I många kommuner har planerarna varit vana vid att befolkningskurvorna stadigt pekar uppåt år efter år. Men den trenden har vänt. Förra året minskade befolkningen i två tredjedelar av Sveriges kommuner.

Skälet är främst minskad invandring och sjunkande födelsetal.

– Trots att vi lever allt längre så går befolkningstillväxten nedåt, konstaterar Martin Ingvarson, lokalexpert på Sveriges Allmännytta.

Det nya är att även storstadsregionerna nu berörs av stillastående eller krympande befolkningstillväxt.

– Det betyder ju färre personer som kan efterfråga bostäder. Vi står nu inför ett skifte där vi nog behöver börja prata mindre om nyproduktion och mer om förvaltning och renovering av våra befintliga fastigheter, säger Petra Andersson Hallberg.

I värsta fall kan det bli så illa att bostäder kan behöva rivas – precis som under 1990-talet – om kommuner fortsätter att bygga nytt även på platser där man inte kan förvänta sig en befolkningsökning.

Långsammare takt

Enligt SCB:s senaste prognos beräknas visserligen befolkningen öka, men i en långsammare takt än förut. Och framför allt ökar inte befolkningen jämnt i alla åldrar. Både antalet och andelen äldre ökar – vilket kommer att öka behovet av tillgänglighetsanpassade bostäder.

Antalet barn i skolåldern kommer att bli färre, liksom förskolebarnen.

– Alla kommuner, inklusive storstäderna, kommer att tappa 1–5-åringar de närmaste åren, säger Martin Ingvarson.

Det blir enligt SCB allt mellan 5 och 30 procent färre förskolebarn. Antalet barn och unga beräknas minska med 200 000 fram till 2033.

Det innebär helt förändrade förutsättningar för kommuner, bostadsbyggare och samhällsplanerare.

– Vi behöver sannolikt tänka om och tänka nytt. Färre födda barn ger ju färre förskolebarn, skolbarn och studenter på utbildningar på olika nivåer. Även lokaler för kultur- och fritidsaktiviteter påverkas, säger Martin Ingvarson.

Det nya normala?

Med färre invånare i de åldrar när man brukar skaffa barn är det heller inte troligt att det kan väntas bli en uppryckning i födelsetalen.

– En del kommuner har hittills skyllt sin avstannade befolkningsutveckling på lågkonjunktur och byggstopp, men det här läget blir kanske det nya normala. Och den situationen vore ju långt ifrån unik, så ser det ju ut i stora delar av världen just nu – eller ännu värre, säger Martin Ingvarson.

Så många kan vi vara 2070

Fram till 2070 prognosticerar SCB att befolkningen ökar med 12 procent och landar då på 11,8 miljoner invånare.

53 procent av befolkningen beräknas då vara i de mest förvärvsarbetande åldrarna (25–69 år) och 25 procent av befolkningen tros vara yngre än 25 år.

Frågan om befolkningsutvecklingens inverkan behandlas under året på flera av Sveriges Allmännyttas träffar och konferenser.

– På Ekonomidagarna, som i år går av stapeln i Göteborg, tar vi upp hur de nya befolkningstalen påverkar våra allmännyttiga bostadsbolag, både vad gäller bostadsförsörjningen och kommunala verksamhetslokaler, säger Martin Invarson.

Och på Lokaldagen den 6 november ligger fokus på kommunala välfärdslokaler. Hur fungerar kommunernas strategiska lokalförsörjning och hur påverkas den av att befolkningstillväxten stannar upp?