I den prognos som Konjunkturinstitutet redovisade på onsdagen står Sverige och övriga världen inför en kraftig lågkonjunktur. Med den lägesbilden är bostaden extra viktig och utgör en fundamental samhällsfunktion, som liksom vården måste upprätthållas och kunna erbjudas till så många som möjligt, menar Susanna Höglund.

– Som allmännyttiga fastighetsföretag kan vi starkt bidra till att stävja den synnerligt starka konjunkturnedgång som vi nu står inför. Vi kan genom individuella överenskommelser stödja lokalhyresgäster inom de tjänstesektorer som kommer att återhämta sig efter att perioden av social distansering är över, säger hon.

Bostadssektorn drabbas minst

Konjunkturinstitutets rapport indikerar att den offentliga sektorn och bostadssektorn är den del av ekonomin som drabbas minst och kan bidra till att stabilisera situationen i det svåra konjunkturläge Sverige nu står inför.

– Om vi kan upprätthålla en hållbar hyresutveckling i de årliga förhandlingarna så har allmännyttan möjlighet att motverka den kraftiga konjunkturförsämring som annars väntas, säger hon.

De stödåtgärder som regeringen hittills beslutat om medför att färre hushåll drabbas av svårigheter att betala sina boendekostnader, vilket också kan stabilisera marknaden. Likaså innebär Riksbankens åtgärder för att öka likviditeten i banksystemet en minskad risk för finansieringssvårigheter för både företag och hushåll.

– Våra medlemmar har ofta redan i dag ett nära samarbete med socialtjänsten. Men för att hjälpa de hushåll som drabbas hårdast av krisen kan vi förstärka det samarbetet och hjälpa till med att överbrygga eventuell fördröjning innan exempelvis försörjningsstöd utbetalas. Vår målsättning är att göra allt vi kan för att de hushåll som drabbas inte ska förlora sin bostad, säger hon.

Förbereda för värsta scenariot

Coronapandemins konsekvenser varierar kraftigt mellan olika orter. Vissa orter drabbas hårdare än andra och på vissa orter kanske antalet arbetstillfällen och bostadsförsörjningsbehovet till och med ökar på grund av de produkter och tjänster som utbrottet kräver.

– Mot den bakgrunden måste vi som parter genomföra årets och nästkommande års förhandlingar utifrån respektive orts förutsättningar, och inte utifrån enbart ett nationellt perspektiv och genomsnitt, anser hon.

Men tillägger att det också gäller att förbereda sig för det värsta scenariot och fortsätta arbeta offensivt med kostnadseffektiviseringar i drift och förvaltning.

– Det gäller den löpande driften men det kan också kräva investeringar i upprustningar och klimatåtgärder som inte ger ökade hyror vid en bruksvärdesförhandling, konstaterar Susanna Höglund.

Vad är det bästa receptet för att kunna motverka krisen, utifrån ett allmännyttigt perspektiv?

– En rimlig, stabil, generell hyresutveckling utifrån respektive orts förutsättningar är en förutsättning för att kunna fortsätta det goda arbete med effektivisering av drift och investeringar som pågår och planeras av medlemsföretagen i Sveriges Allmännytta, svarar Susanna Höglund.

Virus ebbar ut

Konjunkturinstitutets prognos från början av året är kraftigt justerad på grund av covid-19 pandemin. Bedömningen är nu att Sverige står inför en synnerligen kraftig lågkonjunktur, även om prognosen enligt institutet innehåller stora osäkerheter.

Några grundantaganden i bedömningen är enligt Susanna Höglund särskilt värda att särskilt notera:

• Covid-19 ebbar ut under senare delen av 2020.
• 20 procent av de arbetsföra kommer att insjukna i corona och bli sjukskrivna i två veckor under 2020.
• Riksdag och regering kommer att vidta ytterligare stödåtgärder som omfattar 70 miljarder kronor, vilket är nästan lika mycket som de som hittills beslutats.

BNP sjunker

Susanna Höglund lyfter också fram några faktorer av betydelse för bostadsföretagen:

• BNP (kalenderkorrigerad) förväntas sjunka till -3,4 procent under 2020 för att sedan återgå till 3,4 procent under 20201.
• Produktionen (förädlingsvärdet) inom industri och tjänstesektor förväntas sjunka kraftigt (-4,4 procent) men byggverksamhet bedöms vara den sektor som drabbas mindre (-1,0 procent).
• Hushållens konsumtion (där bostadstjänster inklusive energi utgör 24 procent) förväntas minska med 2,9 procent men återgår nästa år till 4 procent.
• De fasta bruttoinvesteringarna minskar med -4,3 procent för att sedan återgå till 3,2 procent inför 2021. Bostadsinvesteringarna förväntas dock minska och vänder svagt uppåt först i slutet av 2021.
• Reporäntan och den tioåriga statsobligationsräntan förväntas ligga på 0 under 2020.
• KPIF* förväntas sjunka till 0,5 procent för att sedan öka till 1,4 procent under 2021. För boendetjänster exklusive räntekostnader och energi förväntas dock konsumentpriserna öka med 1,5 procent under 2020 och fortsätter öka under 2021. Energipriser dyker med 11procent 2020 men återgår sedan till en mer normal utveckling om 2,1 procent inför 2021.

*KPIF: konsumentprisindex (KPI) med fast ränta.