De allmännyttiga bostadsföretagen är en del av det svenska välfärdssamhälle som växte fram efter andra världskriget. Uppgiften var att erbjuda ett bra boende till rimliga kostnader för alla – oavsett inkomst, ursprung, ålder och hushållstyp. Det var ett medvetet ställningstagande för integration och emot en uppdelning mellan fattiga och rika, där de som inte lyckas på bostadsmarknaden hänvisas till socialbostäder av enklaste standard.
Idag ser Sverige väldigt annorlunda ut jämfört med för 70 år sedan. Produktiviteten per arbetad timme har fyrdubblats. Industrisamhället har övergått i ett tjänste- och kunskapssamhälle.
Befolkningen har blivit allt mer välutbildad och mångkulturell. Utvecklingen har också inneburit omfattande strukturrationaliseringar och urbanisering. De större städerna och de folkrika regionerna har vuxit medan befolkningen minskat i många landsbygdskommuner och bruksorter.
Nationsgränserna har fått allt mindre betydelse till stor del beroende på en globaliserad ekonomi och EUs mål om fri rörlighet och konkurrens. Nationella perspektiv och regelverk är inte längre dominerande.
År 2030 beräknas Sverige ha omkring 11,5 miljoner invånare enligt Statistiska centralbyrån. Sverige står inför en fortsatt utveckling mot en större befolkning med en ökande andel personer med utländsk bakgrund. Den snabba befolkningsökningen i de växande städerna har lett till att trångboddheten ökat, främst i områden och stadsdelar med hög andel invandrare.
Samhället blir alltmer polariserat med ökande skillnader mellan människors villkor och mellan olika delar av landet.
Befolkningen förändras
Andelen singelboende ökar. Den traditionella kärnfamiljen dominerar inte som förr. Skilsmässor och nya relationer innebär växelboende för många barn.
Samtidigt förändras befolkningssammansättningen. Andelen äldre ökar och därmed växer också behoven av lämpliga bostäder. Samtidigt behöver de stora kullarna födda på 1990-talet flytta till sin första egna bostad.
Utsläppen av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt. Sker inga förändringar kommer jordens medeltemperatur att öka med upp till 4–5 grader under 2000-talet enligt FNs klimatpanel. Parisavtalet från år 2015 sätter som mål att temperaturhöjningen ska vara mindre än två grader under 2000-talet. För att Sverige ska kunna leva upp till avtalet måste klimatfrågan genomsyra all verksamhet, särskilt inom bygg- och fastighetsbranschen, som idag svarar för en väsentlig del av utsläppen av växthusgaser.
Krig, terror och naturkatastrofer påverkar samhället på flera sätt och kan leda till migration av en omfattning som vi hittills inte sett. Det finns också tendenser till ökade motsättningar och spänningar mellan olika grupper i samhället och mellan nationer. Strömningar växer sig starkare som hotar att bryta den utveckling mot ökad öppenhet och samarbete som präglat Europa de senaste decennierna.
Förändringarna i samhället innebär att allmännyttan ställs inför stora utmaningar. Det saknas bostäder, framför allt i de växande städerna och regionerna. Bostäderna måste också vara överkomliga för medel- och låginkomsttagare. Hushåll med svag ekonomi riskerar annars att hamna utanför bostadsmarknaden. Under 2015 kom en ökad Situationen med många nyanlända kommer under flera år framöver att kraftigt påverka kommunerna och deras bostadsföretag.
Allmännyttans betydelse
Den tilltagande boendesegregationen begränsar människors frihet och hotar sammanhållningen i samhället. På svaga marknader finns inte just nu, men på sikt, ett bostadsöverskott. Dessutom är det stora svårigheter att ekonomiskt klara den begränsade nyproduktion som ändå behövs.
Förmår inte det svenska samhället att komma tillrätta med bostadsbristen ökar risken för konflikter. Många grupper i samhället har problem med att få tag i bostäder och olika intressen ställs emot varandra. Allmännyttan har i Sveriges moderna historia haft en avgörande betydelse för att undanröja bostadsbrist och höja bostadsstandarden. Idag är de ekonomiska, sociala, ekologiska, kulturella, politiska och juridiska förhållandena förändrade. Utmaningarna är nya och svåra, men ett bra boende för alla är av största vikt i ett välfärdssamhälle och med rätt förutsättningar kan allmännyttan axla sin del av ansvaret.
Därför är allmännyttan viktigare än någonsin.
