Säkrare lås och tryggare ljus

Bättre belysning och säkrare lås är några av de saker som Helsingborgshem gör för att öka tryggheten i sina hus i Husensjö.
– För att nämna några exempel så har vi bytt ut ytterbelysning, och fixat nytt passagesystem, satt in nya säkrare låscylindrar och nycklar samt installerat robusta cykelställ där man kan låsa fast ramen på sin cykel, berättar områdesutvecklare Maria Ekvall.
Läs mer här

Skärande ljud jagar bort buset från husen

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Maskerade apparater som avger obehagliga ljud – det är Stockholmshems och Svenska Bostäders framgångsrika metod för att bli av med störande och obehöriga personer som vistas i trapphus och andra gemensamma utrymmen.
Läs mer här

Rapport: Närvarosensorer ledde till narkotika- och vapenbeslag

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Tryggare hyresgäster – och en större mängd narkotika och vapen beslagtagna av polisen. Det är resultatet av Svenska Bostäders och Stockholmshems satsning Trygga trappan, enligt en ny rapport som finansierats av Brottsförebyggande rådet (Brå). Modellen bygger bland annat på sensorer som mäter så kallat trapphushäng.
Läs mer här

Trygghetscertifiering ökar kunskapen internt

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Stockholms kooperativa bostadsförening (SKB) trygghetscertifierar nu tolv av sina fastigheter.
– Certifieringsarbetet har inte bara höjt säkerhetsnivån för våra boende, utan även ökat vår interna kunskap kring trygghetsskapande åtgärder. Det är något vi kommer ha stor nytta av både när vi bygger nytt och förvaltar alla våra befintliga hus, säger förvaltningschef Madeleine Brisère.
Läs mer här

Trygghetscertifiering ska minska brottslighet

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL När Helsingborgshem trygghetscertifierar ett hus med 123 lägenheter i Wilson park blir det bland annat en bättre upplyst utemiljö, ett bättre skalskydd och passersystem till allmänna utrymmen.
– Vi målar också om trapphuset och andra gemensamma utrymmen samt byter ut till säkerhetsklassade förråd, berättar områdesutvecklare Anton Ståhl.
Läs mer här

Galler i taken uppskattas av polisen

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL När allmännyttiga Huge i Huddinge byter värmerör, element och undercentraler på Diagnosvägen och Terapivägen i Flemingsberg byter bostadsbolaget också ut undertaken i källargångarna.
De nya gallertaken går att se igenom – och därmed blir det möjligt att inspektera utrymmet ovanför.
Läs mer här

Störningsboxar minskade häng i trapphus

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL När Sollentunahem installerade ljudstörande lådor i ett tiotal trapphus minskade det så kallade trapphushänget med 95 procent. Företaget har därför gått vidare och satt upp boxar i fler hus.
Läs mer här

”Superförvaltning har gjort bostadsområdet tryggare”

Mycket av det trygghetsskapande arbetet sker i utemiljön. Hur området är utformat och sköts är också en del i det brottsförebyggande arbetet. Välskötta gårdar och planteringar ger ett positivt signalvärde och lockar människor att uppehålla sig där. Belysning är en annan faktor som bidrar till tryggheten.

Sveriges Allmännytta har givit ut en skötselhandbok för bostadsgårdar som ger grundläggande kunskap om skötsel, med exempel på praktiska verktyg för planering och kontroll av skötselarbetet.
Läs mer här om handboken här

I Sveriges Allmännyttas handledning Underhållsnyckeltal för bostadsgårdar finns 19 nyckeltal för de vanligaste underhållsåtgärderna som förekommer på en bostadsgård.
Läs mer om handledningen här 

Ljuskonst i studentområde ska öka trivsel och trygghet

För att öka trivseln och tryggheten har Uppsalahem initierat flera belysningsprojekt, varav ett är ”Studenternas hemliga liv” på tre husgavlar i kvarteret Hamberg i Flogsta.
– Målet med projektet var att skapa ökad trygghet på ett kreativt sätt i ett område som kan kännas lite enformigt, säger Mikael Larsson, förvaltare på Uppsalahem.
Läs mer här

”Hellre på plan än på stan”

Under åtta fredagskvällar under sommarlovet anordnade Ängelholmshem nattfotboll tillsammans med Ängelholms fotbollsförening. Under mantrat ”Hellre på plan än på stan” hoppas man kunna erbjuda ungdomar något roligt att hitta på mellan kl. 21-23.
– Nattfotbollen är en del av vårt förebyggande sociala arbete där vi vill öka vuxennärvaron bland ungdomar, berättar Susanne Nordin, boendeutvecklare på Ängelholmshem.
Läs mer här

Mötesplats utan väggar ökar tryggheten

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL En vanlig sommardag samlas uppåt femtio barn i en park i Gottsunda för att spela basket, prova teater, testa yoga eller något annat. Ingen anmälan behövs – de som vill kommer dit och de stannar så länge som de har lust.
Den öppna och informella formen är avgörande för framgången, särskilt i utsatta områden, menar Angelique Prinz Blix, hållbarhetsspecialist på Uppsalahem.
Läs mer här

Ljusskulptur ska bli trygghetspunkt

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL En ljuskälla, en samlingsplats och en trygghetspunkt för de boende i området – det är förhoppningarna med ljusskulpturen Aniara i Bergsjön.
Läs mer här

Basket ska minska otryggheten på Hässle torg

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Bostäder i Borås bjuder in till basketturnering för att locka människor till Hässle torg och på så sätt öka tryggheten i bostadsområdet.
– Etablerad forskning säger att områden med mycket liv och rörelse automatiskt blir tryggare områden, säger Genc Avdiu, utvecklingsledare på Bostäder i Borås.
Läs mer här

Spår från hundratals barn gjorde tunneln trygg

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Över 300 barnteckningar förvandlade en mörk nerklottrad tunnel till en trygg plats, helt utan klotter.
– Vi involverade barnen för att de skulle känna tillhörighet, säger Hayder Hatem, arkitekt på Huddinge kommuns bostadsbolag Huge.
Läs mer här

Anställda rapporterar avvikelser i stadsmiljön

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Botkyrkabyggen samarbetar med kommunen och polisen för att skapa tryggare och säkrare bostadsområden – bland annat genom att anställda rapporterar in droghandel, klotter, skadegörelse och andra avvikelser i stadsmiljön.
Läs mer här

Mötesplats ska skapa trygghet

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Hemmaplanen är en ny mötesplats för gemenskap och lek som kostnadsfritt välkomnar alla familjer, barn och unga i Rinkeby. Där finns bland annat med en hinderbana för små barn och två inhägnade bollplaner för beachvolleyboll och beachfotboll.
Läs mer här

Ny multisportarena för ökad trygghet

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Alingsåshem invigde nyligen en ny sportarena i bostadsområdet Noltorp.
– Förhoppningen med den nya multisportarenan är att fler personer, i alla åldrar, ska röra sig ute i bostadsområdet. I förlängningen hoppas vi att detta ska leda till ökad trygghet och trivsel, skriver företaget på sin hemsida.
Läs mer här

Trygghetsvandringar med telefonnummer på ryggen

Bostaden i Umeå samarbetar med föreningslivet för att öka tryggheten. I bostadsområdet Ersboda vandrar vuxna runt på kvällarna för att vara tillgängliga för barn och unga. Med identifierbara röda västar och ett kontakttelefonnummer ska de erbjuda stöd och en tryggare miljö.
Läs mer här

Hyresgäster samlas för trygghetsvandring

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL I Helsingborgshems bostadsområde Drottninghög har tryggheten stigit stadigt sedan ett par år tillbaka. Trygghetsvandringar är en av många insatser som bidrar. Den senaste lockade omkring 20 boende.
– Vi ser på saker med olika ögon och vill gärna att så många som möjligt ska komma. Nästa gång kommer vi att bjuda in alla som bor på området, berättar områdesutvecklare Emila Bisanovic.
Läs mer här

Nystartad trygghetsjour hanterar störningar

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Bostadsföretaget Kommunfastigheter (Kfast) i Eskilstuna har startat en trygghetsjour tillsammans med ett väktarföretag. Trygghetsjouren kommer bland annat att hantera störningsanmälningar från hyresgäster, genomföra trygghetsvandringar och vara behjälplig vid dörrknackning för olovlig andrahandsuthyrning.
Läs mer här

Narkotikahundar för en tryggare boendemiljö

Uddevallahem har tecknat en överenskommelse med ett företaget om narkotikahundsök. Syftet är att öka tryggheten genom att förebygga förekomst och användning av narkotika i bostadsbolagets fastigheter. Arbetet genomförs med slumpvisa stickprov i hela beståndet.
Läs mer här

Otillåten andrahandsuthyrning

Att veta vem som bor i huset och området är viktigt för tryggheten och trivseln. Otillåten uthyrning medför ofta hög omflyttning, spring i trapphuset och uppställda ytterdörrar. Folkbokföringsadressen är en också förutsättning för många bidrag och det förekommer välfärdsbrott vid otillåten andrahandsuthyrning. Att arbeta mot otillåten andrahandsuthyrning är därför en viktig del i en ansvarsfull uthyrning.
Läs mer här om vad som gäller vid andrahandsuthyrning och vad man som hyresvärd bör göra när hyresgästen hyr ut sin lägenhet utan tillåtelse

Rätt hyresgäst på rätt adress ger trygghet

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL På Uppsalahem arbetar exempelvis hyresjurister, handläggare och boendekonsulenter med att utreda oriktiga hyresförhållanden.
– Det har varit några stökiga år i Uppsala, där vi har jobbat hårt för att våra hyresgäster ska känna sig trygga, trots det som händer i närområdet. Ett tryggt trapphus är en bra början och då måste vi vara stenhårda med att rätt person bor på rätt adress, säger Emelie Kurum, hyresjurist på Uppsalahem.
Läs mer här 

Chefsjuristen: Regeringens förslag bidrar till tryggare bostadsområden

Regeringen vill ge fastighetsägare större möjligheter att säga upp hyresgäster som skapar otrygghet för andra boende och försvårar för fastighetsägaren att bedriva sin verksamhet. Lagändringarna föreslås träda i kraft redan den 31 maj i år och ska som utgångspunkt tillämpas även på befintliga hyresavtal.
– Regeringens förslag är efterfrågade av våra medlemsföretag. Jag är övertygad om att de kommer att bidra till tryggare bostadsområden, säger Lars Matton, chefsjurist på Sveriges Allmännytta.
Läs mer här

Orosanmälningar

Som anställd på ett bostadsbolag förekommer det att man får kännedom om barn som far illa, eller till exempel riskerar att hamna i kriminalitet. Att göra en orosanmälan är en omtänksam handling som kan vara räddningen för ett barn. Det finns också möjlighet att kan också göra en orosanmälan för en vuxen som det finns en oro för. En orosanmälan görs till socialtjänsten.
Läs mer här

Landets första trygghetscertifierade torg i utsatt område

År 2015 klassades stadsdelen Biskopsgården av polisen som ett särskilt utsatt område. Sedan dess har området genomgått stora förändringar, och det centralt belägna Vårväderstorget har blivit blir Sveriges första trygghetscertifierade torg i ett utsatt område.
– Fasader och tak har målats i gröna färger, jalusier har bytts ut till trygghetssäkrade glas, gröna växter och platsunika möbler har placerats på torget, vilka inbjuder till spontana möten. Dessutom har vi vidtagit flera andra åtgärder för att öka tryggheten, så som bättre belysning och tydligare skyltning, säger fastighetsförvaltaren Anders Rydholm.
Läs mer här

Första lokala torget i utsatta områden utan jalusier

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Alla jalusier kommer att försvinna från butiker och verksamheter i gatuplan på Vårväderstorget, som är ett särskilt utsatt område i Biskopsgården i Göteborg.
– Vi vet att neddragna jalusier när butikerna inte har öppet bidrar till en ökad känsla av otrygghet, säger Bo Säljö, säkerhetschef på Göteborgslokaler som är fastighetsägare på Vårväderstorget.
Nyordningen kommer att göra stor skillnad, menar Anders Rydholm, fastighetsförvaltare på Göteborgslokaler:
– Handlarna är väldigt positiva till förändringen. Dels får vi nu ett trevligare utseende på skyltfönstren, dels ett förstärkt och säkert skalskydd för butikerna och våra fastigheter.
Läs mer här

Genom att ta och uppmuntra till civilkurage kan vi alla bidra till att stoppa våld i nära relationer. Många allmännyttiga bostadsbolag informerar om hur man på ett bra sätt kan agera vid misstanke om våld genom att ringa polisen – eller genom att knacka på dörren och fråga hur det står till, om det är möjligt utan att utsätta sig själv för fara.

Sex av tio bostadsbolag arbetar mot våld i nära relationer

Närmare 60 procent av landets bostadsbolag arbetar för att motverka våld i nära relationer, enligt en enkät bland Sveriges Allmännyttas medlemsföretag.
– Att sprida kunskap om våld i nära relation och på vilket sätt som både anställda och hyresgäster kan agera för att förebygga det är viktigt. Många är rädda för att lägga sig i – men det är bättre att våga och kanske missta sig än motsatsen, säger Åsa Schelin, boendeexpert på Sveriges Allmännytta.
Läs mer här

Orange dag mot kvinnovåld – och civilkurage hela året

Orangelysande fasader, orangeklädda medarbetare och en rad andra antivåldsaktiviteter. Så har Göteborgs allmännyttiga bolag sedan 2018 uppmärksammat Orange Day, den internationella dagen mot våld mot kvinnor. Därtill arbetar de året om med trygghetskonceptet Våga bry dig.
– Vi vill peppa och inspirera våra 150 000 hyresgäster och 1 300 medarbetare att våga agera för sin granne, hyresgäst, kollega och medmänniska. Vi vägleder också den som är utsatt eller har svårt att sluta hota, kontrollera eller slå. Det finns hjälp att få! säger Mia Olsson Broander på Poseidon.
Läs mer här

Så arbetar Bostaden i Umeå mot våld i nära relationer

Den 25 november varje år är det Orange Day, FN:s kampanj för att förhindra våld mot kvinnor och flickor. Allmännyttiga Bostaden i Umeå belyser då sitt huvudkontor i orange – men understryker att arbetet mot våld pågår hela året.
Läs mer här

En vecka fri från våld hos LKF

Bostadsbolaget LKF deltar i kampanjen ”En vecka fri från våld”, ett initiativ i samarbete med Lunds kommun och andra organisationer för att öka medvetenheten om våld i nära relationer. Syftet är att synliggöra problematiken och uppmuntra till samtal för att skapa tryggare bostadsområden.
Läs mer här

KBAB utbildar personal för att upptäcka och motverka våld i nära relationer

Karlstads Bostads AB (KBAB) genomför en utbildningssatsning i samarbete med polisen och Karlstads kvinnojour. Syftet är att alla medarbetare ska få kunskap och större förståelse kring vad man kan vara uppmärksam på, vilka frågor som kan ställas, och hur man bäst agerar vid misstankar om våld.
Läs mer här

Arbetsgivares förebyggande arbete mot hot och våld

Arbetsgivarorganisationen Fastigo har en checklista för riskbedömning av hot och våld på arbetsplatsen. Checklistan innehåller frågor om hur arbetet organiseras, hur arbetsplatsen är utformad och om de anställdas kunskaper om hur de ska agera i hotfulla situationer.
Läs mer här

Säkerhetspolisen om vanliga fallgropar att undvika

– Ett vanligt misstag är att man upptäcker avvikelser för sent och därmed agerar för sent, säger säkerhetsspecialisten Lena Ljungdahl, som tidigare varit spanare och förundersökningsledare inom polisen.
Läs mer här

Med raka ryggar och varma hjärtan

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Allmännyttan i Göteborg har som mål att inte ha med några särskilt utsatta områden på polisens lista år 2025. Ett steg för att nå dit är att stärka medarbetarna att arbeta med raka ryggar och varma hjärtan.
Läs mer här

”Anställda i bostadsbolag riskerar hot och våld”

KURS – Att gå in i hyresgästernas bostäder kan innebära att man blir trängd. Det kan finnas knivar och tillhyggen, och en del personer lever i missbruk och med olika former av psykisk ohälsa, konstaterar psykologen Alexander Tilly, med lång erfarenhet av arbete i våldsutsatta miljöer.
Läs mer här

Så kan du lära dig att bemöta hot och våld

UTBILDNING Webbutbildningen Att förebygga och bemöta hot och våld är speciellt framtagen för bostadsbolag.
– Utbildningen ger handfasta verktyg för att förebygga och undvika risksituationer, men också en hel del tips om det ändå uppstår obehagliga eller hotfulla situationer, säger psykolog Alexander Tilly, som varit med och utformat utbildningen tillsammans med Sveriges Allmännytta.
Läs mer här

Behöver du stötta en kollega i kris? Här är fallgroparna

KURS Om en kollega blivit allvarligt hotad av en hyresgäst – vad gör du då? Hur kan du på bästa sätt stötta arbetskamrater som hamnat i kris?
Psykologen Alexander Tilly har konkreta råd och tips om vanliga fallgropar.
Läs mer här

”Begreppet otillåten påverkan omfattar trakasserier, hot, våld, skadegörelse och korruption med syftet att påverka en persons tjänsteutövning”, skriver Brottsförebyggande rådet (Brå) på sin hemsida. Där finns bland annat även en lista på viktiga åtgärder mot otillåten påverkan. Läs mer här

”Det finns en ökad risk att personer som verkar i kommuner och regioner utsätts för otillåten påverkan. Både tjänstepersoner och förtroendevalda kan begränsas i sitt uppdrag, till exempel genom att avstå från att uttala sig, fatta beslut eller fatta annat beslut än de tänkt”, skriver Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) på sin webbplats. Läs mer här 

Människor som blir hotfulla när de inte får den bostad de vill ha – det är ett exempel på otillåten påverkan som drabbar medarbetare i Bostadsbolaget i Göteborg. Men nu säger bolaget stopp, med nolltolerans och en hel rad åtgärder för att motverka problemet, enligt en artikel på webbplatsen för föreningen Sunt arbetsliv, som drivs av arbetsgivarorganisationerna Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona samt en rad fackliga organisationer. Läs mer här

Hot eller mutförsök på jobbet kan vara otillåten påverkan

Anställda på bostadsbolag kan riskera att utsättas för hot, mutförsök och trakasserier från personer som exempelvis vill ha ett lägenhetskontrakt eller slippa betala för skador i sin lägenhet. Med ett gemensamt begrepp kallas det för otillåten påverkan.
– Det är väldigt viktigt att förstå hur man ska agera för att minska riskerna, säger Åsa Schelin, boendeexpert på Sveriges Allmännytta.
Läs mer här

En mycket vid definition av ordet trygghet är individens upplevelse av sin egen säkerhet. Trygghet är med andra ord ett subjektivt begrepp som är beroende av enskilda personers uppfattningar och världsbilder. Säkerhet kan istället sägas vara objektivt – antingen är risken hög eller låg att utsättas för brott, till exempel.

Mot bakgrund av det kan en person vara både trygg och osäker på samma gång, eller tvärtom: vara säker och otrygg på samma gång. Våra olika erfarenheter och hur vi tolkar vår omgivning innebär att vi heller inte alltid har samma uppfattning om huruvida en situation eller plats är trygg eller otrygg.

I det här sammanhanget vill vi dock avgränsa oss till att se på trygghet i förhållande till den fysiska boendemiljön och kopplat till brottsprevention.

Läs mer här på Boverkets webbplats

”Att inte leverera trygghet är en konkurrensnackdel”

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Att arbeta för ökad trygghet i ett bostadsområde är företagsekonomiskt lönsamt – det var bostadsforskaren Martin Grander och Botkyrkabyggens vd Chris Österlund eniga om i det senaste avsnittet av bostadsbolagets programserie Uppdrag allmännytta.
I programmet fanns också ett kort reportage om hur Botkyrkabyggens fastighetsvärdar utbildas i att identifiera och åtgärda otrygga platser; platser som är igenvuxna, mörka och folktomma i bostadsområdena.
– Först ska vi tänka säkerhet, sedan trygghet. För säkerhet är ju något som vi kan göra, så att säga. Trygghet är ju en upplevelse, betonade Tony Baptiste, trygghetsansvarig på Botkyrkabyggen, i en intervju i reportaget.
Läs mer här

Enligt den så kallade rutinaktivitetsteorin krävs en motiverad gärningsman, ett lämpligt objekt eller offer samt frånvaro av social kontroll för att ett brott ska ske. Om en av dessa förutsättningar tas bort sker inte något brott.

Det brottsförebyggande arbetet kan mot bakgrund av detta antingen riktas mot att minska en persons motivation att begå brott (social prevention) eller mot förändringar i den fysiska miljön (situationell prevention).

Situationell prevention kan exempelvis innebära att stärka fastigheternas skalskydd eller att öka den sociala kontrollen. Social kontroll kan i sin tur exempelvis innebära att skapa aktiviteter som lockar en bra blandning av människor att röra sig på en plats för att förhindra att brott begås. Grannsamverkan är också en insats som stärker den sociala kontrollen.

Helt, rent och snyggt

En annan teori som ofta nämns i brottsförebyggande sammanhang är broken windows. I korthet går den ut på att hålla området helt, rent och snyggt. Trasiga fönster, galler för fönster och nedskräpning sänder signaler om att den sociala kontrollen är låg och området upplevs som otryggt. Det i sin tur leder till att allt färre vill röra sig i området och den sociala kontrollen minskar.

Förutom att laga trasiga fönster och lampor och att plocka skräp är det viktigt att små förseelser och brott får konsekvenser och lagförs. Genom systematiskt arbete är tanken att vända en negativ trend med minskande social kontroll och att så småningom minska även grövre brottslighet.

New York är ett exempel där man framgångsrikt har vänt brottsligheten genom att bland annat arbeta systematiskt med utgångspunkt i broken windows-teorin. Under 1990-talet minskade brottsligheten i New York till ungefär hälften.

Läs mer om städning i flerbostadshus här

Att förebygga brott genom fysisk design

• Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) kallas en inriktning av brottsförebyggande arbete som handlar om hur fysiska miljöer kan utformas för att förebygga brott och öka tryggheten i samhället.
  Läs mer här på Boverkets webbplats
• Placemaking är en metod för platsutveckling som kombinerar fysiskt platsbyggande och skapande av platsrelationer. Metoden tar sikte på relationer mellan människor samt relationer mellan människor och platser.
  Läs mer här på Boverkets webbplats

Samverkan mellan fastighetsägare och andra aktörer för att främja ett lokalt utvecklingsarbete är mycket vanligt och förekommer i många olika former. Vägledningen ger grundläggande kunskap om några vanliga modeller och hur de kan fungera i praktiken. Den innehåller även en checklista och ett exempel på hur ett avtal för samverkan kan se ut. Kostnadsfri nedladdning för medlemmar!
Läs mer här

Nästan nio av tio bostadsbolag deltar i olika typer av samverkan för att förebygga brott och öka trygghet. Det visar en enkät bland Sveriges Allmännyttas medlemsföretag.
– Som bostadsbolag kan man göra väldigt mycket, men inte allt. För att lyckas är det avgörande att samverka med andra, säger Åsa Schelin, boendeexpert på Sveriges Allmännytta.
Läs mer här

Projektet Räkna med hållbarhet har utarbetat ett kostnadsfritt verktyg för att beräkna den företags- och samhällsekonomiska nyttan av sociala insatser. Verktyget, och även en utförlig rapport med lärdomar och insikter från projektet, finns tillgängligt här.

När den sociala oron avtar och tryggheten ökar i ett bostadsområde så stiger också värdet på fastigheterna. Det konstaterar en rapport som beställts av allmännyttiga Förvaltaren i Sundbyberg.
– För fastighetsbestånd av den storlek som Förvaltaren har kan denna värdeökning vara mycket stor. Studier visar att det kan handla om alltifrån enstaka eller tiotals miljoner kronor till flera hundra miljoner på sikt, framhåller rapportförfattarna.
Läs mer här

Trappstädande killgrupp ökade trygghet

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Genom ett samarbete med Bostäder i Borås har en grupp unga killar omvandlat trappstädning till en möjlighet för gemenskap och äventyr. Arbetet resulterar inte enbart i renare trappuppgångar, det ökar även den upplevda tryggheten i bostadsområdet Hulta.
Läs mer här

Framtiden, Stena Fastigheter och Volvo samarbetar i Tynnered

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Destination Tynnered i Göteborg är ett samarbete för social hållbarhet mellan kommunägda bostadskoncernen Framtiden, privata Stena Fastigheter och biltillverkaren Volvo Cars. Tillsammans gör de satsningar på skola, fritid, arbete och hållbar stadsutveckling.
Läs mer här

Sveriges Allmännytta har ett säkerhetsnätverk, ett stadsdelsutvecklingsnätverk och ett nätverk för lokalansvariga i socialt utsatta områden. På nätverksträffarna finns möjlighet att söka kunskap bland kollegor från andra företag runt om i landet.
Läs mer om Sveriges Allmännyttas samtliga nätverk här

Här hittar du Sveriges Allmännyttas samtliga aktuella konferenser, kunskapsdagar och träffar inom boendeområdet – däribland de två stora konferenserna Trygghet och säkerhet i bostadsområden och Hemma hos allmännyttan.

Åsa Schelin och Bengt Lind är Sveriges Allmännyttas experter inom trygghet och brottsförebyggande arbete. Här (och även direkt här nedanför) hittar du deras kontaktuppgifter.