsmässiga villkor. Kommunerna ska själva kunna främja bostadsförsörjningen i den egna kommunen och få tillstånd ett önskvärt bostadsbestånd i situationer, då marknadsförutsättningarna inte medger ett bostadsutbud som möter efterfråga på bostäder av god kvalitet. Den statliga utredningen om EU och kommunernas bostadspolitik ska följas och följas upp. Medlemsföretagen som verkar på svaga bostadsmarknader ska veta att de har Sveriges Allmännytta med sig.”
EU och kommunernas bostadspolitik
En statlig utredning tillsattes i juni 2013 för att utreda de EU-rättsliga förutsättningarna för kommunal bostadspolitik. Slutbetänkandet, SOU 2015:58, lämnades in juni 2015.
Utredningen bedömde att de åtgärder som kan vara nödvändiga på svaga bostadsmarknader kan utformas antingen i enlighet med:
- kommissionens riktlinjer om stöd för undsättning och omstrukturering av företag i ekonomiska svårigheter eller enligt
- kommissionens statsstödsregler för stöd till företag som utför tjänster av allmänt ekonomiskt intresse
Betänkandet gick ut på remiss och Sveriges Allmännyttas styrelse besvarade den i december 2015. I svaret framhålls att det är mycket positivt att en statlig utredning har analyserat möjligheterna för kommuner på svaga bostadsmarknader att dels kunna omstrukturera sina bostadsföretag och dels kunna främja bostadsförsörjningen i situationer då marknadsförutsättningarna inte medger ett bostadsutbud som möter efterfrågan på bostäder av god kvalitet.
De synpunkter styrelsen hade kan sammanfattas i följande citat:
”SABO anser att bostadssektorn är en sektor där det finns ett uppenbart behov av att staten utreder, bedömer och tar fram ett regelverk för ekonomiska tjänster av allmänt intresse. Detta har inte gjorts inom ramen för denna utredning, vilket är en stor brist. Regeringen bör därför beakta frågan om den fortsatta beredningen av ärendet. Syftet ska vara att underlätta för kommunerna och öka rättssäkerheten, vilket bör vara fullt möjligt även om ett beslut alltid kan överprövas av Europeiska kommissionen. Ett regelverk bör givetvis utformas så att det inte inskränker den kommunala självstyrelsen”.
Vårt remissyttrande EU och kommunernas bostadspolitik (SOU 2015:58) hittar du nederst på sidan.
Riksrevisionens granskningsrapport 2014
Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och har en konstitutionell särställning i den svenska statsförvaltningen.
I april 2013 fattade Riksrevisionen beslut om att inleda en granskning. Syftet var att undersöka om staten ger kommuner på svaga bostadsmarknader tillräckliga förutsättningar att uppfylla sitt bostadsförsörjningsansvar när det gäller bostäder för äldre.
I granskningsrapporten konstateras att omkring hälften av 123 tillfrågade kommuner anser att de inte har ett utbud av bostäder för äldre som motsvarar efterfrågan. Bristen på bostäder är särskilt stor i centralorterna där tillgången till samhällsservice, kommunikationer och butiker finns. Många kommuner kan inte finansiera nyproduktion eller ombyggnader för att få fram fler tillgängliga och moderna bostäder för äldre.
Rapporten ger staten ett antal rekommendationer om vad som bör göras för att förbättra de rättsliga och finansiella förutsättningarna.
Riksrevisionens rapport är sammanfattade i dokumentet Riksrevisionen Bostäder för äldre i avfolkningsorter som du hittar nederst på sidan.
