Efter flera år med hög byggtakt har läget på bostadsmarknaden förbättrats – det är nu fler bostadsföretag som bedömer att det råder balans mellan utbud och efterfrågan på bostäder i jämförelse med de två senaste åren. Samtidigt är det färre som rapporterar bostadsbrist och något fler som anger att det finns ett överskott av bostäder.

Det framgår av Sveriges Allmännyttas årliga hyresmarknadsenkät, som anlyseras i marknadsrapporten om allmännyttan och bostadsbyggandet. Här ges en bild av hur de allmännyttiga bostadsföretagen bedömer utbud och efterfrågan på bostäder både i kommunen som helhet och i det egna beståndet.

Splittrad bostadsmarknad

I marknadsrapporten bryts statistiken också ned i olika kommuntyper. Då blir bilden av en splittrad bostadsmarknad allt tydligare.

Exempelvis har andelen bostadsföretag som bedömer att det råder balans inom det egna beståndet endast ökat i mindre städer och på landsbygden. I storstäderna och i expansiva tillväxtkommuner är det stor brist på bostäder.

Och i kommuner som ligger nära en storstad har andelen bostadsföretag med balans mellan utbud och efterfrågan sjunkit från 33 procent till 16 procent.

– Det är intressant att se att det finns två olika helt marknader, både när man tittar på hela landet men även inom vissa orter. Det kan finnas brist respektive överskott på bostäder i områden som ligger mycket nära varandra, säger Sofia Hansdotter, fastighetsutvecklingsexpert på Sveriges Allmännytta.

Även bostadsföretagen bekräftar bilden av en splittrad marknad.

– Det är brist på lägenheter och överskott på nyproducerade dyra lägenheter i Västerås stad. Det är verkligen stora skillnader utifrån efterfrågan. Därför går det inte att säga att det är generell brist eller överskott. Det är två helt olika marknader, skriver Mikael Källqvist, vd på Mimer, i en enkätkommentar som citeras i rapporten.

Snabb omsvängning

I en del kommuner utanför de större städerna och på mindre orter har lägesbedömningen svängt snabbt från underskott till överskott av bostäder.

Ett exempel på detta finns i Kronobergs län. Där bedömde bostadsföretagen 2021 att det fanns ett underskott, men två år senare bedömer företagen att det finns ett överskott.

– Det är konsekvensen av marknaden har mättats efter flera år med högt byggande, tillsammans med de höga hyresnivåerna i nyproduktionen som dämpar efterfrågan, säger Sofia Hansdotter.

Bara hälften av bostadsföretagen i de mindre kommunerna har balans mellan bostadsutbud och efterfrågan i det egna beståndet.

– Mindre kommuner är sårbara eftersom bostadsbehovet kan ändras snabbt när arbetsmarknaden förändras, till exempel när industrier nyetableras eller stänger ned.

Svårbedömd marknad

Flera bostadsföretag rapporterar om svårbedömda marknader med både avmattning och behov av nya lägenheter.

– Falun är i en brytpunkt där det är svårt att i nuläget avgöra behovet på bostadsmarknaden. Vi ser helt klart att marknaden har blivit trögare och på landsbygden har vi en och annan vakant lägenhet. Samtidigt fortsätter Faluns befolkning att växa, etableringen av Dalregementet likaså och flera industrier i regionen pratar om stora behov av att anställa nya medarbetare, kommenterar Kopparstadens vd Susanna Karlevill i enkäten.

Så bedömer bostadsföretagen bostadsmarknadsläget i det egna beståndet som helhet – jämförelse mellan 2023 och 2022 års hyresmarknadsenkät från Sveriges Allmännytta. Källa: Marknadsrapport om allmännyttan och bostadsbyggandet