Det finns över 300 allmännyttiga kommunala bostadsföretag i Sverige. Nästan alla kommuner har ett eget bostadsföretag och nästan alla är medlemmar i Sveriges Allmännytta. Tillsammans förvaltar allmännyttan över 813 000 lägenheter. De allmännyttiga bostadsföretagen varierar i storlek – från cirka 50 till nära 30 000 lägenheter. Här hittar du allmännyttan i siffror.
Allbolagen
År 2011 trädde den nya Allbolagen i kraft. Enligt lagen ska bolagen i allmännyttigt syfte förvalta fastigheter i vilka bostadslägenheter upplåts med hyresrätt, främja bostadsförsörjningen i ägarkommunen och erbjuda hyresgästerna möjlighet till boendeinflytande och inflytande i bolaget.
I det allmännyttiga syftet ingår ett samhällsansvar. Verksamheten ska samtidigt bedrivas enligt affärsmässiga principer för att konkurrensen inte ska snedvridas. Det innebär att bostadsbolagen måste kombinera samhällsansvar med affärsmässighet.
Så styr kommunen bostadsbolaget
Varje kommun ska enligt bostadsförsörjningslagen planera bostadsförsörjningen, för att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder förbereds och genomförs. De flesta kommuner tar det ansvaret bland annat genom att äga ett allmännyttigt bostadsaktiebolag.
Kommunens styrning av bolaget sker genom bolagsordningen och ägardirektivet, och genom att kommunen utser bolagets styrelse. Ett mindre antal kommunala bostadsföretag är stiftelser som inte har någon ägare. Då utfärdas inga ägardirektiv utan det är stiftelseurkunden som ligger till grund för verksamheten. I båda fallen sker också en kontinuerlig dialog mellan kommunen och företaget.
Boinflytande
Många allmännyttiga bostadsföretag ligger långt framme när det gäller att ge hyresgästerna möjlighet att påverka sitt boende, både själva lägenheten och bostadsområdet. Enligt lagen om allmännyttiga bostadsföretag ska hyresgästerna erbjudas möjlighet till boinflytande och företagen utvecklar hela tiden sina arbetssätt på området. Så här kan hyresgästerna inom allmännyttan påverka sitt boende.
Idéprogrammet Allmännyttan mot år 2030
På Sveriges Allmännyttas kongress 2017 antogs ett nytt idéprogram – Allmännyttan mot år 2030. Idéprogrammet är en inspirationskälla för medlemsföretagens strategiska planering när det gäller att utveckla företaget och boendet och utgör ett stöd i dialogen med ägaren kommunen. Idéprogrammet ger också en bild av vad den samlade allmännyttan i Sverige står för idag och vart den är på väg.
I idéprogrammet beskrivs konkret hur allmännyttan kan bidra till människors livskvalitet genom att erbjuda goda hyresbostäder med valfrihet och inflytande, öka välfärden genom att skapa goda bostadsmiljöer samt främja tillväxten i kommunen genom att tillgodose behovet av hyresbostäder – alltid med långsiktig ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet som ledstjärna.
I programmet tydliggörs också vilka åtgärder som krävs för att allmännyttan ska lyckas med sitt samhällsuppdrag och verkligen kunna göra nytta idag och i framtiden – av företagen själva men också av bostadsbranschen, av kommunerna och av staten.
Allmännyttans historia
De allmännyttiga bostadsföretagen är en del av det svenska välfärdssamhälle som växte fram efter andra världskriget. Uppgiften var att erbjuda ett bra boende till rimliga kostnader för alla – oavsett inkomst, ursprung, ålder och hushållstyp. Fokus låg på att bygga nytt för att minska trångboddheten och bostadsbristen samt höja bostadsstandarden.
På 1970-talet hade bostadsbristen i stort sett byggts bort och fokus riktades på att förvalta det befintliga bostadsbeståndet och erbjuda ett bra boende som gör att livet fungerar för alla hyresgäster.
Därefter har det skett stora ekonomiska, demografiska och sociala förändringar som ställt allmännyttan inför nya utmaningar. Bostadspolitiken har reformerats i flera omgångar och förutsättningarna för allmännyttan förändrats. Samtidigt växer förväntningarna på att allmännyttan både ska bygga nytt och renovera beståndet med rimliga hyror som resultat. Följ allmännyttas spännande resa genom den svenska nutidshistorien här.
En långsiktigt hållbar statlig bostadspolitik
Bostadsbyggande och bostadsförvaltning är långsiktiga verksamheter. De hus som byggs ska göra nytta i flera generationer framåt. Inför varje beslut om att bygga ett nytt hus behöver investerings- och livscykelkalkyler inklusive riskbedömningar göras.
Tillfälliga lösningar och temporära regelverk skapar osäkerhet och tveksamhet hos alla fastighetsägare och riskerar att göra hyresmarknaden krånglig ur ett konsumentperspektiv. Det är därför angeläget att de statliga regelverk som påverkar investeringskalkyler och hyresförhållanden är stabila och långsiktigt hållbara, vilket förutsätter brett förankrade politiska överenskommelser.
En aktiv kommunal bostadspolitik
I riktlinjerna för bostadsförsörjningen bör kommunerna klargöra sina bostadspolitiska mål, medel och ambitioner. Kommunerna behöver ha långsiktiga planer för bostadsförsörjningen och arbeta aktivt med mark- och planfrågor så att det alltid finns en tillräckligt stor reserv av byggklar mark för olika bostadsprojekt. Kommunerna bör vid markanvisning se till att det blir en variation av upplåtelseformer såväl i nya områden som vid förtätning.
Tydlig kommunal ägarstyrning, dialog och samarbete med allmännyttan
Det egna bostadsföretaget är ett av de viktigaste redskapen som kommunen har för att ta sitt bostadsförsörjningsansvar, men också för att utveckla levande och trygga stadsdelar.
Varje kommun som äger ett bostadsföretag bör i ägardirektiv som tas fram i samråd med bostadsföretaget klargöra syftet med ägandet och vilken nytta företaget förväntas tillföra kommunen och dess invånare. Dessutom behövs en kontinuerlig dialog mellan kommunledningen och företaget och ett förtroendefullt samarbete mellan bostadsföretaget och kommunala förvaltningar med ansvar särskilt för socialtjänsten, skolan och miljön.
