- Boende
- 2024-09-30
- Sveriges Allmännytta
Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta. Foto:
Kate Gabor
I lagrådsremissen föreslår regeringen att det ska bli tydligt att kommunala bostadsförmedlingar får reservera lägenheter för olika kategorier av sökande, och även använda förturssystem, utan att det påverkar möjligheterna att ta ut köavgifter (läs mer nedan).
– Det här är ett bra förslag. Det kan underlätta inte minst för personer som befinner sig i strukturell hemlöshet, och alltså inte har sociala problem, att få hyra en bostad, säger Jörgen Mark-Nielsen.
– Samtidigt är det viktigt att den absoluta majoriteten av lägenheterna förmedlas genom turordning efter kötid för att behålla köns legitimitet. Blir det en för stor andel som förmedlas med reservation eller förtur kommer det inte att vara intressant för bostadssökande utan särskilda behov att ställa sig i kön. En avvägning mellan kötid och behov behöver därför alltid göras.
Större ansvar för kommunerna
I lagrådsremissen föreslår regeringen också flera ändringar i bostadsförsörjningslagen för att få kommunerna att ta ett större ansvar för den lokala bostadsförsörjningen och samtidigt underlätta för kommunerna att ta det här ansvaret (läs mer nedan).
– Det handlar om relativt små förändringar i lagen och man kan fundera över vilken effekt de har. Jag tror att de har ett viktigt signalvärde gentemot kommunerna, för att – som det heter i bostadsförsörjningslagen – ”skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder”. Men naturligtvis krävs det också en politisk vilja på den kommunala nivån, säger Jörgen Mark-Nielsen.
Inga obligatoriska hyresgarantier
I en tidigare promemoria från landsbygds- och infrastrukturdepartementet fanns ett förslag om att göra det obligatoriskt för kommuner att tillhandahålla hyresgarantier till barnfamiljer. Regeringen har efter en remissrunda nu valt att inte gå vidare med detta förslag.
– Hyresgarantier kan absolut underlätta för personer att komma in på bostadsmarknaden, men jag hoppas att regeringen helt har släppt idén om obligatoriska kommunala hyresgarantier för vissa invånare, säger Jörgen Mark-Nielsen.
– För det första handlar det kommunala ansvaret om att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder, inte endast barnfamiljer. För det andra är en nationell statlig hyresgaranti ett mycket bättre redskap. En sådan garanti kan den bostadssökande använda i alla kommuner över hela landet, och det skulle underlätta rörlighet och flytt till kommuner där arbetskraft efterfrågas eller inom storstadsområden med en gemensam arbetsmarknad.
Kompletteringar om markanvisningar
Regeringen föreslår även kompletteringar i lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar (läs mer nedan).
– Det är ett bra förslag som säkerställer att kommunens arbete med markanvisningar bidrar till och utgår från kommunens egna mål för arbetet med bostadsförsörjning, säger Jörgen Mark-Nielsen.
”Staten har också ett ansvar”
Lagrådsremissen har fokus på kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen, men Jörgen Mark-Nielsen pekar på att staten också har ett ansvar.
– En nationell hyresgaranti är en åtgärd som staten kan bidra med. Att utveckla bostadsbidraget är en ännu viktigare åtgärd.
Han citerar ur en debattartikel som infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson skrivit i Svenska Dagbladet:
”Under de senaste åren har vi sett hur ett ökande antal hushåll fått det allt svårare att ta sig in på bostadsmarknaden. Särskilt utsatta är barnfamiljer med låga inkomster och ensamstående kvinnor med barn, som i många fall varken har råd att köpa eller hyra en bostad på den ordinarie marknaden.”
– Det har Andreas Carlson helt rätt i, fast artikeln handlar främst om förturer och reservationer. Men det räcker inte att lösa anskaffningsproblemet, även kostnadsproblemet måste lösas. För när ett utsatt hushåll väl har flyttat in i en bostad, hur ska det kunna betala hyra och därmed behålla sin bostad? säger Jörgen Mark-Nielsen.
Bostadsbidraget allt mindre värt
Här har staten ett ansvar och det handlar om bostadsbidraget, menar han.
– Bostadsbidragets värde har urholkats i förhållande till boendekostnaderna och allt färre kan ta del av det. Dessutom har den bostadspolitiska måluppfyllelsen för bostadsbidraget försämrats över tid, vilket Riksrevisionen nyligen konstaterade.
Trots detta föreslog regeringen i budgetpropositionen att det särskilda tilläggsbidraget till barnfamiljer som får bostadsbidrag ska avvecklas vid nästa halvårsskifte, konstaterar Jörgen Mark-Nielsen.
– I stället borde bostadsbidraget uppdateras, höjas och indexeras. Att alla i Sverige ska kunna bo i goda bostäder är ett gemensamt ansvar som staten och kommunerna har. Med rätt förutsättningar är också Sveriges Allmännyttas medlemsföretag redo att bidra till detta.
Regeringen föreslår att de nya reglerna träder i kraft den 1 mars 2025.
Regeringens förslag om förturer och reservationer i lagrådsremissen påverkar de sju kommunala bostadsförmedlingar som finns idag och som förmedlar lägenheter i drygt 60 kommuner.
Reservationer innebär att lägenheter avsätts för en viss kategori av sökande. Idag handlar det vanligtvis om studenter, ungdomar och äldre. Men det kan också gälla andra kategorier, som till exempel barnfamiljer som saknar egen bostad eller är trångbodda.
För varje uthyrningsledig lägenhet som reserveras skapas en unik kö, som då blir kortare än den allmänna kön, samtidigt som kötiden fortfarande styr vem som erbjuds att hyra lägenheten. Vilka kategorier av bostadssökande som reservationer ska göras för bör enligt regeringen beslutas i samarbete med, och i förtroende mellan, fastighetsägare och bostadsförmedling.
Förtur innebär att en lägenhet förmedlas till någon som har ett särskilt behov. Det kan till exempel handla om personer som helt saknar bostad eller löper risk för akut hemlöshet, har ohållbara boendekostnader, bor extremt trångt, är utsatta för våld eller har medicinska behov. Förturer förmedlas alltid efter en individuell behovsbedömning. Regeringen anser att kommunerna tillsammans med fastighetsägarna ska bestämma lämpliga kriterier för förtur.
Syftet med regeringens förslag är att göra det tydligt att det finns ett utrymme att fördela lägenheter i en kommunal bostadskö med större inslag av förmedling efter behov.
– Huruvida förslaget kommer att innebära en reell förändring är beroende av hur de kommunala bostadsförmedlingarna kommer att utnyttja detta vidgade utrymme. Det är i sin tur förknippat med kommunens och bostadsförmedlingens förmåga att erbjuda service, och fastighetsägarnas intresse av att ta del av sådan service, framhåller Jörgen Mark-Nielsen.
Enligt bostadsförsörjningslagen ska kommunerna under varje mandatperiod anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Regeringen föreslår nu att kommunerna i stället ska anta en handlingsplan för detta och att begreppet ”insatser” ersätts med ”åtgärder”. Ändringarna syftar till att understryka vikten av att planeringen leder till handling genom att åtgärder för bostadsförsörjningen vidtas.
Regeringen föreslår även att Boverkets beräkningar av bostadsbyggnadsbehovet ska formaliseras. Enligt tidigare förslag skulle dessa beräkningar presenteras på nationell nivå och länsnivå. Flera remissinstanser har önskat att beräkningarna också ska presenteras på kommunal nivå, för att bli mer användbara för kommunerna – och regeringen föreslår nu att så blir fallet.
Regeringen föreslår också att kommunerna i handlingsplanen ska redogöra för behovet av tillskott av bostäder och ta hänsyn till behovet av samordning med andra kommuner, både i planeringen och när åtgärder för bostadsförsörjningen vidtas.
Regeringen föreslår att lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar kompletteras med en bestämmelse om att det av riktlinjerna ska framgå hur markanvisningar används för att följa kommunens handlingsplan för bostadsförsörjningen.
Det innebär att en kommun när riktlinjerna tas fram bör utgå från de utmaningar och mål som identifierats i planeringen för bostadsförsörjningen och belysa hur det kommunala markinnehavet, genom arbetet med markanvisningar, kan bidra till att förverkliga mål och möta utmaningarna.
